Det är när företeelser är nya ofta svårt att undvika att förenkla samtidigt som man missar att generalisera.
Låt oss innan Facebook diskuteras för ICA i SvD (ICA gör alla rätt) betrakta hur en hemsida fungerar som kanal mot målgrupp.
Visst att hemsidan kan besökas direkt men viktigare har vi kanaler som går till den målgruppen når den via. Dessa kan vi separera i köpta kanaler och ej köpta kanaler. Köpta kanaler kan sedan vara:
Uppfattad reklam eller ej uppfattad reklam.
Senast jag tittade över områden där ICA märks i ej köpta kanaler på nätet fanns de knappt alls.
Hur ICA marknadsför sig på Facebook vet jag inte men som reglerna är utformade är företag i princip inte välkomna annat än via köpta reklamkanaler på Facebook.
Reklamkanaler på Facebook delas sedan upp i reklam som visas på andras sidor eller som är lokaliserat till en köpt sida företaget själv utformar. Det senare är att jämföra med de köpta bilagor ex. SvD skickar med tidningen.
Skillnaden mellan när informationen trätt in i subkulturen i aktuellt socialt naturligt eller via köpt kanal finns där. Information varieras radikalt annorlunda och det bär informationen vidare utåt. Förenklar vi från psykologin, reklamen och senare åren inom neuropsykiatrin via avbildning studerade och dokumenterade samband har vi särskilt två viktiga faktorer som begränsar:
- Vem är du i förhållande till mig? Även icke-rationellt värderar vi information från något jämfört mycket högre än egentligen allt annat om det ges konkret i en uppfattad närhet. Dokumenterades redan under 1970-talet om än inte tidigare och bekräftat i en mängd situationer därefter.
- Försöker du lura mig att slösa min energi? D.v.s. folk utgår från som en spelregel att aktörer försöker lura dem. De utgår från eller har som mål (där ex. depression förändrar det liksom annat associerat till värdering) att trots det upp till en viss gräns ta ut ett värde från aktren där man ser att förståelse av dolda samband och gemensamma kollektiva spelregler balanserar det.
Att en reklamfilm diskuteras havande ett värde i sig själv ex. därför att den är kul är konkret värde för företaget och kan höja det allmänt uppfattade värdet i varumärket men gissningsvis ger det en aktör som ICA något mindre än aktörer där högre eller lägre pris i sig är en indikation snarare än mitt segmentet.
Jag tror ICA gör helt rätt som använder Facebook men att de gör allt rätt är jag mindre säker på. Det handlar för dom gissar jag mest om att Facebook upplevs hett just nu och var väldigt enkelt för dem att börja använda. Alla övriga kanaler inom sociala media som varande var för sig mindre men totalt mycket större gissar jag att man inte hanterat. Jag tror heller inte att dom sedan jag sist tittade klarat att förändra hur de syns på nätet utanför köpta kanaler och där finns en enorm ej utnyttjad kanal.
Vi kan från det perspektivet mer än att diskutera hur kanalerna kan användas var för sig i bredd vilket ju ett flertal guider finns om kort reflektera över hur man skapar ett värde som aktiverar dem i bredd.
Reklamfilmerna och hur är ett exempel på det. Det handlar där om att skapa ett värde i reklamfilmen i sig. Precis som jag illustrerat med skämtteckningarna här är det egentligen inte särskilt svårt och att inte fler gör det gissar jag mest beror på att man inte försöker. Någon månads experimenterade och man presterar tämligen acceptabla skämtteckningar.
Ett förr mer använt perspektiv som allt mer faller bort därför föregående perspektiv är så enkelt för reklambyråerna är att istället få reklamfilmen att peka ut ett värde i butik där reklamfilmen i sig är en integrerad del av det. D.v.s. att antingen filmen i sig eller specifik information i den är nödvändigt att föra vidare till andra för att värdet inte ska falla bort.
Eftersom människan är kollektiv delar vi sådant värde med personer vi värderar. De gör samma sak och informationen tenderar att sprida sig. Klarar man inte att skapa det värdet naturligt kan välbeställda aktörer betala för det. Anledningen till att den komiska reklamfilmen sprids är just att vi ser ett värde i att roa personer vi uppskattar och/eller ser ett värde i att de uppskattar oss för det.
Mer potent är dock att göra det tillsammans med att låta filmen peka ut värde i butiken. Jag ser inte att ICA gör det alls. Om något de filmer jag sett har använt priserna närmast som ett nödvändigt ont. De tillför givetvis värde men de indikerar inte ett värde i ICA som inte redan är abstraherat givet att vi redan vet att ICA med flera har ständigt pågående kampanjer och dessutom har vi viss förståelse för att vi egentligen aldrig vinner något på reklamen utan bäst själva jämför priserna.
Därför inget nytt värde utan endast repetitionen av varumärke i ett komiskt kontext. Värdefullt och starkt men mer går också att göra.
Relaterat:
Studier rörande hur vi värderar åsikter från jämställda / jämförbara relativt övrigt finns refererade och diskuterade i de tidiga delar i:
Kapitel om värdering är påbörjade och berör bl.a. varumärke men av den delen återstår cirka 70% - 80% där dokumentation i formella kapitel följer implementation. Spridning och rörelse av idéer är egentligen heller inte berörda ännu i den formella delen men finns ju fallstudier på bloggar här och rörande en del generella regler i:
Rörande påverkan av film och komik gäller ju att det är efectos especiales i modell vilket ej är berört i formella delar men finns i Människans kreativitet och språk. För den road av att lägga tid på att leta runt finns också i fallstudier:
En del publicerat här om sociala media hittas via:
För den som söker finns dock mycket mer inklusive egentligen det intressantare men också avancerade innehållet.
Alla fallstudier och anteckningar är nu ögonblicksbilder och speglar inte var modellen är idag där radikala förenklingar visat sig möjliga.
Ska jag göra någon avslutande kommentar avståg jag egentligen inte eller ens reflekterade över tillämpning i reklam och marknadsföring eller för den delen ekonomi. När jag gjorde de första delarna som ligger till grund för vad jag började bygga ut 2009 byggde jag ett vapen tänkt att rikta mot kinesiska kommunistpartiet därför de irriterat mig ordentligt rörande människorätt. Reklam är därför vad jag gjort få fallstudier och det har gällt fortsatt där följande är viktigt att peka på för vem som helst som söker kunskap om reklamens påverkan eller allmänt för vår perception:
- Studier som publiceras idag om reklam och påverkan håller allmänt lägre kvalitet än inom psykologi, psykiatri och politisk- och försvarspolitisk-analys i ett brett perspektiv.
- Förutom det gäller att samband de dokumenterar som nya inte sällan är kända sedan 1970-talet och ibland bak till tidigt 1900-talet inom områden som psykologi.
Det har därför alltid ett stort värde att titta bredare för att identifiera samband och relationer.
För inspiration och fallstudier kan reklam ha värde men min erfarenhet är att man får mycket mer konkret från att titta på Hollywood-filmer. Det är dock sannolikt oerhört individuellt. Någon principiell skillnad finns emellertid inte:
- Påverkan på perception per individ vid upplevelse (efectos especiales) verkar enligt samma regler.
- Hur vi rekommenderar och diskuterar film och reklam i flocken har egenheter.
- Många medborgare är övertygade om att filmbolagen i funktion exakt samma sak som folk upplever rörande extra-priser, kampanjer m.m. för ICA m.m. att de är korrupta skitstövlar som försöker lura dem på deras välförtjänta del av det fällda bytet.
Hans Husman
Ett område väldigt relevant för allt detta, sällan använt som princip och dessutom vilket litet i övrigt är väldigt enkelt både teoretiskt och praktiskt är vad som diskuterades nyligen rörande intensitet:
" In the game of mountains
Already on the Top
Around power of intensity and correlation we form Efectos especiales
Height increasing
At the very point once decided to create one more add on of magic
We close the circle"
