Är det inte dags för intensiv risk management av Nordkorea? Den psykotiska riskkomponenten kan vara aktiv

2015-05-12

Sådant här kan jag inte tänka är annat än generellt policy som märks i någon fråga alt. att man vill understryka att man inte är helt aluf om Nordkorea mot all förmodan vill prata:



Idag måste vi ju i all rimlighet acceptera att det inte kommer inträffa att de rustar ner rörande kärnvapen lika litet som något annat. Samtalen i sig om ledaren är mentalt sund borde ju leverera åtminstone med rätt "betalning" (leveranser av säd kanske) att Nordkorea ej bygger ut slagkraften när det gäller kärnvapen. Om ej mentalt sund gäller som för vem som helst att uppmuntrande samtal och goda råd kan tänkas hjälpa när det gäller dålig självförtroende litet men ej har effektivt på psykotiska tillstånd.


Den psykotiska riskkomponenten

Och blir den Stora härskaren psykotisk p.g.a. sjukdom eller narkotikamissbruk kan det vara kört för tiotals miljoner människor: Uppbrända av kärnvapen. Det lilla vi får redan på från Nordkorea rörande makt tycks enligt uppgifter passerade ut i media vara att The Big Fat Stomach är mer ensam styrande än tidigare härskare varit.


Hur stor är risken för en allvarlig psykotisk episod? Kunskap från andra diktaturer som fallit där ett fåtal personer varit ensamstyrande är att narkotikamissbruk är vanligare än bland folk i allmänhet. Särskilt kokain tycks vara vanlig. Kokain är välkänt för att orsaka psykotiska episoder (liksom missbruk av allt centralstimulerande som saknar en ner-regulativ effekt där det enda jag känner till är koffein - nersidan för koffein märks väl mest konkret synligt när gamlingar får kaffe på hemmet och somnar men effekten via adenosin är verklig för alla). En enklare men troligen rörande risker ganska balanserad sammanfattning finns i Wikipedia:



Till den kan jag lägga till att de två mer problematiska drogerna här är metyl-amfetamin resp. kokain. Metyl-amfetamin därför att metyl-gruppen "döljer" amfetaminets likhet med dom naturliga signalsubstanserna för de enzym-funktioner som bryter ner dessa. Effekten är därför mycket mer långvarig - och argumenterat funktionellt bredare långvarig än vad adderade fler doser trots det klarar att nå upp till för "normalt" amfetamin - vidare kanske också enzym-funktionernas möjlighet att agera normalt allmänt störs (det sista är jag även om det första är mycket säker på mer osäker om riktigt och det är antagligen svårt att vederhäftigt mäta men tänkbart stör metyl-gruppens polariseringen nära när den återupptas i samband med blockering av dopamin resp. nor-adrenalinets återupptagning liggande spridd i jämvikt gående upp i återupptagning och skjutas ut nära neuronernas förgreningar där ju enzym-funktionerna håller till). Kokain än mer metyl-amfetamin (men mer kunnig bedömning är sunt här) varande så extremt mer blockerande utan återupptagning: Ej samma risk från långvarig effekt av en dos - men diktatorer tycks ju missbruka med fribudget vilket gör det till en mindre faktor - men under effekt ej givande samma möjlighet till normala jämvikt att balansera påverkan från befintlig inlärning som för amfetamin (som ju återupptas resp. ej binder till lika stor andel: Återigen verifiera därför jag tar från minne här och det var år sedan jag tittade över detta område). Därför rörande primärt mani med abnormt självförtroende är kokain mer problematiskt därför att normal självbild ligger inte bara längre ifrån utan sämre om alls kan jämföras genom att så hög andel binärt av receptorerna styrts om till något nytt.


Åldern på Big Fat är ännu inte hög nog att naturlig - oavsett narkotikamissbruk - psykotisk predisposition ej kommer visa sig. Och när det gäller narkotikamissbruk även om en brutal episod akut ej blir fallet kan kontinuerligt missbruk skjuta på ålders-indikationerna annars gälla och giva i resultat kontinuerlig psykotiskt tänkande pågående även efter ev. (och här kanske mindre troligt) avbrytande av missbruk.


Vidare om anlag för större risk för det psykotiska är mindre än vad som normalt utlöser det annars gäller att kontinuerligt missbruk kan föranleda olika former av "reducerad" psykotisk-sinnessjukdom med delar av symtombilden inklusive att det inte alls troligt (p.s.s. som hos personer med få eller genomsnittliga anlag här som bedömt från hela populationer av missbrukande rörande påverkan) är märkbart alls utifrån direkt av de ibland väldigt märkbara överdrivet uppenbart psykotiska beteenden som ibland blir fallet. Men därefter pågående kontinuerligt påverkande hur man bedömer och agerar relativt världen i övrigt.


En verklighet - ej krävande psykotisk-tänkande - där paranoia naturligt uppmuntras som funktionell kan tänkas spela problematik i händerna. Historik av att det varit funktionellt verifierat riktigt när kontrollerat kan förstärka. Och tänkande psykotiskt överdrivet från paranoia kan mycket väl ge såväl verifierat korrekta träffar som en mängd som aldrig kan verifieras (oavsett korrekta eller inte).


Steget från den verkligheten lokalt i makt-hierarkin till att skjuta iväg kärnvapen dödande tiotals miljoner (kanske många fler) i Sydkorea behöver om hjärnan tänker psykotiskt ej vara stort.


Vidare bilder på The Big Fat visar att han haft vad jag kan tänka mig är månansikte av och till (d.v.s. mer än den allmänna fetman han kanske har reducerat något sista året?). Vi noterar:


"Studies of biomarkers of hypothalamic-pituitary-adrenal activity indicate that psychotic disorders are associated with elevated cortisol. This study examined cortisol levels in healthy control subjects and individuals who met clinical high-risk (CHR) criteria for psychosis. It was hypothesized that cortisol levels would be 1) elevated in the CHR group relative to control subjects, 2) positively correlated with symptom severity, and 3) most elevated in CHR patients who transition to psychotic level severity."

Från: Cortisol levels and risk for psychosis: initial findings from the North American prodrome longitudinal study.
Biol Psychiatry. 2013 Sep 15;74(6):410-7. doi: 10.1016/j.biopsych.2013.02.016. Epub 2013 Apr 3.
[Red. Jag vet att både denna och nästa refererade studie troligt finns i sin helhet på nätet ev. via universiteten då jag tycker mig minnas att de motsvarar vad jag rörande detta tidigare läst i sin helhet. Korrigering: Efterföljande studie är troligen ej en av de jag läste i sin helhet då jag minns mig sökt ej äldre än 2000 men i vad indikerat motsvarande dessa. /HH]

Här torde väl om jag ska gissa (varande ej riktigt expert på den nivå jag skulle föredra egentligen för bedömningen) att orsaken är att han behandlats med något syntetiskt kortison (inte kanske just betametason men i effekt systematiskt kanske på den nivån eftersom det av och till verkade bli så tydliga månansikten). Och också för behandling med corticosteroids gäller att psykotiska episoder är möjlig biverkning. Se exempelvis följande som ett av många tänkbara (och kanske mindre lämpligt exempel egentligen vara en fallbeskrivning snarare än något bredare likt en Cochrane review men den seriöst intresserade kan leta vidare själv eller beställa in en seriös översikt här):


"Psychotic side effects of steroids have been observed at relatively high frequency if mild cases, such as euphoria, are included, while it has been said that incidences differ among kinds of steroids. We reported a case developing severe schizophrenia-like symptoms following the treatment with betamethasone although this drug is believed to be rarely involved in steroid-induced psychosis, and its psychotic side effects have been rarely reported."

Från: A case of steroid psychosis associated with betamethasone.
Biol Psychiatry. No To Shinkei. 1992 Oct;44(10):913-6.

Återigen ej kommenterande riktigt med det kunnande jag tycker är lämpligt här säger jag ändå att risken rörande corticosteroids nog inte är riktigt vad man i sig egentligen primärt ska se som risk-problematiken här (vid problem är kanske mer små-maniska tillstånd egentligen troligare). Snarare kanske kombinationen med ev. missbruk liksom hur ev. hälsoproblem när ingenting socialt-begränsande finns kan göra risken för missbruk större. Ev. hälsoproblem föranledande behandlingen jag spekulerat om är kanske vad övermotiverad läkare när Big Fat inte mår bra och är sur behandlar kanske ej helt nödvändigt med ett par dagliga doser av piller med någon opiod reducerande såväl negativ-humör-effekt (som ju är ytterst vanlig för alla möjliga hormon-störningar) som ev. smärta (som ev. ej är det troligaste för vad jag kanske skulle om tvingad gissa är vad man behandlat Big Fat för).


Jag vet att allmänhet i Sverige såväl som den engelskspråkiga världen - Och p.s.s. politiker - gärna vill läsa rationalitet i beteende "hos andra länder". Ingenting sunt stödjer sådan tolkning av Nordkorea. Ej heller finns så vitt jag vet något som stödjer bilden av att någon kontrollfunktion som kan hantera Big Fat finns om han blir psykotiskt.


Är Big Fat redan i psykotiskt tänkande?

Snarare har vi sett beteenden som tänkbart är rationellt och sunt för dennes roll: Och igen p.s.s. som för de medicinska frågorna tycker jag att den seriöst intresserade ska göra en mycket mer omfattande genomgång än möjligt för mig - Jag kommenterar från mitt minne och intryck av att följt Nordkorea i nyheterna men har jag suttit och fört statistik lika lite som mer problematiskt korrekt värderat uppgifterna. Bäst gör det noggrant från normala funktioner aktuella samt givet risk-nivån beställ in genomgång från kommersiella aktörer sammantagna över olika kompetenser.


Men som också tänkbart helt eller delvis är resultatet av nu aktivt psykotiskt tänkande. Hur var det med Jang Sung-taek egentligen? Ingripande (resulterande i avrättning som ju typiskt) tycks ju ha överraskat honom helt och bilden då i omvärlden var närmast att denne kontrollerade mycket direkt och verkligt landets elittrupper och med god head count för soldater "having gun" (d.v.s. vad som i snabb-tid är avgörande rörande kontroll inom landet). Där sämre soldater skickad av Big Fat klarade att arrestera och ta ut honom från aktuellt område. Kanske fanns ingen orsak till det och det var därför det gick kanske så pass enkelt som indikerat att arrestera honom.


En sak jag generellt är skeptisk mot när det gäller bedömningar av Nordkorea är att jag upplever jag för ofta upplever ett bias (varande från utveckling av komponenter för att mätande av bias i text hörande troligt till en av de som läst och gjort mest praktiskt rörande och från vad känt om bias inom psykologi såväl mindre en fråga här lingvistik) format från enkelt-givna av Nordkorea händelse- och -indikationer man i brist på annat tolkar för långt utan att ta in hantering och balansering av information som saknas (och rörande bias över tolkning ofta rationaliserande utan att sätta upp som alternativa hypoteser ex. sådant som psykotiskt tänkande). Vidare jämförbart upplever jag problematiskt är kors-påverkan (tror jag därför att som indikerat senare ej alltid refererat när jag tror det förekommer) där man inspirerar varandra och ej alltid för fall där jag tror det är fallet indikerat via referenser utan snarare tror jag att lånar idéer av varandra. Bedömning roll Jang Sung-taek kanske har något av detta i sig: Hypotesen att denna var den naturliga rollen hanterande det militära benet medan makt-koncept i övrigt var divergerade tycks ej bedömd. Ev. är bedömning av militära rörelser - konceptuellt abstrakt såväl konkret för personer - enklare därför att ex. "visuell-intelligens" torde vara mycket mer prioriterad för detta område såväl som att man har bättre vetskap om centrala roller. Andra roller och funktioner i familj såväl som mycket nära var dock också mycket troliga och kan ha varit - ev. rent av troligare från vana latent hanterande av risker riktat mot makten - aktiva under de sista åren innan Big Fat tog över efter föregående härskares död. Kanske rent av att en mer centralroll fanns där - nu ev. antar jag ej uteslutet död - närmare eller direkt med konkret roll för funktioner avsedda att arrestera hotande personer: Vi noterar funktionen med annorlunda uniform som just senare arresterade Jang Sung-taek. Och med detta stycke vill jag mindre spekulera om något utan just peka på att jag tror att en ofullständig uppsättning av hypoteser allmänt är ett problem och troligt så också här. D.v.s. betraktar man denna fråga seriöst återanvänder man ej hypoteser eller personer relaterade samma hypoteser. Gör något nytt om inte istället så kompletterande istället så man inte missat något väsentligt här.


Och detta har ju därefter kanske rent av växt i frekvens. Återigen kanske det är rationellt beteende för en diktatur. Men mycket möjligt är det psykotiskt tänkande som är i förstärkning.


Jag gillar heller inte här hur han fotograferas. Jag vet inte vem som är målgrupp för grupper av dom officiella foton vi får av honom. Utanför landet hanteras de ofta komiskt eller som argument för att Nordkorea är vridet. Möjligen är de funktionella mot den egna befolkningen eller hierarkin: Men jag är inte alls säker på att det stämmer.


För grupper av foton som uttrycker - överdrivet närmast naivt - är jag inte säker på att en rationell målgrupp finns. Men är då målgruppen? Kanske är det Big Fat själv. I så fall har vi natur här som boostar hans självförtroende vilket möjligen ej är det mest problematiska. Men vi har också bilder med en natur av:


  • Tydliga singulära symbolkoncept.
  • Ej med ett utanför symbolkonceptet görande (mer verb-natur) på nivå att de konkurrerar med det singulära symbolkonceptet.
  • Kraftig stark konvergens i tolkning av bild mot just det singulära symbolkonceptet.

Väljer Big Fat själv ut dessa bilder bland en större mängd tagna av fotografer är det möjligt indikation på psykotiskt-natur pågående. Lite är så typiskt bland bilder och teckningar hos personer i psykos som just att enskilda symbol-koncept sätts i centrum enormt förstärkande med själva händelser och görande sekundärt (förekommer de alls ligger de gärna utspridda i bilden utan sekventiella händelser indikerade: Vi har också samma i konst och teckningar som personer under påverkan av Ayahuasca gör och om jag minns rätt men sämre underbyggt då jag föga studerade konst här också LSD från LSD's tidiga överdrivet positiva uttrycksperiod).


Är det Big Fat som väljer bilderna och indikationer på överdriven paranoia finns i övrigt kan vi ha problem. Det är min tro även om det mycket bättre kontrolleras mycket mer. Just rörande tolkning av bilderna gäller emellertid att under förutsättning att han själv väljer dem har jag antagligen rätt oavsett bedömning andra ev. gör (det är det enda här man kan och bäst ska ta som given utan annan mycket mer omfattande kontroll: Om han väljer bland bilderna).


Är stört självförtroende problematiskt?

Jag vet att man av och till såväl seriöst som i spelfilm och teve-serier i det komiska pekar på stört självförtroende abnormt förstärkt som det mer problematiska. Ev. om nu inte psykotiskt tänkande också gäller är det dock kanske mindre problematiskt. Möjligen rent av en faktor som kan ge stabilitet.


En omvänt onormalt rädd eller osäker härskare kan vara mer problematisk. Utan psykotiskt tänkande under alla normala scenarier av icke-konflikt tvivlar jag på att abnormt självförtroende är vad som får Big Fat att dunka ner handen på kärnvapen-knappen.


Så hur man löser man problemet om verkligt?

Nordkorea uppger att man rustar mot mer problematisk slagkraft när det gäller kärnvapen. Är detta alls verkligt gäller om hypotesen psykotiskt tänkande med ev. pågående - kanske bara periodiskt - missbruk som kan ta upp sådant till svårare episoder att hotet har svår sannolikhet såväl som enorm kostnad.


Den enda vettiga lösningen på det som faktiskt kan ta bort risken jag kan inse existerar (andra kan se andra möjligheter kanske) är att slå ut Nordkoreas förmåga att utnyttja kärnvapen. Och varför inte samtidigt allmänt reducera ner möjlighet att skjuta in i Sydkorea med andra vapen eftersom de nu gör det av och till.


Och sunt måste vara att göra det innan Nordkorea i värsta fall börjar ligga ut med ubåtar kärnvapenbestyckade: Om man nu inte är trygg i att man kan följa och slå ut dessa. Ligger de nära kusten kanske ändå för de länder som nu har sådant försvar missil-skyddet räcker men åtminstone att jag tror att sannolikheten för att missil-skydd klarar det avfyrande en fem - 10 km från kusten mot säg Los Angeles, London, Washington eller vad helst är bra mycket sämre.


Jag tror - återigen som rimligt att förutsätta gäller att seriöst intresserade gör mycket bättre kontroll här innan förutsättande något - att väldigt goda möjligheter idag finns - nära nog 100% lyckat tror jag - för att ta ut allt offensivt Nordkorea (under förutsättning att man har kontroll över var avskjutnings-utrustning är lokaliserad: Nordkoreas tekniknivå tror jag talar för att man idag vet det handlande om stationära konstruktioner).


Pekar det seriösa kontrollerat på psykotiskt tänkande är det enda rimliga att göra det så snart som möjligt.