Mycket effektfullt såväl som stilistiskt tidstypiskt för subkulturen.
En del upplever jag bra musik har vi också från USSR's propaganda maskin. Men här tyckte jag inte att musiken riktigt var vad jag hade önskat. Det saknas en "bredd" att jämföra med en aweinspiring utsikt från en hög höjd ut över ett landskap, och en topp inducerande motivation. Snarast att temat musiken går mer mot en envis på en jämn energi - ej hög förbrukande trots mycket materiel bilder men ej heller gående upp utan rullande fram i jämn hastighet - med en lätt depressiv ödesbetonad karaktär. Vi spekulerar att man tänkte sig som ett bra kontext att inducera hos västerlandets tittare. Kanske att motivations-höjden är vad man föredrog oftare i propagandan egna befolkningen.
Mycket återkommande koncept-tema generellt över väldigt lång tid att uttrycka och beskriva en strategiskt, fysiskt, såväl som emotionell (och från allt här också inducerande kognitiva även kollektivt militärstrategi Europa) den sovietiska armén angripande under föreställda omständigheter som något väldigt brett som bara rullar fram. Om nu Vietnamkriget kanske lärde (en del åtminstone av) USA's militär betydelsen av att patrullera hellre än att ge sig på stora samhällsprojekt i en miljö under konflikt (jfr de urbana små städerna som fördes upp civilbefolkning, diverse storslagna firebases m.m. I princip strategin vi ser i har vi i allt prövad under Vietnamkriget ej levererande bra där.). Så torde Afganistan lärt Sovietunionen att patrullering kan vara ordentligt kostsamt det med.
Det är tjusigt att kunna rulla fram på lång bredd i god hastighet. Rullande över vad nu av små hinder som annars gärna irriterat oss. Mycket kring supply-management idag som gör tänket idag så närmast cosmos-alien jämfört med kol och ståltiden. Nyligen donerade Sverige ett antal "bomber" (missiler tror jag de kanske kallas: Man skjuter dem från flygplan) till Frankrike. Frankrike hade för få av sorten och lånade samman från huvudsakligen andra Europeiska länder.
I någon mening gående djupt och snabbt med pansar har vi något av den strategiska slagkraft flyg m.m. kan ge uttryckande effekt på större avstånd. Emellertid idag när avståndet från stillastående pansar mot rörliga enskilda soldater är kraftigt reducerat i effekt i inte minst urban-miljö kommer tanken till mig att:
- Rullande in i bredd djupt västerut Europa.
- Gäller att soldater enskilda - antagande inget pansar eller något i övrigt - erbjuder samma strategiska effekt.
- Bara genom att befintligt existera på varje plats de finns.
Jag har väldigt svårt att se roll för pansar utanför att erbjuda skydd för soidater vilket nu vilken som helst av en mängd för det optimerade lösningar kan göra. Fysiken har ju också tagit vapen längre och plåtlagren erbjuder ej längre alls en utmaning p.s.s. som under 1950 - 1980-talet.
Detta är att beklaga. Pansarvagnar i större antal är verkligen en storslagen visuell upplevelse. Inte minst gör de sig verkligt bra i parader när de kommer i större antal. Vid 1945's Segermarsch i Moskva hade man dock inte riktigt fulländat konsten än. Klippet börjande en bit in vid Stalinorglarna visar likväl att man också under dessa primitiva år kunde improvisera fram en god nog marsch också med utrustning man åtminstone idag upplever "mager" (lastbilarna känns små, det är egentligen inte speciellt många "halvstora" vapen som kommer förbi, djur är alltid trevligt men man behöver verkligen tänka till så att de ej stör upplevelsen av pansar som känns tjusigast när perceptionen piggyback kognitionen inte kan få för sig att man kommer kunna fly till häst). Likväl ej lika kraftfullt - mer motsvarande en mindre utsikt och en som ej för den renaste typen av awe-inspiring ska sakna störande ljudelement och upplevas ytterst säker mot också dold fara. Kontext av WII gör att magnituden upplevelse - fullt förståeligt men ändå tråkigt - vek.
Ett praktiskt problem vid filmklipp är att man bäst upplever storslaget marscherande från god höjd. Vi vill verkligen ha perspektiv, avstånd och höjd ungefär jämförbart med vad politbyrån brukade ha (som jag upplever från film att de befinner sig men lätt kanske att ta fel). Pansarvagnen upplever jag känns mer effektfull från ganska hög höjd - säg flera hundra meter - och i en vinkel kommande framifrån som säg när vi skulle befinna oss helt rakt (o grader i den ledden) har cirka 25 - 30 grader. Den tappar den kraft en stor trupp av pansarvagnar har tillsammans när man upplever dem från markplanet.
Koncentrationsförmåga kommer ha stark preferens konvergera till att hålla blicken enskilda fordon precis som vi gör i markplanet i miljö många människor: vi flyttar fokus och blick mellan enskilda personer eller ytterst små grupper så länge ej kommande upp i höjd och får ut avståndet: Eller om det kanske är något unikt jag har - kanske en kvalitet som i det gamla USSR hade fångats in och skolats till en när erfarenhet och viset kommit ifatt och nått långt nog vid en kanske 60 - 70 år kunnat givit mig möjligheten att dela den med så många fler via en plats i politbyrån. Verkligen att jag kan se att skillnaden mellan att förstå hur vi får en bra upplevelse av militärmarschen ej behöver vara i någon väsentlig skillnad annorlunda från att organisera USSR övergripande. Viktigt att abstrahera så ens tänkande orkar effektivt nog. Upplevelse är en del av värdet och ligger i det vetenskapliga tänket nära marxismen och leninism: Genom att tro på den matematiska ekonomi-historien gör vi den verklig här och nu som en tänkbar nära framtid och så som vi kan beräkna vad vi ska beställa och leverera i vår fabrik kan vi beställa och leverera en mer eller mindre god upplevelse.
Upplevelsen av de som ej köper, använder, beställer eller bygger våra varor är en del av dess utility: I vissa områden av produkterna rent av deras ända värde för oss att helt andra upplever dem antingen bra / bättre (relativt ex. dom själva eller verklig-slagkraft) eller p.s.s. dålig. Upplevelsen är commodity med en marginal-utility (skolläraren med direkt access till ett mindre antal skolelever under en längre tid påverkar mer än politbyrå-medlem NN som talar till hela folket samtidigt via televisionen). Denna commodity är ej begränsad av den fria-världens reglering av handel: Emedan vi ej fritt kan sälja vad vi vill och ännu mindre köpa vad vi vill som aktör Sovietunionen (särskilt när det gäller datorer, elektronik bredare än så, färdiga vapensystem, troligen vissa råvaror o.s.v.). Vi kan realisera värde påverkande den fria världens tankar och strategiska beslut - därmed ekonomiska kostnaden ex. likaväl som något alternativ betraktande det som att vi regulariserar förändringen av marginal utility.
D.v.s. räcker pansarvagn-A använd just nu fullt ut men vi tror vi behöver pansarvagn-B istället vilken är dyrare men ej förändrar slagkraft har vi ett exempel - genom att noggrant under inte bara när man trott sig förstått värdet bra några månader utan vill jag föreslå flera år övar sina soldater och bygger sina maskiner för den årliga marschen. I än mer fundamentalt möjligt är emellertid värdet själva upplevelsen. Slagkraften må vara exakt n enligt något definitionssystem. Men det är hur resultatet av användandet av pansarvagnarna passar med min förväntan av och hur bra det blev i relativ- resp. absolut-mening. Emotionella upplevelsen av värde är emellertid gärna och lätt till sin natur predikterande av sig själv (varför missbrukaren söker kokain med motivation skapad av tillfredsställelsen drogen gav första veckorna missbrukande men belöningen av drog när inköpt är i princip ingenting nivå-jämförligt efter några år utan approximativt ingenting). Känslorna söker föregripa tänkbara slutresultat - föga rationellt skattat - under processen på väg mot nå slutet. En pansarvagn kraftfullt paketerad för de egna soldaterna fyller mig med en lugn tillfredsställelse av att veta att de mer troligt kommer segra på slagfältet genom att ej hålla sig tillbaka därför att de tror att pansarvagnen kanske ej är så bra skyddande. Dess stora - kanske längre än resulterande i värde - kanon känns också som tillförsikt inför framtiden: Vad som tveklöst om kriget kommer lär skrämma iväg en något lite högre procent av fiende-soldaterna. Och kan det hela som bonus trots i modifikationer vilket kostar oss nästan ingenting i material eller arbetstimmar mekanik o.s.v. (om än massor av komplexitet skickande beställningar varor m.m. till andra också långsamt organiserade enheter vilket dock är oerhört svårt att räkna på vad det hamnar) få amerikanen att tro att de behöver modifiera sina pansarvagnar för fel sorts förbättring slösande bort deras koloniala-stöldgods från imperialism-krigen i Sydamerika, Afrika och Asien så mycket bättre. Och när det ska småknuffas för att tänja på gränserna är det alltid bra att själv känna sig stark samtidigt som den andra känner att deras styrka verkat minskat relativt din sedan ni träffades sist förra året (fler pansarvagnar och som framgår nu dessutom självsäker tagande spannmålsleveranserna för givna om ej det hela ska i sentiments kännas "tektoniskt otrevligt" så som de försökte uttrycka sig emi-uttrycksfulla d.v.s. räknande värdet från effekten föregripande framtiden som här ex. olika starka ord har men därmed också faktiskt indikerande att man försöker ta utility mycket mer i den domänen än den konkreta realiseringen av kärnvapenkriget. Tektoniskt tenderar till att vara vad kanske snart nog en god stridslist när vi snart tänker oss skjuta iväg våra missiler).
Planekonomins utmaning och vad som gör den växande defunct relativt marknadsekonomin under USSR-eran är att komplexiteten i relationer mellan delar av produktion och konsumtion växer mycket snabbt med antal produkter, antal platser, och ej trivialt att hantera den ev. ekonomiska tillväxten (liksom vektor-längd ökad kan ge oss vissa kvalitativa värden om vettigt gjort ökar det kraftigt för varje nu position beräkningskostnaden i tillämpning). I marknadsekonomin självorganiserar företagen övergripande samhällsgemensam planering. Denna skapas som en konsekvens av en mängd enskilda beslut utan egentlig övergripande uppsikt (vilket snarare i den mån det förekommer handlar om resp. sensorer och dessas förmåga att ge data, resp. att utnyttja data till att kunna prediktera framtiden - samt något modellsystem som ger oss föreställningen att vi från detta och systemet kan förstå vilka beslut vi just nu ska fatta för att ändra framtiden indikerad av prediktionen).
Självorganisation är starkt för att hantera denna lösa grupp av problem med ungefär denna typ av komplexitet (allmän språk). En del av naturen på andra sidan är emellertid att man gärna får en relativt högre andel av "mångfaldhet" / "upplagrad ej kritiskt dominerande kultur" (eller för djurvärlden depåer i DNA av samlad information vilket vars värde illustreras av placenta som kom ganska plötsligt när nog anlag lagrats upp - mycket virusanlag där.). Självorganisationen gör att en mängd mindre operationer sker vi kan välja att se som att koncept flyttas runt för att passas in och som effekt av andras flyttande fram och tillbaka kommer flyttas igen tills det hela om vi tänker oss en fryst värld i andra dimensioner nått equilibrium (om sådant är möjligt). Sorterande ord kan vi ex. få en del koncept från närliggande dimensioner som gärna ligger på låga similarity värden jämfört med de självklara för dimensionen men högre än för grannarna där de skulle passat in perfekt som vi naturligt själva vill se världen som konsekvens av kulturen upparbetad av historien. En viss "orenhet" given av den ständigt pågående förändringen: En bit av en tänkbar framtid som kommer.
Perfekt linjärt avstånd tvingat mot resp. lokalisering över hela värden. Tenderar här intressant nog tvinga fram kraftig tidig specialiseringen under förutsättning självorganisation (d.v.s. kraftigt icke-linjärt med stor skillnad antal, ämnen m.m.). Lätt access samtidigt som värdet i diskriminerbarhet avvikelse ökar och håller över större avstånd. För praktiskt värde organiserade språkkulturer och geo-orter behöver vi dock en ytterst liten linjär del av hur vi uttrycker bredden på påverkan mellan resp. noder representerande världen och historien. Övrigt behöver liggande snabbt avtagande med avstånd. Samtidigt även om påverkan omedelbart mellan direkt näraliggande är "enormt stort" jämfört med "bara en bit bort" (säg något liknande Norge till Sverige jämfört med Turkiet till Sverige) i nivå inverkan - säg 100 ggr mindre - gäller att effekt nog sortering ändå över epokerna - historien kan vi kanske jämföra med - nås. D.v.s. också om den direkta effekten från kultur-plats A tll kultur-plats B är relativt låg p.g.a. ex. stort geo-avstånd kommer stort utbyte ändå propageras av noder som ligger emellan dem under förutsättning att dessa har en bandbredd och att nog tid finns.
Inarbetning mångfald är emellertid till sin natur direkt påverkan medan den latenta spridande effekten verkande ut över större avstånd i sin natur är den sorterande organisatoriska (.d.v.s. övergripande strukturell sortering självorganisation inducerar tenderar att vara under förutsättning att kunna abstrahera enheter till att vara något avgränsat begripligt för någon annan enhet i systemet.). Struktur topologiskt och tid historiskt: Strukturellt / P-box / non-linear / RNA. Och lokal sortering - inklusive den faktiska mängd transferering för vad som bär kulturen och erfarenheten vilket ex. kan ge ett effektivare utnyttjande lokalt mellan näraliggande enheter hur man fördelar mängden ord och koncept med preferens mot dem resp. möjliggöra sortering och struktur utnyttjande lokala preferenser faktorer som ej särskilt inverkar globalt (politiskt har vi kanske någon jämförelse i koncept som närodlat m.m. Strukturellt gemensam märkning, kedjor av butiker kontrollerade i gemensamma organisationer, informationskanaler konsumenter som är en talande till många o.s.v.). Men faktiska mängden och vad är en lokal fråga (vilket förövrigt egentligen ännu mer men mindre elegant som ex. gäller varje modern butik också om del av stort enterprise likt Axfood och ICA när det kommer till beställning varor då nu preferenser är rörliga och föränderliga lokalt där det lokala är det ända intressanta för resp. butik då allt som är strukturellt gemensamt eller motsvarande något vi kan jämföra med medelvärden globalt möjliga att skatta är vad enterprise kan göra trivialt centralt).
Men som sagt så länge under förändring ger mångfald en viss andel störningar där vi får överskottsinformation skapande en större bredd av vad som kommer kunna få likhet med resp. nod. Om antalet dimensioner är nog och vi kör tillräckligt länge resp. att data vi använder ej förändras kommer dock också detta organiseras bort. Vi kommer typiskt lätt och snabbt att få fram utan övergripande organisation små lokala specialiseringar tagande alla koncept av en viss typ insprängda lokalt i en miljö annars helt dominerad av andra egenskaper. Ofta kallas det i bredare mening folding när självorganiserande kartor diskuteras. En sorts missfolding där avståndet från sådant "ghetto" till någon nod långt därifrån kan vara väldivgt liten i kultur men det topologiska avståndet är högt.
.png)
