Värdet av kaos

Låt oss tänka högt (men skrivet så man inte verkar tokig) med utgångspunkt från:

• Entropic Citizenship Behavior and Sustainability in Urban Organizations: Towards a Theoretical Model, David Coldwell. Entropy 2016, 18(12), 453; doi:10.3390/e18120453

Och vi utgår från förenkling av att beskriva ett stycke samhälle som ett koncept-namn med ett antal (säg tio tusen) relationer till andra koncept med kända uttryck för samtidighet under olika situationer och aspekter av verkligheten.

Rörande:

"DeMarco and Lister [13] define corporate entropy as “levelness or sameness” and the more sameness increases, the less the potential to create energy to do work. Uniformity in attitudes and thought processes in a corporation is seen as entropy because this has a tendency to smother productive energy at work. They maintain that entropy in organizations is brought about by the inevitable increase in staleness and stasis one finds in older corporations with tightly structured bureaucracies."

Kan vi se det som jämförbart med att approximera med sannolikheter (i mening relevant beräkning entropi) för relationerna som similarity. Det är som metod för att lösa problem mycket vanligt inom en mängd områden (inte minst språk). Där kan tilläggskommentaren lämnande närmare diskussioner metoder bättre lämpade för att skatta ex. sannolikheter ord givet föregående historik att för av människa upplevd (ej orelaterat dessa i informationsvetenskapen vanliga ganska abstrakta modeller av verkligheten vi i citatet har ett exempel på) gäller att:

1. Jag ser det som mycket förväntat att för koncept med tydlig reward och risk tenderar vi att tolka likhet som förväntad sannolikhet. Här har jag också lyckats hitta ett fåtal mindre studier som tittat på det och också sett detta (även om ingen kommenterade just att det var reward och risk koncept de undersökte). Exempel på risk i en av dessa (jag ev. inte ids leta rätt på här då den är flyttat till arbetsnätet) var skattningen sannolikhet för jordbävning i Japan.



2. Medan vi ej ska förvänta att semantisk likhet som skattat från distribuerade representationer skapat språk lika lätt kommer rätt i övrigt (som de kan ovan när byggda av relevant text fångande risk- / reward-historiken inverkande på försökspersonerna). Det är mycket likartat av flashbulb-events i nyhets-discourse såväl som prioritet användning av minne: Det är prospektivt riktigt för situationer täckande upp normala försökssituationer att "överskatta" sannolikhet när händelse är en risk eller en belöning emedan alternativet är void. Emedan om historiken är void (d.v.s. raka motsatsen till flashbulb) tenderar vi att underskatta (men här kommer vi ju heller inte typiskt få semantisk likhet till sannolikhet när representationen skapats på normalt sätt - så skattningen av hur människa skattar sannolikheten håller fortfarande).

Laborerar vi med similarity som utgångspunkt för att skatta sådant som entropi är det potentiellt lätt problematiskt (utan att läst referensen ifråga vad jag minns) i och med att det egentligen ej är sannolikheterna för själva "kreativiteten" eller "stagnationen" utan snarare än tänkt vad som inverkar. Möjligen är det mer naturligt att undvika klassiska beräknings-operationer för entropi som p(i) log ( 1 / p(i) ) och hellre se ev. "behov" av log som skalning och för skattning information hellre arbeta med ex. varians.

Organisation eller om vi så vill (firande den tyska kulturen) ordnung är besläktat till värdet möjligt att ta ut av den typ "kreativitet" citatet kallade för en form av entropi. I exempel-förenklingen kan vi se det som möjligheten att:

• Förstå relationerna som att sortera i olika kategorier.
• Att kunna ordna dessa kategorier i en hierarkisk eller jämförbart meningsfull representationer över deras förhållande till varandra.

Är koncept med relationer något relaterat terminologi över ett ämne kan detta vara en struktur motsvarande en thesaurus eller en ontologi. Om vi istället tänker oss något närmare samhällets organisation av människor så som mobilisering vid hög risk för invasion kan vi se relationerna till andra koncept som individer eller grupper av individer och organisationen av dem hur vi klarar att förstå deras kunskaper i olika kategorier meningsfulla för hur de kan tillämpas till försvar:

• Personer med kunskap relaterat medicin och sjukvård.
• Läkare.
• Narkosläkare. Sova skadade inför operation.
• Psykiatriker. Hantera moraliska kognitiva-dissonanser, ptsd m.m.
• ...
• Sjukvårdare. Hantera akuta skador fält samt transport till läkare.
• ...
• Personer med kunskap om vapen som ej hör till kunskapsgrupp mer scarce (som havande kunskap medicin och sjukvård).

Vi förstår lättare från sista exemplet att i ordnung ligger inte bara själva kartan över detta där det hela organiserats utan också kunskapen för hur det sker. Detta genom att "produktionen av förändring" är kontinuerlig: frusen verklighet är inte fallet oavsett om kreativitet är hög eller låg.

Vi kan om vi så vill som tidigare med similarity se det igen som en populär grupp av metoder inom information science för att lösa problem: Clustering.

Gör vi clustering av ett antal svenskar vi kan mobilisera kan vi få ut dem sorterade i ett antal stora roll-grupper kanske motsvarande listan ovan. Vilket för oss till följande citat från artikeln:

"Evenness of spread is not synonymous with homogeneity and in fact denotes heterogeneity with each category. As briefly indicated earlier, Theil’s concept focuses on the proportion of the maximum possible dispersion in which a variable is spread among categories or spatial units. This will be 1 if the variable is evenly spread among all categories and 0 if the variable is concentrated in a small number of categories."

Betänk nu en potentiell soldat som konkret som saker slumpat sig i dennes karriär post-värnplikt nu behärskar en mängd roller intressanta inklusive en del som är scarce. Argumenterat är dennes värde högre. Samtidigt inser vi att för att realisera värdet krävs att en investering i "komplexitet" kanske ofta är trolig. För samtliga personer är det dock ej förväntat att de är utspridda jämnt över kategorierna. Därför om vi vet att en specifik person hör till en ej vanlig kategori för andra personer är det indikation om att vi lärt mer om denna person än vi skulle lärt oss om vi får reda på att han hör till en vanlig kategori. Gissar vi inför en invasion vilken roll personen har gissar vi utan annan information på den vanligaste kategorin (i den meningen från perspektiv risk management är intelligence från open source mer problematiskt än man kan tro när vi lär från varaktiga konflikter vi har pågående i världen då yrken, roller m.m. civilt innan är tämligen indikativt för relevanta roller under konflikten som annars är svårare att gissa - D.v.s. signalerar något att invasion kommer någon av de närmaste dagarna kan skogen och motståndsrörelsen direkt första ledtråd närmast vara ett påtvingat alternativ än självvalt även om man hellre sluppit då deras potentiella roll - eller kanske bara att man genom åren roat sig med att ganska snällt egentligen skämta lite med kulturbärare hos invaderande aktör - gör att de annars ändå förs bort för internering).

Fortsätter vi med exemplet av mobilisering skulle ett stängt system motsvara en mobiliseringsplan som skapats men ej uppdateras. Systemet blir öppet i fall ett när vi uppdaterar planen: Systemet är ordnung som tidigare uttryckt inkluderande organisationen och kunskapen (om vi så vill processen) om att organisera det givet informationen. När det uppdateras ser vi en kontrast (som kontinuerligt sedan tydligast 1960-talet men även tidigare fascinerar och ger upphov till en mängd artiklar och böcker) mellan något vi kan kalla "informationens värld" och den "fysiska världen". Under förutsättning att man uppdaterar innan ev. realiserad invasion handlar det om att:

• Ta in information relevant för att förstå vad en invasion handlar om (vad vill invasionen? varför vill man invadera? när och i vilka kontext vill man invadera? vad gör en invasion? vad tycker folk om invasioner? vad är avgörande för att stöta ifrån sig den? vilka verktyg är bra här? vad kostar det hela?).
• Och från det skatta sannolikheter, effekter m.m. utifrån ett organiserat system där olika perspektiv som de kan veckla ut sig beskrivs med flexibilitet att röra sig mellan dem så att allt arbete inte är bortkastat därför att föga stämde vid "steg ett" när det slutligen inträffar.

Medan själva invasionen är realisering i det fysiska rummet omsättande energi. Medan vi ovan förutom transport av tänkande personer (ex. en general från hem till arbetsplats), utrustning (som en dator att anteckna med, en karta över nationen och en lista över vapensystem man äger).

I praktisk verklighet tenderar laborerande med information för att skatta framtiden i delar också inkludera den preferens för att utnyttja (korrekt eller mindre korrekt) likheter. Här har en faktor vi kan kalla komplexitet betydelse. Hellre än att söka direkt en av en myckenhet av föreslagna matematiska definitioner (även om en enkel relevant för exemplet ges efterföljande) börjar vi med en ungefär motsvarande hur vi till vardags ofta kan förstå begreppet:

• Vi tar som person in information.
• När risk eller värde upplevs finnas i information blir det motiverat att hinna processa den meningsfullt.
• När informationen per tidsenhet kommer snabbare än vi upplever oss perfekt klara känns det "komplext" och svårt.

I all normal verklighet gäller dock att vi behandlar information jämförbar "komplex" utan att vi behöver uppleva det som komplext. Upplevelsen kommer just in när motivationen att hinna finns samtidigt som våra mer tänkande delar av hjärnan engagerats i det (hög motivation och snabbt agerande kan vara verklighet utan det senare särskilt när god träning för att hantera en situation finns). Hjärnan har färdiga förenklingar den lärt sig är funktionella. Dessa kan också träda in när vi hanterar upplevd komplexitet medvetet och ett exempel på förenkling diskuterat här tidigare flera gånger är stereotyper. Vill vi använda negativa stereotyper om främling behöver vi dock inte nödvändigtvis bli så pass sofistikerade som att inkludera "standard-tillskrivna" epitet som förenklar alla personer med någon för perceptionen enkel ledtråd (ex. färgad) som lika utan det kan räcka med att tänka sig:

• Person A boende i Obolo, Myggträsk, 17 innevånare (alla exemplar av norrlänningen). 50 mil till närmaste tätort som kan vara Luleå.
• A har aldrig träffat någon sista året som han inte känt hela sitt liv. Förutom en gång i månaden han / hon besöker Luleå för att köpa skoter-bensin, ammunition till ren-jakt.
• Personer med preferens att intressera sig för nyheter och förändring oavsett kunskap, upplevelse och teknik har sedan flera hundra år flyttat ut från orten. En enorm preferens kulturellt och kanske genetiskt (en form av ned-avling på dessa anlag) att stödja sig mot stagnation som trygghet finns därför latent.
• Kanske har personen dessutom bara SVT1 på svartvit-teve eller inte mer än radio.
• Dessutom är person A vid en ålder där han / hon upplever sig svag och sämre i funktion för att hantera realiserade problem.

Så när för första gången en "blåneger" (norrländska för färgad) från Västafrika kommer vandrande längs "gatan" (norrländska för skottad grusväg eller ett skoterspår på kalhygge) räcker det nog att personen är radikalt annorlunda i perception. också om vi tänker oss att konceptet färgad är 100% nytt för personen: Han eller hon känner inte ens till att färgade människor finns är reaktion jämförbar med av negativa stereotyper indikerande risk inte alls otroliga. En cross-cultural aware svensk ska korrekt aktivera beredskap för dessa beteenden när han möter norrlänningen som nu dessbättre är lätt att känna igen på dennes karakteristiska dialekt (deras språk har som inte bara stagnerat utan tycks åderlåtits på mening över historien tills det hela knappt är begripligt): De är inte som vi och kan vara farliga (Mattias Flink var som ex. där norrlänning av undersorteringen dalmas).

I kontrast till svensken i tätort som i det kollektiva rummet när främling behöver hjälp med något tar chansen att visa upp epitet de upplever stärker deras självbild eller kommunicerar värden ut kollektivt till andra i rummet genom att visa upp sin öppenhet. Eller jag själv som tog en främling på orden (han uttryckte sig inte helt klart) och tog en tio krona från hans mugg mycket artigt tackande (jag föredrar att läsa i lugn och ro och som saker tycks fungera räcker att man gör lite markeringar av varierad typ en kortare tid så slipper man bli besvärad av tiggare flera år). I resp. fall ej värderande risk som något allvarligt och utnyttjande mötet som sådant för att kommunicera något "out-of-band".

D.v.s. ska vi generalisera gäller att när vi upplever komplexitet - osäkerhet om den information vi tar in per tidsenhet i mening av att klara att skapa ordnung - kommer vår preferens för att välja förenklingar av informationen före eller tidigt i processen öka för att avlasta frontala cortex resonerande. Dessa delar av vår kognition står nära till (det är integrerade system organiserade just här) inlärda associationer mellan värde (orbitofrontala cortex med resp. grov clustering mellan mer basala belöningar som mat resp. mer abstrakta likt pengar) och risk. Det är vad som kan involveras in mycket omedelbart utan att vi självklart ser det markerat på samma sätt som när vi inför ett antagande som egentligen bygger på dessa antaganden. Desto längre processen går ju mer givna är de och desto mindre upplever vi att vi gjort (eller argumenterat för fallet när en tänkt motpart vi resonerar om vi antar beter sig enligt samma schema vi antaget tidigt - vad vi fortgående gör gång på gång när denne får följa samma schema efter varje strategi- eller taktik-förändring vi antaget att vi själva gjort).

Låt oss nu betrakta en av många definitioner för komplexitet matematiskt. Säg att vi för vårt exempel-koncept har relation till koncept X. Koncept X förekommer globalt över hela världen under ett år med sannolikhet P(X). Det förekommer om exempel-koncept inträffat eller är verklighet (säg att vi befinner oss i Sverige för att det ska gälla) med sannolikheten P( X givet Sverige).

Vi kan förstå en aspekt av upplevd komplexitet som tänkbar här. Om globala sannolikheten är vad vi förväntar oss (kanske rent av praktiskt är vad vi kan skatta som den sannolikhet en person eller en genomsnittlig person i en population lärt sig att förvänta) men den lokala sannolikheten är den som praktiskt gäller i situationen stället det högre krav på vår förmåga att resonera. Vi kan se det som att en högre motivation och mer av arbetsamt tänkande och resonerande krävs med tillhörande upplevd komplexitet krävs om vi ej ska förfalla till att göra som vår ganska typiska dumma världs-oerfarna norrlänning och förfalla till negativa stereotyper eller rädsla för vad som är nytt.

"Dissonansen" mellan resp. sannolikhet ger oss här uttrycket för komplexiteten vilket vi exempelvis för enklaste form kan uttrycka med perplexity i dess "log-form". För att inte min fyndighet i att valt en relaterat perplexity ska riskera att vara bortkastad citerar vi den allmänna ord-förklaringen av perplexity:

"The state or quality of being perplexed; puzzled or confused.
Something that perplexes."

Från: Perplexity | Wiktionary

Som är lite mer allmän-språk gångbar här än entropi är. Och dess väg för skattning komplexitet förstår vi från:

"In information theory, perplexity is a measurement of how well a probability distribution or probability model predicts a sample. It may be used to compare probability models. A low perplexity indicates the probability distribution is good at predicting the sample."

Men vi uttrycker det här som P ( X | Sverige ) * ( 1 / P(X) ) vilket normalt är kallat cross-entropy och exponenten i uttrycket för perplexity. Ett uttryck för skillnaden ("avståndet" kan vi om vi så vill kalla det).

Emellertid för en mer komplex verklighet där vi ej kontinuerligt gör X givet Sverige och upplever det i sig arbetsamt kan vi tänka oss att vi antingen gör X eller inte där detta i sig är ett beslut vi ska igenkänna är korrekt. Vi antar att igenkänning är något vi upplever oss kunna - ordnung är etablerat för det - men som vi alla vet gäller att ju mer konkurrerande information vi tar emot desto mer "komplext" upplever vi att det är att hinna med och/eller göra korrekt. Vilket vi har ett likaledes i enklaste form närmast trivial beräkning för (de är gärna det i information science men tenderar att vara mer utmanande att tillämpa vettigt - åtminstone utanför som argument eller paketering av kanske egentligen mindre relaterade koncept): Signal to noise ratio.

Att vi vid det diskreta tillfället idag ska göra X givet Sverige når oss i form av en signal (vi kan ha spått det eller kanske fått ett kuvert från Skatteverket med en massa information i och förväntas från det göra X).

• Signalen innebär en förändring från hur det var innan (inget stort kuvert).
• Emellertid många gånger per vecka - kanske varje vardag - normalt tar vi emot brus-signaler i form av kuvert skickade till oss från andra. Ofta ren skräp information som försöker lura oss att begå irrationella handlingar (köpa något dyrare än optimalt handlat).
• Jag fick dessutom ett kuvert med potentiellt om vid annan tidpunkt "deklarations-brus" för någon månad sedan med information hur man köper en out-of-box helt anonym hedge-fund inklusive företag, styrelser o.s.v. (ungefär som färdiga off-shore företag att spara i eller för den delen banker p.s.s.). Här är bruset ej bara vad som helst i form av kuvert utan informationen är relaterad eller besläktad. Kanske vad jag förstår felaktigt som riktiga X eller vad som korrumperar min förmåga att identifiera (eller göra X) korrekt. Jag fann informationen förövrigt intressant då det kan vara ett fruktfullt område för mining av cues för prediktion inom ekonometri resp. sannolikhet turbulens i stater likt Kina där flöde av kapital argumenterat tänkbart - ej orimligt i alla fall men svårt att lägga tid att kvantifiera vettigt men jag tänker mig ofta att göra det någon gång seriöst varför jag bett via folk från år långt bakåt när jag byggde internetbanker rörande säkerhetsarkitektur om vad de nu hade om hedge-fund leverantörerna - säger något om stabilitet diktatur). Självklart ingen risk att den förleder mig rörande hur jag gör X: Jag gör sådant by-the-book eller inte alls.

Signal to noise ratio är korrekt förändring för X dividerad med uttryck för det normalt förväntade bakgrundsbruset. Och uttrycker som här tillämpad hur "komplext" det är att korrekt urskilja att vi ska göra X.

Återvänder vi till initialt kommenterat om vår benägenhet att gärna försöka utnyttja similarity för att bilda upplevelser av sannolikheter för risk och värde menade jag att det här kan vara mer naturligtatt använda varians för att bilda entropi. För diskriminerbarhet - möjligheten att särbehandla X så att vi korrekt får det gjort (och korrekt förstå att särbehandla off-shore hedge-fund förslaget som inkorrekt händelse att göra) - kan vi i så fall ex. se det som avståndet X inträffar med vid det diskreta tillfället relativt vad vi lärt oss förvänta som normalt (kommer någon personligen i oktober och menar att de är från Skatteverket och vill att vi ska deklarera medan de tittar på blir vi skeptiska och gör ej X utan istället envarsgripande under antagande möjlig straffsats 6 år) per mängden brus av falska eller konkurrerande händelser. Scholarpedia ger oss följande uttryck här för kopplingen till mutual information uttryck ges för:

( 1 / 2 ) * log ( 1 + ( u - x ) / variansen )
u som inlärt förväntad mitt för hur x uppträder, och x som det uppträdde i situationen. Variansen uttryckande allmänt brus: Hur varierade antalet händelser som kan passera som ett X är.

Men korrekt som för statistiken där mer eller mindre allt som används skapades för tämligen länge sedan av Fisher är Fishers-linjära-diskriminanter. Avståndet till medelvärdet för en kategori (här att göra X) dividerat med hur varierat resp. realisering av X är. Där vi kan bilda (om vi har data för skattningar och verkligheten är sådan att resp. kategori klumpar ihop sig eller att vi kan göra om data så det uttrycker sig så).

Samtidigt gäller att utnyttjar vi varians för similarity för att ex. prediktera skattningar om framtiden människor i en population kan tänkas göra gäller att vi gör en del antaganden om hur formen för dessa ser ut (distributionerna). För vårt uttryck av similarity kan det vara lättare att skatta - eller se ungefär följer normalfördelningen (eller modifierats till att följa normalfördelningen tillräckligt väl). Dock är argumenterat (och jag avstår från att försöka argumentera det konkret) orsaken till att det är relativt funktionellt här vid reward- och risk just avvikelser från normalfördelning (eller möjligen att vi vet att vi troligare ligger i en viss region av normalfördelning över fler typer - kanske alla - beslut: Jag saknar egentligen data här bra redan tidigare som är scarce) medan de mycket beräkningseffektiva och "hjärn-komplexitet" (upplever jag) lättare uttryck statistiken och variansen ger praktiskt därför snarast blir ett övre gränsvärde för entropi (vilket också nämns i den tidigare länkade artikeln i Scholarpedia med en del ytterligare begränsningar rörande antaganden om brus - ska vara additivt - med vilket jag tror man menar vad som egentligen motsvarar att man måste göra "sämsta" möjliga antagande om effekten det här om flera typer finns).

Sist bör jag understryka att det givetvis är skillnad mellan att prediktera om händelse X inträffar (sannolikheten för att det ska inträffa) och skatta den subjektiva sannolikhet någon population individer skulle uppleva att X kommer inträffa med om ombedda att göra detta dokumenterat. P.s.s. är det skillnad mellan att faktisk skatta sannolikheten för att norrlänningen beter sig som i mitt exempel (låt oss roa obygden med att understryka att de nog är precis som vi är...) och att skatta hur någon inskränkt centrum-svensk (boende i eller nära Sveriges kulturella centrum: Där själva Sverige är mest koncentrerat så att säga. I Uppsala där Gustav Wasa skapade Sverige genom att rikta kanonerna mot kyrkan tagande landet till unikt sin - en svensks - egendom snarare än delad med papisterna i Rom eller dom giriga danskdjävlarna) tror att de beter sig. Det ena skattar en form av beteende medan det andra skattar en annan form av beteende. Och emedan brus och "hög hastighet" på världen gör en form av prediktion och beslut svårare blir den andra formen lättare (mer stereotyper relativt övrigt: lättare prediktera subjektiv "default-tolkning" av världen).

Exempel på fenomenet med relaterad men defekt information. Jag söker på Fisher för att skapa en länk till hans Wikipedia-sida men något i hur jag "signalerar" skrivande namnet får Google att ge search suggestions relaterat en annan äldre profil inom information science: Wiener. Att välja Wiener skulle vara ungefär som att välja off-shore hedge-fund istället för by-the-book deklaration.

Är det inte dags för intensiv risk management av Nordkorea? Den psykotiska riskkomponenten kan vara aktiv

Sådant här kan jag inte tänka är annat än generellt policy som märks i någon fråga alt. att man vill understryka att man inte är helt aluf om Nordkorea mot all förmodan vill prata:

• North Korea’s show of force greets US diplomatic overture (2015-05-09)| Washington Times

Idag måste vi ju i all rimlighet acceptera att det inte kommer inträffa att de rustar ner rörande kärnvapen lika litet som något annat. Samtalen i sig om ledaren är mentalt sund borde ju leverera åtminstone med rätt "betalning" (leveranser av säd kanske) att Nordkorea ej bygger ut slagkraften när det gäller kärnvapen. Om ej mentalt sund gäller som för vem som helst att uppmuntrande samtal och goda råd kan tänkas hjälpa när det gäller dålig självförtroende litet men ej har effektivt på psykotiska tillstånd.

Den psykotiska riskkomponenten

Och blir den Stora härskaren psykotisk p.g.a. sjukdom eller narkotikamissbruk kan det vara kört för tiotals miljoner människor: Uppbrända av kärnvapen. Det lilla vi får redan på från Nordkorea rörande makt tycks enligt uppgifter passerade ut i media vara att The Big Fat Stomach är mer ensam styrande än tidigare härskare varit.

Hur stor är risken för en allvarlig psykotisk episod? Kunskap från andra diktaturer som fallit där ett fåtal personer varit ensamstyrande är att narkotikamissbruk är vanligare än bland folk i allmänhet. Särskilt kokain tycks vara vanlig. Kokain är välkänt för att orsaka psykotiska episoder (liksom missbruk av allt centralstimulerande som saknar en ner-regulativ effekt där det enda jag känner till är koffein - nersidan för koffein märks väl mest konkret synligt när gamlingar får kaffe på hemmet och somnar men effekten via adenosin är verklig för alla). En enklare men troligen rörande risker ganska balanserad sammanfattning finns i Wikipedia:

• Stimulant psychosis

Till den kan jag lägga till att de två mer problematiska drogerna här är metyl-amfetamin resp. kokain. Metyl-amfetamin därför att metyl-gruppen "döljer" amfetaminets likhet med dom naturliga signalsubstanserna för de enzym-funktioner som bryter ner dessa. Effekten är därför mycket mer långvarig - och argumenterat funktionellt bredare långvarig än vad adderade fler doser trots det klarar att nå upp till för "normalt" amfetamin - vidare kanske också enzym-funktionernas möjlighet att agera normalt allmänt störs (det sista är jag även om det första är mycket säker på mer osäker om riktigt och det är antagligen svårt att vederhäftigt mäta men tänkbart stör metyl-gruppens polariseringen nära när den återupptas i samband med blockering av dopamin resp. nor-adrenalinets återupptagning liggande spridd i jämvikt gående upp i återupptagning och skjutas ut nära neuronernas förgreningar där ju enzym-funktionerna håller till). Kokain än mer metyl-amfetamin (men mer kunnig bedömning är sunt här) varande så extremt mer blockerande utan återupptagning: Ej samma risk från långvarig effekt av en dos - men diktatorer tycks ju missbruka med fribudget vilket gör det till en mindre faktor - men under effekt ej givande samma möjlighet till normala jämvikt att balansera påverkan från befintlig inlärning som för amfetamin (som ju återupptas resp. ej binder till lika stor andel: Återigen verifiera därför jag tar från minne här och det var år sedan jag tittade över detta område). Därför rörande primärt mani med abnormt självförtroende är kokain mer problematiskt därför att normal självbild ligger inte bara längre ifrån utan sämre om alls kan jämföras genom att så hög andel binärt av receptorerna styrts om till något nytt.

Åldern på Big Fat är ännu inte hög nog att naturlig - oavsett narkotikamissbruk - psykotisk predisposition ej kommer visa sig. Och när det gäller narkotikamissbruk även om en brutal episod akut ej blir fallet kan kontinuerligt missbruk skjuta på ålders-indikationerna annars gälla och giva i resultat kontinuerlig psykotiskt tänkande pågående även efter ev. (och här kanske mindre troligt) avbrytande av missbruk.

Vidare om anlag för större risk för det psykotiska är mindre än vad som normalt utlöser det annars gäller att kontinuerligt missbruk kan föranleda olika former av "reducerad" psykotisk-sinnessjukdom med delar av symtombilden inklusive att det inte alls troligt (p.s.s. som hos personer med få eller genomsnittliga anlag här som bedömt från hela populationer av missbrukande rörande påverkan) är märkbart alls utifrån direkt av de ibland väldigt märkbara överdrivet uppenbart psykotiska beteenden som ibland blir fallet. Men därefter pågående kontinuerligt påverkande hur man bedömer och agerar relativt världen i övrigt.

En verklighet - ej krävande psykotisk-tänkande - där paranoia naturligt uppmuntras som funktionell kan tänkas spela problematik i händerna. Historik av att det varit funktionellt verifierat riktigt när kontrollerat kan förstärka. Och tänkande psykotiskt överdrivet från paranoia kan mycket väl ge såväl verifierat korrekta träffar som en mängd som aldrig kan verifieras (oavsett korrekta eller inte).

Steget från den verkligheten lokalt i makt-hierarkin till att skjuta iväg kärnvapen dödande tiotals miljoner (kanske många fler) i Sydkorea behöver om hjärnan tänker psykotiskt ej vara stort.

Vidare bilder på The Big Fat visar att han haft vad jag kan tänka mig är månansikte av och till (d.v.s. mer än den allmänna fetman han kanske har reducerat något sista året?). Vi noterar:

"Studies of biomarkers of hypothalamic-pituitary-adrenal activity indicate that psychotic disorders are associated with elevated cortisol. This study examined cortisol levels in healthy control subjects and individuals who met clinical high-risk (CHR) criteria for psychosis. It was hypothesized that cortisol levels would be 1) elevated in the CHR group relative to control subjects, 2) positively correlated with symptom severity, and 3) most elevated in CHR patients who transition to psychotic level severity."

Från: Cortisol levels and risk for psychosis: initial findings from the North American prodrome longitudinal study.
Biol Psychiatry. 2013 Sep 15;74(6):410-7. doi: 10.1016/j.biopsych.2013.02.016. Epub 2013 Apr 3.
[Red. Jag vet att både denna och nästa refererade studie troligt finns i sin helhet på nätet ev. via universiteten då jag tycker mig minnas att de motsvarar vad jag rörande detta tidigare läst i sin helhet. Korrigering: Efterföljande studie är troligen ej en av de jag läste i sin helhet då jag minns mig sökt ej äldre än 2000 men i vad indikerat motsvarande dessa. /HH]

Här torde väl om jag ska gissa (varande ej riktigt expert på den nivå jag skulle föredra egentligen för bedömningen) att orsaken är att han behandlats med något syntetiskt kortison (inte kanske just betametason men i effekt systematiskt kanske på den nivån eftersom det av och till verkade bli så tydliga månansikten). Och också för behandling med corticosteroids gäller att psykotiska episoder är möjlig biverkning. Se exempelvis följande som ett av många tänkbara (och kanske mindre lämpligt exempel egentligen vara en fallbeskrivning snarare än något bredare likt en Cochrane review men den seriöst intresserade kan leta vidare själv eller beställa in en seriös översikt här):

"Psychotic side effects of steroids have been observed at relatively high frequency if mild cases, such as euphoria, are included, while it has been said that incidences differ among kinds of steroids. We reported a case developing severe schizophrenia-like symptoms following the treatment with betamethasone although this drug is believed to be rarely involved in steroid-induced psychosis, and its psychotic side effects have been rarely reported."

Från: A case of steroid psychosis associated with betamethasone.
Biol Psychiatry. No To Shinkei. 1992 Oct;44(10):913-6.

Återigen ej kommenterande riktigt med det kunnande jag tycker är lämpligt här säger jag ändå att risken rörande corticosteroids nog inte är riktigt vad man i sig egentligen primärt ska se som risk-problematiken här (vid problem är kanske mer små-maniska tillstånd egentligen troligare). Snarare kanske kombinationen med ev. missbruk liksom hur ev. hälsoproblem när ingenting socialt-begränsande finns kan göra risken för missbruk större. Ev. hälsoproblem föranledande behandlingen jag spekulerat om är kanske vad övermotiverad läkare när Big Fat inte mår bra och är sur behandlar kanske ej helt nödvändigt med ett par dagliga doser av piller med någon opiod reducerande såväl negativ-humör-effekt (som ju är ytterst vanlig för alla möjliga hormon-störningar) som ev. smärta (som ev. ej är det troligaste för vad jag kanske skulle om tvingad gissa är vad man behandlat Big Fat för).

Jag vet att allmänhet i Sverige såväl som den engelskspråkiga världen - Och p.s.s. politiker - gärna vill läsa rationalitet i beteende "hos andra länder". Ingenting sunt stödjer sådan tolkning av Nordkorea. Ej heller finns så vitt jag vet något som stödjer bilden av att någon kontrollfunktion som kan hantera Big Fat finns om han blir psykotiskt.

Är Big Fat redan i psykotiskt tänkande?

Snarare har vi sett beteenden som tänkbart är rationellt och sunt för dennes roll: Och igen p.s.s. som för de medicinska frågorna tycker jag att den seriöst intresserade ska göra en mycket mer omfattande genomgång än möjligt för mig - Jag kommenterar från mitt minne och intryck av att följt Nordkorea i nyheterna men har jag suttit och fört statistik lika lite som mer problematiskt korrekt värderat uppgifterna. Bäst gör det noggrant från normala funktioner aktuella samt givet risk-nivån beställ in genomgång från kommersiella aktörer sammantagna över olika kompetenser.

Men som också tänkbart helt eller delvis är resultatet av nu aktivt psykotiskt tänkande. Hur var det med Jang Sung-taek egentligen? Ingripande (resulterande i avrättning som ju typiskt) tycks ju ha överraskat honom helt och bilden då i omvärlden var närmast att denne kontrollerade mycket direkt och verkligt landets elittrupper och med god head count för soldater "having gun" (d.v.s. vad som i snabb-tid är avgörande rörande kontroll inom landet). Där sämre soldater skickad av Big Fat klarade att arrestera och ta ut honom från aktuellt område. Kanske fanns ingen orsak till det och det var därför det gick kanske så pass enkelt som indikerat att arrestera honom.

En sak jag generellt är skeptisk mot när det gäller bedömningar av Nordkorea är att jag upplever jag för ofta upplever ett bias (varande från utveckling av komponenter för att mätande av bias i text hörande troligt till en av de som läst och gjort mest praktiskt rörande och från vad känt om bias inom psykologi såväl mindre en fråga här lingvistik) format från enkelt-givna av Nordkorea händelse- och -indikationer man i brist på annat tolkar för långt utan att ta in hantering och balansering av information som saknas (och rörande bias över tolkning ofta rationaliserande utan att sätta upp som alternativa hypoteser ex. sådant som psykotiskt tänkande). Vidare jämförbart upplever jag problematiskt är kors-påverkan (tror jag därför att som indikerat senare ej alltid refererat när jag tror det förekommer) där man inspirerar varandra och ej alltid för fall där jag tror det är fallet indikerat via referenser utan snarare tror jag att lånar idéer av varandra. Bedömning roll Jang Sung-taek kanske har något av detta i sig: Hypotesen att denna var den naturliga rollen hanterande det militära benet medan makt-koncept i övrigt var divergerade tycks ej bedömd. Ev. är bedömning av militära rörelser - konceptuellt abstrakt såväl konkret för personer - enklare därför att ex. "visuell-intelligens" torde vara mycket mer prioriterad för detta område såväl som att man har bättre vetskap om centrala roller. Andra roller och funktioner i familj såväl som mycket nära var dock också mycket troliga och kan ha varit - ev. rent av troligare från vana latent hanterande av risker riktat mot makten - aktiva under de sista åren innan Big Fat tog över efter föregående härskares död. Kanske rent av att en mer centralroll fanns där - nu ev. antar jag ej uteslutet död - närmare eller direkt med konkret roll för funktioner avsedda att arrestera hotande personer: Vi noterar funktionen med annorlunda uniform som just senare arresterade Jang Sung-taek. Och med detta stycke vill jag mindre spekulera om något utan just peka på att jag tror att en ofullständig uppsättning av hypoteser allmänt är ett problem och troligt så också här. D.v.s. betraktar man denna fråga seriöst återanvänder man ej hypoteser eller personer relaterade samma hypoteser. Gör något nytt om inte istället så kompletterande istället så man inte missat något väsentligt här.

Och detta har ju därefter kanske rent av växt i frekvens. Återigen kanske det är rationellt beteende för en diktatur. Men mycket möjligt är det psykotiskt tänkande som är i förstärkning.

Jag gillar heller inte här hur han fotograferas. Jag vet inte vem som är målgrupp för grupper av dom officiella foton vi får av honom. Utanför landet hanteras de ofta komiskt eller som argument för att Nordkorea är vridet. Möjligen är de funktionella mot den egna befolkningen eller hierarkin: Men jag är inte alls säker på att det stämmer.

För grupper av foton som uttrycker - överdrivet närmast naivt - är jag inte säker på att en rationell målgrupp finns. Men är då målgruppen? Kanske är det Big Fat själv. I så fall har vi natur här som boostar hans självförtroende vilket möjligen ej är det mest problematiska. Men vi har också bilder med en natur av:

• Tydliga singulära symbolkoncept.
• Ej med ett utanför symbolkonceptet görande (mer verb-natur) på nivå att de konkurrerar med det singulära symbolkonceptet.
• Kraftig stark konvergens i tolkning av bild mot just det singulära symbolkonceptet.

Väljer Big Fat själv ut dessa bilder bland en större mängd tagna av fotografer är det möjligt indikation på psykotiskt-natur pågående. Lite är så typiskt bland bilder och teckningar hos personer i psykos som just att enskilda symbol-koncept sätts i centrum enormt förstärkande med själva händelser och görande sekundärt (förekommer de alls ligger de gärna utspridda i bilden utan sekventiella händelser indikerade: Vi har också samma i konst och teckningar som personer under påverkan av Ayahuasca gör och om jag minns rätt men sämre underbyggt då jag föga studerade konst här också LSD från LSD's tidiga överdrivet positiva uttrycksperiod).

Är det Big Fat som väljer bilderna och indikationer på överdriven paranoia finns i övrigt kan vi ha problem. Det är min tro även om det mycket bättre kontrolleras mycket mer. Just rörande tolkning av bilderna gäller emellertid att under förutsättning att han själv väljer dem har jag antagligen rätt oavsett bedömning andra ev. gör (det är det enda här man kan och bäst ska ta som given utan annan mycket mer omfattande kontroll: Om han väljer bland bilderna).

Är stört självförtroende problematiskt?

Jag vet att man av och till såväl seriöst som i spelfilm och teve-serier i det komiska pekar på stört självförtroende abnormt förstärkt som det mer problematiska. Ev. om nu inte psykotiskt tänkande också gäller är det dock kanske mindre problematiskt. Möjligen rent av en faktor som kan ge stabilitet.

En omvänt onormalt rädd eller osäker härskare kan vara mer problematisk. Utan psykotiskt tänkande under alla normala scenarier av icke-konflikt tvivlar jag på att abnormt självförtroende är vad som får Big Fat att dunka ner handen på kärnvapen-knappen.

Så hur man löser man problemet om verkligt?

Nordkorea uppger att man rustar mot mer problematisk slagkraft när det gäller kärnvapen. Är detta alls verkligt gäller om hypotesen psykotiskt tänkande med ev. pågående - kanske bara periodiskt - missbruk som kan ta upp sådant till svårare episoder att hotet har svår sannolikhet såväl som enorm kostnad.

Den enda vettiga lösningen på det som faktiskt kan ta bort risken jag kan inse existerar (andra kan se andra möjligheter kanske) är att slå ut Nordkoreas förmåga att utnyttja kärnvapen. Och varför inte samtidigt allmänt reducera ner möjlighet att skjuta in i Sydkorea med andra vapen eftersom de nu gör det av och till.

Och sunt måste vara att göra det innan Nordkorea i värsta fall börjar ligga ut med ubåtar kärnvapenbestyckade: Om man nu inte är trygg i att man kan följa och slå ut dessa. Ligger de nära kusten kanske ändå för de länder som nu har sådant försvar missil-skyddet räcker men åtminstone att jag tror att sannolikheten för att missil-skydd klarar det avfyrande en fem - 10 km från kusten mot säg Los Angeles, London, Washington eller vad helst är bra mycket sämre.

Jag tror - återigen som rimligt att förutsätta gäller att seriöst intresserade gör mycket bättre kontroll här innan förutsättande något - att väldigt goda möjligheter idag finns - nära nog 100% lyckat tror jag - för att ta ut allt offensivt Nordkorea (under förutsättning att man har kontroll över var avskjutnings-utrustning är lokaliserad: Nordkoreas tekniknivå tror jag talar för att man idag vet det handlande om stationära konstruktioner).

Pekar det seriösa kontrollerat på psykotiskt tänkande är det enda rimliga att göra det så snart som möjligt.

Hjälp 700 st invaderade oss: Och efter så många år är det fortfarande helt ohanterat

Havande redan argumenterat (närmare i alla fall) rationellt i:

• Libyen ännu netto-vinst i risk-reduktion: Men tid för världen att börja resonera rationellt för att förebygga framtida problem (2015-02-01)
• Ekonomin i Sverige och EU, Libyen, Ukraina och lite av världen bortom just här runt om Europa (2015-02-13)

Kompletterar jag detta med att här göra mig hånfullt rolig över Italiens ständiga rop på hjälp om båtar med flyktingar fortgående nu flera år regelbundet utan att de tycks ha gjort något alls själva rörande etablering av gränsen (fokuserande bara på vad som sker efter att dom är i land).

• About 700 migrants rescued from boats near Libya (2015-02-13) | English.alarabiya.net

När problemet i försvarliga andelar ägs av resp. land saknas ofta förmåga att hantera problemet utanför effekt när den realiseras inom nationen därför att länderna var för sig saknar potential stor nog för att skapa långsiktiga värden hindrande problemen via utrikespolitik. Såväl som att det ej är bra att EU:s övergripande säkerhet beror på greker och italienare: Så låt oss korrekt ej använda termer av negativa stereotyper och hellre säga att det är problem mer ekonomiskt effektiva att lösa gemensamt (och ge det några år är det lika gärna något i Benelux, Skandinavien, Baltikum eller vad helst i övrigt vars leveransförmåga perimeter-skydd känns tveksamt i realisering såväl som möjlighet att snabbt förbättra)

Ekonomiska frågor är viktiga värden EU kan ge. Emellertid hör försvar dit ty föga i nationernas budget är lika dyrt som försvar.

Ukraina och Ryssland: Risk och "riskhantering"

Accepterar vi från de två uppenbara perspektiven resp. grupp av risk citerad:

"Putin marginalised his own protest movement after the last Russian election cycle. He does not want to see that flare up again. So far, the Russian opposition has been quiet. Few have supported the Ukrainian Maidan, even fewer sound inspired to copy it – for now. But Putin will need to come up with something more convincing than the scattergun propaganda the Russian media has pumped out to date."
[...]
"So the new government in Ukraine, however it’s made up, will be given the briefest of ritualistic honeymoons before Russia uses every instrument at its disposal to try to make it fail. Unfortunately, Russia holds most of the economic cards. Ukraine’s coffers are almost empty, and the old guard is busy looting what is left. It has less than $18bn (£10.9bn) in hard currency reserves, its currency is dropping and immediate debt-repayment needs are more than $10bn."

Från: Why a new Ukraine is the Kremlin's worst nightmare | The Independent

Får vi en elegant illustration av hur utmanande riskhantering blir när vad man menar orsakar eller representerar den antagna risken är människor snarare än en defekt maskin eller liknande:

• Lösningen för folket i ett fritt Ukraina tycks ju här vara att uppmuntra mer än att endast mer avkopplat vara exempel och diffusera frihet till Ryssland.
• Vilket tycks öka motivationen för att försöka skrämma, ockupera eller manipulera Ukraina för Ryssland.
• Vilket åtminstone upp till någon form av kanske existerande tröskelvärde varefter det saknar betydelse att göra ex. därför att Ryssland förändrats eller därför att Ukraina har fullt upp att hantera en invasion eller därför att handel m.m. med andra lander gjort gaspriser m.m. mindre viktigt.

Ett tämligen utmanande område när det handlar om grupper av människor med resp. etablerat samarbete, storlek och relativt god förmåga att kommunicera, betala för saker, använda kunskap m.m.

Och problemområdet är nog inte direkt helt olikt det Kalla kriget i grundkoncept om vi antar två parallella divergenser som resp. upplever sig ställda mot varandra och är en jämförelse som kanske föreslår att den smidigare förmågan att utnyttja mänsklig "självorganisering" av saker hellre än att vi diktatur, planekonomi resp. jämförbart utanför värde-tagare onödig kontroll av ex. affärshändelser i stat tenderar att vinna över tiden.

Det när vi nu just resonerar med människor är vad man via också jämförbara utmaningar uttryckta ganska varierat mellan samlad erfarenhet och konceptsystem vad man kan anta att man är ganska medveten om. D.v.s. relativt snabba åtgärder där man försöker etablera förändring snabbare än saker i upplevd mot-riktning utvecklar sig är troligen vad man helst föredrar antaget effektivt.

Resp. vilket citaten ger ex. på i händelse motsvarande motivationen: att när resultat där ej nås söka skapa kontinuerliga problem för att skapa ett avskräckande exempel för andra regioner, områden, länder och entiteter man är i samarbete med. Just detta är kanske problematiskt. Ett välfungerande ex. för andra områden i världen är tror jag inte alls utan effekt. Men dessbättre enklare för länder i Ukrainas närhet att hantera d.v.s. mest uppenbart EU genom att försöka skapa möjlighet effektivare än vad som ibland är rationellt (jfr händelsavtalen med USA där dom möjliga problemen ganska pessimistiskt berördes här runt tror jag mitten av 2013 eller den spekulerade tidpunkt tidigare samtal och idéer om samarbete med Ukraina kanske påbörjades jag gissar inte otroligt var många år sedan - var det 2012 eller 2013 i verklig snarare än re-naming mening blir jag förvånad och en mer glatt överraskad kanske bättre sagt än förvånad blir jag när antal timmar dessa mång-års-långa samarbeten börjar redovisas åtminstone i magnitud jfr 10 000, 1 000 000 timmar eller 10 000 000 timmar EU-personer oavsett vad för handelsavtalen USA).

God möjlighet att konkret etablera sund säkerhet i geo-närhet ekonomiskt effektivt jämfört hanterande i resp. land ex. via budget försvar samt värdet frihandel relativt väl skapar för länder som likt Ukraina har en mer industriell och kunskapsnära kulturtradition i värdering. Vi ska ju heller glömma indirekta säkerhetsrisker som blir onödigt problematiska när möjligheter att agera i händelser som Syrien begränsas därför att korruptions-diktaturen Putin (ytligt kan upplevas cementerat fast men troligen är lika bräcklig som vilken annan diktatur som helst) försöker uttrycka brand building med stereotyper runt den starka ledaren kompenserande reduktionen av upplevt värde hos befolkningen förändringen av Ryssland från en av de två nyhets-potenta länderna i världen under Sovjetunionen till landet där ekonomiska och humantiära möjligheter till det bättre kontinuerligt kastas bort för att försvara diktaturen via korruptionen.

Och här har jag nu efter att tänkt det länge tagit mitt EU-medborgliga ansvar och lärt mig diverse om Ukraina från närmare ett kulturhistoriskt perspektiv med centrum i Poland via:

• New Eastern Europa No 1(X)/2014 January - March.

Till den försvarliga summan av 159 kr istället för också angivna priset av 12 USD tryckt snarare än prismärkt tidningshandlaren. Och som har ett stort antal mycket aktuella artiklar med bland det intressantare en jämförelse uttryckt med begreppet cognitive resonance och tolkat från meningen jag lagt i det när waving jämförelsen för koncept-rymder diskuterats (d.v.s. i min abstrakta del av modell snarare än den konkreta direkt ovanför implementation där waving ej används och resonans-koncept är smalare resp. definierade) väl motsvarande möjligheten för att stimulera utveckling av demokrati i Ryssland genom att etablera ett trevligt ex. i Ukraina där ju också vad vi lika abstrakt kan kalla hög "kulturell och kommunikativ bandbredd" till Ryssland finns.

Förutom utmärkta artiklar var jag mycket imponerad av arkitekturen på The European Solidarity Center i annonssidorna om projektet. Tråkigt nog lyckades jag inte hitta en bild i närheten av att uttryckta kraften korrekt. Imponerande även oavsett den historiska meningsfullheten. Vid tillfälle ska jag ordna en bild. Även om jag finner projektet i sig värdefullt är det inte direkt vad jag skulle göra mig besvär att besöka Gdansk för att uppleva själv på plats. Men arkitekturen vill jag se så när verifierat att det faktiskt är byggt klart (vilket jag inte upplevde säkert från alla av bilderna) vill jag se det (om bekväm prisvärd kommunikation finns jfr färja snarare än flyg till någon stad i närheten och sedan tåg m.m.).

Och var ska Putin emigrera om förändringen till en sund rysk stat tar för lång tid och istället för sund blir problematisk turbulent runt ledarens möte med folket? Jag betvivlar verkligen att länder som Kina, Vietnam, Kuba eller Nordkorea är särskilt långsiktiga alternativ. Någon gammal samarbetspart i arabvärlden möjligen några år men det är knappast heller vad som troligt är en lösning som "räcker livet ut". Sund förändring tycks ofta nog vara sundare riskhantering för diktaturernas ledare när möjlig vilket det kanske är för Ryssland: Något kategoriskt Putin-hat bland befolkningen finns ju knappast.

Vi ska alla ha respekt för människans natur där relevant förutom många värden också problematik från benägenhet att låsa sig i ritualiserad dans med irrationellt upplevelse av att man i varje steg saknar alternativ. Det är vad meningslöst försvarande av diktatur i sig saknande eget-värde relativt risker är exempel på såväl som entiteter i ex. liknande initialt givna spel mellan Ukraina och Ryssland som ev. framtida möjlighet uttrycker.

Mer Ukraina

Artikel i The Independent (UK) upptäckte jag via University College of London pressmeddelanden. Från ett amerikanskt universitet - Stanford University - finns en till sammanfattad analys likartat mer från erfarenhet i tolkning just av ett intresse bakåt av land:

• Stanford scholar: Uncertainty reigns in crisis-ridden Ukraine | Stanford Report

Kanada förvaltar sin för egna folket och världen i övrigt sunda och trevliga brand building genom att bry sig i mänskliga värden också utanför det egna landet föregripande händelserna inte allt för många timmar senare Harper vows support for Ukraine's territorial integrity as Baird visits Kiev och nu på plats i Ukraina:

"Foreign Affairs Minister John Baird urged Russia to avoid 'provocative actions' in Ukraine as the country’s new government announced it was being invaded by Russian troops.

Mr. Baird told reporters during a conference call from Kiev that he was still working to determine “fact from fiction” but was concerned by reports about the presence of Russian troops in Crimea. He is in Ukraine this week for a series of meetings with the country’s new leadership."

Från: In Ukraine, Baird warns Russia against more 'provocative' military moves

Tre news sources på engelska från Ryssland resp. mer pro eller mot Putin-staten:

• IMF 'Ready to Respond' to Ukraine Aid Bid | The Moscow Times
• Ukraine Hopes for $35Bln in Western Aid | RIANOVOSTI
• EU prepares poisoned loan for Ukraine | Pravda.ru Ej samma som mer förutom namn-likhet välkända gazeta-pravda.ru.

Om vi nu troligen ordentligt felaktigt bedömer ryska folkets reaktion på President Obama's idé om att samarbete med Ryssland runt Ukraina är dom inte alls glada (om nu alls korrelerat: jag läste bara titlarna): Obama: Boring and meaningless (ganska orättvist och obalanserat - ex. svenska politiker bl.a. orsakat av sämre fotografer är mycket tråkigare och i EU finns mycket jag upplever mer meningslöst) och Obama presidency: Only Bush is worse (Men vilken Bush: Stanna i Kuwait Bush eller Invadera hela Irak Bush? - Inte oviktigt om man nu ska försöka vara till lags skapande merspännande meningsfulla nyhetshändelser istället för en massa tråkigt sitta och samarbeta och prata med Ryssland, Syrien och Iran). Kraften i news potency vilket från sitt perspektiv mot lokalt område Putin inte är dålig på även om inte särskilt väl i anpassning och exakthet i tid resp. grupper i upplösning är starkt gäller också att systematiska problem etablerade i vad samhället klarar att skapa i varaktigt värde mot det man kan jämföra med är potent om än långsamt förändrande attityd (varför det ofta överraskar när det skapar plötslig förändring som ju allt oväntat gärna upplevs som). Med en tråkig politiker behöver man ju dessutom heller inte oroa sig för ett gigantiskt felaktigt beslut (likt konflikt inkluderande kärnvapen: krig eller annat) vilket jag inte tror att den ryska befolkningen upplever med Putin.

Rörande President Obamas idé om att uttrycka en kostnad för Putin med antar jag nation är en tanke jag har att Obama bör återknyta till sitt ursprung som jurist och räkna samman tillsammans med övriga länder det berör inkl. Ukraina antalet timmar allt irrationellt strunt tar och ge det som förslag för Ryssland att betala alt. andra åtgärder (troligen en ganska försvarlig summa om vi säger ex. 2500 kr per påbörjad timme):

• Obama warns Russia of 'costs' for intervention in Ukraine | Reuters

Då blir det enkelt och tydligt att räkna på nästa gång det ska invaderas eller hotas om det. Jag tror heller inte att det direkt skulle summera till några små summor nu och året som kommer.

Analys i Reuters menar att Putin tog eller tar skada i "personligt associerad" möjlighet till politiskt lugn om än kanske mer möjlighet till en sundare lugnare framtid för Ryssland:

"To lose Ukraine — as the Russians and the President of Russia Vladimir Putin would see it — would be a huge blow. For Russians, it is part of them; of their history, of their economy and of their kin. If Putin were to “lose” Ukraine it would hurt him with the large part of the Russian population who have supported him and even more with the circle of military and security people who are his closest and most critical colleagues. The specter of being deposed like Egypt’s Hosni Mubarak, or, even worse, Libya’s late dictator Muammar Gaddafi, hangs over him."

Från: Ukraine is Putin’s great test | John Lloyd, Reuters

Problematiken för Putin är dock att jag inte tror att det finns något att vinna oavsett väg han med kamrater väljer här så länge de sitter fast i spelet föreslagit som ett perspektiv att betrakta händelserna från. Jag tror oavsett väg blir hans personliga lugn mndre än det var innan reducerande möjlighet att regimen kvarstår som tidigare. Förändring i Ryssland blir givet Ukraina troligare oavsett reaktion och hanterande av Putin-regimen.

Ev. kanske jag publicerar associations-relationerna runt koncept från dom ryska nyhetskällorna. De är relativt i storlek väsentligt mindre än dom från länder naturligt talande engelska. I så fall från samlad historik en period bakåt. Det kan kanske vara intressant att se hur relationerna runt Ukraina såg ut året bakåt.

Översätta sökord: Se och särskilja kultur, grupper av personer och upparbetat representera människor

Vill jag särskilja en amerikan från en britt är något ofta för många fall och många personer enkelt koncept att ta några egenskaper brutalt jämförande en amerikan med en amerikan och visa versa intet-sägande (motsvarande med bl.a. normalfördelning låg varians) ex. talande engelska, bor i Nordamerika, gillar bankaffärer i Mellanöstern med liberala tankar om affärernas frihet överbryggande andra avstånd och konflikter i världen, har en inhemsk teve-kanal som kallas för BBC, huvudstaden heter Washington o.s.v. sorterat mellan var och en.

Omvänt vill jag särskilja dem för var för sig är det självklart föga funktionellt med faktorer föga varierade. Dom är ju mer bättre använt filtrerande bort ex. fransmän, svenskar m.fl. boende ex. i ett geo-område vi försöker dra britter (förslags med återläggning så England inte börjar krympa i befolkning) från för att särskilja och sortera i olika grupper med preferenser som intresserar oss eller kanske för att optimera en tjänst de använder (rätt sökresultat, bäst kryddade hamburgare eller vad nu aktuellt).

Det gemensamma konceptet är ju inarbetat demonstrerat i stora affärskoncept på webben tämligen funktionellt som ett genomsnitt. Att analysera ex. ankartext på länkar, stora text-corpus so Google NGRAM och oerhört mycket mer (inte minst för att ge kontrast till bl.a. Google indikerat föregående stora delar av språkanalysens och informationsteorins ofta sedan länge använda och för sitt ganska välfungerande algoritmer jfr diskussion Bing!).

Centraliteten säger i sig ingenting mer än just det. Per definition har vi just valt bort andra nyanser. Förvisso kan de vara vad som andra lösningar adderar eller att "centralitets-distributionerna" / "common everday man or woman surface sense" är en utgångspunkt eller del av andra algoritmer.

Återvänder vi till min mer privata reflektion jag råkade addera i Vad har Google, Microsoft m.fl. egentligen för beräkningsutrymme per användare? För kontext-hantering och prediktion av sökningar (2013-09-02) rörande sökkoncept webb och nyheter gäller ju att vad som avgör om detta alls ger mer än ett tydligt genomsnitt eller ett vettigt mycket funktionellt sökresultat (jfr stor händelse just nu eller givet nära genomgående hos dom som söker att de vill få förklarat vad koncept X egentligen innebär) vad som endast förutom genosnittet kan skattas (vad jag inser) genom:

• Direkt i aktuell sökning givna koncept (vad vi skriver närmare enkel ordförståelse eller flerord ex. Google men med associerad "bakgrund" ex. divergens mellan love and hate jfr större gamla konflikter) resp. direkta sökkoncept i ord och ngrams-koncept konvergerande i ordförståelsen till ex. ett namn eller motsvarande översättande via vettig transformation till sidor (trivialt men nog så föredömligt optimerande sökmotorernas arbete vara 1 - 1 till ex. en Wikipedia sida med ex. samma titel och hundra tusentals länkar med kontext av varierade sökord runt om kring det).
• Vi har en temporal divergens avvikande från vår inarbetade centralitet men möjlig att skatta rimligt snabbt över hela populationen. D.v.s. samma utsmetade genomsnitt men nu mycket smalare i tids-dimensionen och troligt mer volativ.
• Vi kan vi andra parameter associerade riktade eller skattade från vem som söker förstå vad dennes genomsnitt är som kulturell hemvist (ex. person A med flera goda vänner i bankvärlden och lätt intresserad av politik i alla möjliga områden såväl som ekonomi - kanske revisor, journalist eller politiker eller dokusåpa-stjärna i den mån vi kan se det och det troligare påverkar vår tolkning av vad personen skriver).

Eftersom jag nu spontant skrev mer än tänkt i Vad har Google, Microsoft m.fl. egentligen för beräkningsutrymme per användare? För kontext-hantering och prediktion av sökningar (2013-09-02) men fullföljande och publicerande för egen bearbetning enkelt ha det kvar utan blandande in min laptop jag ser som throw-away lokalt förklarar kanske resonemangen och exemplen ovan enklare vad jag avser med kontext.

Även om vi ovan egentligen gör och får resultat i färre områden än vad som var aktuellt i det diskuterade konceptet nästan direkt från början och jag insåg efter vad jag skrev tidigare (säkert som resultat av den bearbetningen) att söker man mer avsmalnad tolkning ut från sökorden närmare individuellt fångande egentligen individens centralitet kan man självklart dra ner antalet dimensioner ordentligt. Det är ju bara preferenser per individ.

Begränsningen är samma för exemplet med amerikaner och britter: det fångar mest likheten och när var avvikande har betydelse blir det lätt lite fel. Söker jag sedan evigheter med stor preferens för att få PDF-dokument i mina sökresultat är det givetvis en enkel lösning att dra upp det som faktor. Men av och till kanske jag inte söker artiklar från journaler åter-publicerade av universitet utan ex. corpus och datafiler. Är nu preferensen för PDF vad som ej orkar i en lösning att uttrycka variation från mitt kontext direkt med dom sökningarna och runt om så är det tämligen kört att få dom träffar man önskar med mindre än att man kan title (och motsvarande starka koncept enkelt översätta till sökord rada upp väldigt nära just vad man söker).

Det gjorde jag nyligen för att hitta tillbaka till corpus.byu.edu - Web Corpus / Statistics i motsvarande sökresultat som site:edu -intitle:pdf large web corpus. Men söker jag mer kreativt prospekterande utforskande efter bra data jag ej har i områden där jag gärna vill ha mer klart för att spara arbete just nu redan ansträngande datorresurserna med annan grundanalys är det svårare.

Faktiskt även kontext-switchande mer till mitt sluga sök-mindset utnyttjande erfarenheter av sökmotorer från alla möjliga perspektiv (även om jag nu aldrig tagit betalt för länkar eller någonsin förr när jag tog en del uppdrag i området utnyttjande egna sajter utan snarare kompletterande andra lösningar kunderna köpte eller hade med det mer eleganta ex. skapande värden riktade för att få universitets-länkar, eller länkar branschföreningar eller government - där Sverige är väldigt svårt men på engelska webben med konkret värde kan det gå även om det kan kräva att du hjälper till att få på plats några WLAN-hubbar hos svenska myndigheter om du ska få den tungt betrodda NSA-länken nära deras startsida &ld;- skämtande) var det svårt med mindre än att se till att min historik ej påverkade utnyttjande annan dator (men att logga ut från Google antar jag fungerar lika ba).

Exemplen illustrerar utmaningen. Därmed inte sagt att det behöver vara lätt. Skrivand här så här ges ju den abstrakta formen. I konkret implementationer och modeller kan det rent av antar jag varierat med resurser tämligen utmanande krävande ganska mycket av och till. Det är ganska ofta i domänen inte alltid ens triviala lösningar praktiskt ens när välkända enkla gamla algoritmer är vad man kanske kan nöja sig med som initialt filter därför att det är alltid så mycket data.

För mig precis som jag tidigare skrev kan jag heller inte riktigt skatta hur svårt därför att jag insåg att jag saknar referenssystem för vad som är normal basnivå på cpu-tid och lika mycket minne som är möjligt att lägga per användare. Vad orkar en invant kompetent hårdvaru- och mjukvaru-optimerande entitet egentligen i kostnad per användare i mängd minne och beräkning? Vektorer med tusen dimesnioner? Eller hellre minst tio tusen i magnitud? Eller för närmare magi i avbildning flera hundra tusen (där tar det verkligen kraft).

Av och till inte helt orelaterat kanske tänker jag på alla pay-load av ytlig men bred datakunskap stat m.fl. tryckte ut för ett antal år sedan när jag var barn. Före webb var ett koncept och långt innan hem-pc. Mycket om problemet samkörning, lagar om personregister m.m. I uppdateringarna av grunddata jag gjorde nu tror jag antalet personer med namn och enkla fakta som födelsedatum, kön, nationalitet, födelsehemvist m.m. hamnade på cirka 500 - 900 000 (efter att jag skar ned brutalt för att hålla nere tiden det tar att också föra in för presentation där MediaWiki utnyttjas).

Nu är ingenting där brytande mot aktuella lagstiftningar runt register - ej heller några andra - men vi ser en kontrast fortfarande kanske varierat tydlig mot förr (indikerande kanske flera emergence görande stora mängder inarbetade centralitets-vikter värdelösa ofta ganska snabbt) på var vi tar som naturligt att någonsin dator har och vad det innebär och upplevs. När Staten och Storföretagen hade Stordatorer med vi övriga kanske hade en Vic-64 med bandstation för kassetband var personregister av den här storleken väldigt ovanligt d.v.s. stor kontrast. Idag inte särskilt ovanligt för som här kända personer från historien eller nulevande (politiker, skådespelare m.m.) huvudsakligen genererade från Wikipedia text.

Gigantiskt personregister redo för samkörning öppet publicerat på webben

För att inte oroa känsliga läsare (jag vill ju inte att en för medarbetarna engagerad Obama ska ringa och försökande projiserande medkänsla med att deras myndighet NSA har det tufft redan utan att behöva läsa att folk lite varstans i världen i bara vad som publicerat hundra-tal kanske bygger större common sense representationer än känt indikerat från något finansierat från den kultursfären)i onödan indikerande Wikipedia ex. samkörd med Commons (också Wikimedia stiftelsen och kulturen men inriktat lagra bilder m.fl. informationsuttryck som mer komponent-baserat används i uppslagssidor.)

Och ett antar jag uppenbart svar på tekniska grundförutsättningar som hjälper oss att ta en bredare bild av en kultur ner till mindre grupper, eller blandade kulturer, eller städer, eller en enskild person, för att riktat se vad någon egentligen söker efter eller vill veta eller söka prediktera andra ongitiva eller emotionella preferenser om vad nästa steg blir eller önskas bli ligger om något ännu närmare 1980-talets rädsla för personregistret och samkörningen (jag samkör hej-vilt över många tusen dimensioner och för riktade områden ett ganska betydande antal datakällor) men det är värt att komma ihåg att vi kan fortfarande moraliskt såväl som juridiskt gå över dom gamla lagarna.

Inte helt orelaterat mer än vad en individ skriver ser jag egentligen bara ett typiskt namn-exempel resp. postnummer som tillför värde i kontext och som sådana minst sagt obetydliga annat än väldigt tidigt. Valfrihet och förståelse av vad ex. en sökmotor lagrar är ju vettigt. Jag ser heller inget problem att kunna garantera att allt data förstörs utan propagerat data som ej försvinner globala tillstånd. Andra applikationer mindre vanliga mindre troliga för egendel men väl så intressanta och indikativa kanske för åren som kommer är dock uttryckande tillstånd för personer, företag m.m. Mining så bra data vi kan och skattande en förenklad liten kognitiv grunka som i något sammanhang förklarar lite hur dom tänker och resonerar eller tänker göra. Ser vi det som problematiskt - och det kan det vara och är tror jag ofta i sammanhang mer dolda rörande hur man får tag i data och vad man gör med det - är det ändå inte helt enkelt att se bra metoder för att begränsa riskerna. Så stora mängder data är redan i vår globala gemensamma kultur i vardagligt språk genom åren. Vanligen sägande ingenting för ingen bryr sig. Men av och till för intressanta personer värda besväret att följa vad de uttryckt genom åren kanske man lär sig saker problematiska för enskilda aktörer att förstå i bredd eller avsmalnat.

Egentligen tvivlar jag på något egentligt samhällsproblem annat än kanske övergående. Viss vaksamhet kanske mot mer problematiska men resursstarka entiteter som söker icke-definierat inflytande är väl dock kanske sunt. Jag vet dock med säkerhet att t.ex. Kina trots alla sina resurser helt saknar något i närheten av att approximera personer för påverkan o.s.v. Och rörande Iran m.m. betvivlar jag det starkt även om jag egentligen vet tämligen lite om något kring deras forskning och satsningar runt data- och kognitiva modeller.

Min bakgrund under så många år i risk management och infomationssäkerhet ger mig dock en i centralitetens märkbara påverkan för de flesta väldigt överdriven preferens för att se oftast ganska esoteriska risker. Mest troligt utan varje verklighet samhällspåverkande eller kanske ens mindre (utanför traditionella domäner i konkreta fakta hittade snarare än att likt sökorden aldrig skrivna men som vi ser från en personlighet vi skattar).

Hur mycket mer istället för mindre kan UK få av den kinesiska diktaturen? Cirka 100 miljarder.

Utifrån relativ risk där nu den politiskt valda givet måste vara beredd att lämna det han har gäller givetvis att den relativa risken är helt dominerande kinesiska diktaturen i frågor som dessa:

• China and Tibet: Cameron says UK policy has not changed | BBC News

Det verkliga svaret på att optimera ekonomiskt värde är inte att ta fel riktning utan att förhandla exakt hur mycket mer man ska än idag för att avstå. I kontext av handel är det givetvis knappast möjligt utan att bryta mot om inte mer andemening för EU såväl som bredare mellan-statliga funktioner. Reda pengar går ju dock bra. 50 - 100 miljarder Svenska kronor för ett par år kanske.

Når man inte samförstånd kan jag inte förstå annat än nära nog vem som helst med åtminstone lite resurser omräkning mot någon normaliserad valuta i timme eller pengar kan inducera tämligen troligt ganska jämförbara handelskostnader som något aktuellt ännu.

Att Cameron nu inte ändrat policy förändrar heller inte detta. Därför att händelsen i sig är fullständigt trivial där han utan någon egentlig kostnad utanför vad nu diktaturen kan inducera - för vilket vi redan konstaterat att de äger den enormt större risken - utan hur mycket UK ska ha i kompensation. Säg motsvarande 75 miljarder svenskar kronor efter alla kostnader o.s.v. De tror jag UK kan få.

Varande lite mindre än UK i utrikespolitik och en myckenhet färre i antal nöjde jag mig med att sätta mitt pris till en kungspudel och två elektroniska lexikon:

• Kan jag få saker av Kina? Jag vill ha Eurowordnet och en Kungspudel (2013-05-14)
• Genererande prestigelöshet blir dimma: CIA i Ryssland (2013-05-15)

Och min indikerade kostnader en ej ännu skattad summa - lite svårt att bedöma som jag refererade - i skadad trovärdighet inom telekom-branschen förhoppningsvis någon gång under året.

• Att våga ta betalt - Att klara att se det verkliga värdet av att göra ingenting (2013-05-17)

Inducerar man inte en kostnad för den här typen av aktörer som praktiskt drivna av rädslan och den fria tillgång till makt de vant sig vid internt växer problemen. Man måste säga ifrån och göra det på sätt som kan kvantiseras bra och i mycket tror jag (men saknar bra populationer att mäta i trovärdigt antal liksom sannolikt alla andra givet få länder och kort trovärdig historia kring diplomati) att inte ha huvudfokus på att slå mot prestige utan i pengar och gärna konkret ökad risk upplevt personligt (ex. stödja demokratirörelse). Att slå mot det abstrakta värde vi har i ansikte, prestige och självförtroende kan för sådana här organisationer i sig diktatoriskt och konkurrerande få svårbedömda effekter med skada i olika riktningar:

• Reducerad förmåga att klara att göra vad man rent kanske vet är det bästa. Mest extremt men inte alls otroligt inducera steg mot fria val.
• Abnormt personligt ilsken och sur på ett sätt man låter realisera i konkret handlande påverkande medborgare i landet eller andra länder.

En stor summa är en kostnad och en tydlig nackdel i relativt maktperspektiv för personer i partiet. Men det är inte omedelbart punktformigt kännbart på ett sätt inte sällan kraftigt överdrivet mot hur andra ser det.

D.v.s. sådant jag för att få ett exempel (trots jag flera gånger innan indikerat hur fel det är på så många sätt) "roade" mig med i ett litet språk via en kanal som når få är när det skruvas upp världs-globalt vad som kan vara riktigt bra och skapa välbehövlig intensitet men som samtidigt är enormt svårt tror jag för de flesta att veta om man klarar att få det värdet eller om det blir problematiskt utan värde. I exemplet mot all förmodan att det påverkar personen är det ändå en aktör i ett demokratiskt land. Det är att betvivla att går iväg och skjuter några lägre generaler eller liknande eller har möjlighet att skicka iväg ett bombplan mot Uppsala:

• Affärsplan: Det komiska vapnet (2013-05-15)
[Red. - komplettering: För att vara onödigt ärlig får jag erkänna att jag gjorde åtminstone två - tre som var mycket mer problematiska i negativa stereotyper. Det hade haft större poänger att återanvänt den värsta av dom men jag tog fel bild och får komplettera. Den i exemplet är tämligen oskyldig. /hans]

Diktaturen har dock personer med sådan makt att saker verkligen kan få sådan inverkan. Det i sig illustrerar också just behovet att alltid se till att kostnaden finns där.

Ibland ett bättre alternativ än att förfalla till den irrationella glädje och hunger uttryck av relativt makt kan ge oss när vi gör poänger mot enormt större aktörer. Men inte på vs men kom inte på :-)

För homosexuella att gifta sig

Det är så lätt att övertyga mig genom att visa mig mina känslor genom att jag alltid sedan år nu vakar och dokumenterar dem. Övertyga är som relaterat vilken större fråga som helst vad som har föga att göra med vad vi tycker och mer om vår åsikt styr hur vi påverkar kollektivt språk eller fysiskt agerande.

Jag såg viss estetiskt elegans de två lesbiska kvinnorna (om jag nu inte bedömde resp. felaktig) som besökt den enes mor men kunde samtidigt se att upplevelsens värde varit högre om inte en skattning av unknown med få parametrar. Romantiskt uttalat hade givit en sund kvalitetsförstärkning av min upplevelse som buss-passagare (på 20 där jag rest från Bergsbrunna och de steg på väsentligt efter Bergsbrunna men tydligt före COOP Forum / IKEA). Jag tror bredare att varje svensk behöver våga se att nära ingen kostnad föreligger behöver vi alla vara beredda att leverera större kvalitet eller intensitet för pengarna.

Viss uttalad romantik hade adderat detta värde samtidigt som det hade reducerat risk för en reducerande intensitet från misstanken att Sverige inte klarar att hålla sitt land säkert utan att själv-censurering bl.a. för lesbiska romantiserande är nödvändigt långt innanför lagstiftning för att undvika att löpa uttalad fara eller uppleva sig löpa fara.

Att ge medborgarna säkerhet så självklar att vi ej ens tänker på den är gediget ekonomiskt värde. Förutom självklara värden så som att ex. fastighetsmarknaden fungerar smidigare utan störningar från våld eller skapar ex. förutsättning för buy-out-system gäller att Rikets förmåga att försvara medborgaren i annat land och ännu mer det egna landet etablerar medborgarens relativa värdering av sig själv mot omvärlden. Vad vi tror är möjligt för oss själva att göra eller inte klara får trygghet och värdering bättre avspeglande den industrialiserade världen.

Åtminstone längre tillbaka var det en av de motivering som fanns för att försvara den amerikanska medborgaren utomlands och i näraliggande motivering för att lägga förutsättning för att våga bedriva affärsverksamhet utomlands. Vad motivering är nu och under de senaste 20 - 30 åren vet jag ej men det konkreta värdet när utfallet är så oerhört begränsat till och med för ett stort land som USA ska inte underskattas,

Vi får samma värde när vi reducerar faktorer som skapar osäkerhet inom det egna landet. Och det snabbaste mest energieffektiva sättet att göra det rörande de homosexuella är att ge dem samma förutsättningar att gifta sig liksom allt i övrigt relaterat skillnader i lagstiftning (vad som nu ev. kvarstår i övrigt). Ingenting givet frågans storlek kan lika snabbt förändra värderingar hos de grupper just nu spelbara.

Entails i realiserad risk när risk management balanseras av fler upplevda incidenter

Värde och risk tenderar att förändras snabbt när realiserade ex. på sedan länge identifierad risk kommer. Risk management är ofta problematiskt i att identifiera sannolikheter relativt kostnad. Något förövrigt hela den ekonomiska vetenskapen lider av (hur stor population av relevanta ex. av ränteförändring har vi t.ex.? Och vilka kontrollerade försök om några finns?). Emellertid långt innan risker ens trovärdigt kan argumenteras väga över möjligheter gäller att människans natur gör att de gärna omnämns. Därför när de börjar realiseras värderas de inte sällan snabbt som viktiga. Från en idé av att agera effektivt och våga lite kommer en känsla av att man p.s.s. lika bra tidigt inser att faran man undvikit innan medan intäkter genereras och inför förändring.

Händelser lik dessa vanliga sedan födelse av det nuvarande Kina och mycket troligt under all historia vi kan överblicka bakåt innan dess tenderar nu att upplevas mer av relevant risk givet instanser av annan risk. Desto mer företag agerande i området uppmärksammas relaterat likartade problem ju större blir densiteten av realiserad risk och förväntat i fortsatt tillväxt.

• Dozens Detained in Beijing at Lantern Festival Dinner | Radio Free Asia

Förväntad entails 2013 och 2014:

• China Factory Growth Slips From Recent High | Reuters via The New York Times

Perspektivet vi själva befinner oss påverkas lätt av kulturen från personerna nära oss. Det kan vara bedrägligt om vi inte inser problematiken och själva ifrågasätt. Uppfattade motståndare tenderar vi ju gärna att värdera ner i automatik.

Det tragiskt onödigt blodiga Syrien noterade jag ett möjligt värde i som ex. på var man kan hamna när diktatorisk styrning för ett land fastnad i det psykotiskt låsta. Som jag informerades om mycket nyligen har det samma hos entiteter i styrande för Kina nyligen uttrycks som precis samma sak men omvänt. Varande avskräckande för likartad förändring varande ett motiv (som m de i utan att se om sak skulle behöva det) för att noggrant försöka blockera liknande igen.

Att se det "omvänt" är ex. på hur lätt det är att lura sig. Diktaturen har stake i det också högst personliga d.v.s. egendom, familj och vänner. Går saker förlångt är det inte säkert att det går att rädda för någon ens om man lyckas lämna landet. Förutom juridiska system utanför det egna landet finns också risken för annan payback vilken rimligt blir högre än kanske någonsin tidigare i historien givet antalet innevånare. Både i det systematiskt statliga (motsvarande Israel hanterande nazister som kom undan) eller i det personliga med personer som upplever sig ha förlorat något väsentligt.

Stake hos befolkningen agerande är dock p.s.s. fungerande. Dels finns en konkret kostnad och risk som betalas kontinuerligt. Vidare är revolt i det verkliga inte sällan mycket förankrat i det kollektivt agerande där ögonblickets intensitet gör det till ett något jämförbart med ett markov-tillstånd där just vad vi ser och upplever med det emotionella (som ju är kognitivt billigt verkande jämfört med att intellektuellt och noggrant värde risker i olika tidsperspektiv mot varandra) upparbetade värderas. Inte olikt när vi se som individer tappar behärskningen och i värsta fall förfaller till våld utanför det moraliskt eller juridiskt korrekta (vilket i min världsbild inte ger slutsatsen att våld generellt behöver vara moraliskt fel om förändring inte nås på annat sätt även om jag samtidigt inte ser det som ett beslut annat än aktuellt folk som individer ska förhålla sig till d.v.s. "hypotetiskt" ser jag inget problem med att dela kunskap, verktyg m.m. - vilket inte riktigt är vad jag gör här när frågorna diskuteras - om jag ser det som verkande för en bättre värld medan jag skulle se det som problematiskt att som svensk mer direkt tända eld på en region och också mer allmänt för hur vi alla bör ge hjälp menar jag att det har långsiktigt värde för ett folk att utan tveksamhet känna att man klarade förändring själva och därmed också bär ansvar för sitt land in i framtiden).

För de senare är Syrien bara en event som förvisso kan addera till obenägenhet att agera men som snart nog ligger utanför det aktuella påverkande markov-tillståndet, och tror jag säkert redan just nu relativt i reward-upplevelse mer konkret negativt påverkande är försumbart (ex. att reducerade ekonomiska förutsättningar kännbara i det systematiska också ökar benägenhet att uppleva ökad bland annat ch ex. moralisk upprördhet, och jag kan mycket väl se att ett mer akut riktat smalt tapp där kan utlösa allt möjligt, och särskilt om det samtidigt föranleder folksamling direkt relaterad händelse som i ett exempel av något över hundra som jag kan tänka mig bankrusning där ju konceptet att avkylning av fastighetsmarknaden huvudsakligen sker för att personer med makt ska hinna flytta sina ekonomiska investeringar innan större nedgång ökande på utflödet av valuta ännu mer från nu väldigt höga nivåer inte gör det helt orealistiskt givet möjlig påverkan medelstora banker också om nu för sådana händelser mycket annat är troligare - interferens mellan förtroende för den som beslutar och dennes möjlighet för att hantera den typ av problem ex. genom att säga sig säkra upp finansiering m.m. finns och kan bottna ut snabbare än man kan tro när samtidigt stora statliga kommersiella aktörer under 2013 lär behöva växande kapitaltillskott).

Om nu saker går närmare rätt håll, bakåt eller står still tänker jag möjligen ta mig en ytlig titt på under söndagen men inte tidigare. Denna missuppfattning så fullständigt baffling roade mig dock att få in innan dess. D.v.s. tillskillnad från vad som är motivationen (men utan någon formell-grund) är nyheterna som användes som retorisk-utgångspunkt inte vad jag nödvändigtvis ser som "typiska exempel för någonting.

Komplettering

Här är ett till ex. på hur vi kan tänka oss hur "reward-bas" kan gå ner smalt och snabbt nog för att märkas där citatet (som också passande nog var i fetstil) bra exemplifierar samma mekanism jag valde som exempel (varande passande genom att mer välkänd och därför inte behöver diskuteras för att det ska framgå ungefär vad som avses):

"In fact, a lot of credit growth that we’re seeing is inter-company or buyer credit — companies pretending they have sales when in fact they may or may not ever get paid.

Second, it’s hard to tell how much of that credit expansion is being 'eaten up' by the need to roll over bad debt at interest, rather than financing new investment."

[...]

"So it’s an opaque process that depends, in large part, on the willingness of everyone to believe that they will, somehow, get paid in the end. If that ever comes into doubt, credit suddenly disappears and everyone rushes to cash out, and there isn’t enough cash to meet all claims. "

Från: China’s riskiest property market just collapsed. Is this how it starts? | Washington Post - World views

Samma egenskap - att mycket i Kinas ekonomi är odokumenterat och oreglerat - innebär också att falskt upplevda snabba förändring från bilden som ges kan kännas starkare än annars. Fler kan bli överraskade mycket mer (jämför med hur dom stora populationerna också i välreglerade Sverige notoriskt överraskas likartat ex. kanske tydligare än annars när webbkonsulterna föll på lång rad för några år sedan).

När de udda affärsmodellerna spekulerande uppåt i det moraliskt defekta (ex. köpa och sälja fastigheter och lägenheter till sig själv) begränsas genom minskade möjligheter att ta in kapital för nästa skumrask-projekt skapas kanske också ökade incitament att aktivt spekulera neråt. Stora kanske jämförbara (beroende på typ av handel som utnyttjas) möjligheter finns i det och föga - mycket mindre - möjligheter att reglera dom affärerna finns liksom att skatta vilka summor representerar riktad spekulation, panik resp. normalisering av värdering som konsekvens av det. Det går att sätta militär framför bankernas kontor men i handeln med dom abstrakta värdena saknar Kina nära nog helt möjligheter att hantera konsekvenserna liksom metoderna.

Om jag accepterade det som moraliskt korrekt att själv investera samtidigt som jag kommenterade ser jag åtminstone ett antal segment där jag ser det som ganska tilltalande att titta neråt istället för uppåt med bedömer jag genomsnittlig vinst högre än möjligt att ta ut i Europa oavsett om vi "gissar" upp eller ned. Inte säkra investeringar men relativt troliga och spekulerande på idéen att andra aktörer kommer "manipulera" (termen är inte korrekt för en oreglerad ekonomi) ner marknaden.