En dikt jag precis skrev tillsammans med en illustration av perspektiv.
"A cold night filled with hostile darkness
His fate hidden behind invisible clouds
Storms and snow had hunted for weeks
In a short moment standing down waiting for the one sound
While the knife rotating on oiled marmot decided again between war and peace
And if not but words natures laughing wouldn't have disturbed the man walking out in the night"
Den stora guiden för nyheter och artiklar ska illustreras finns nu äntligen klar. Varande en omfattande artikel är det var som tar tid men den blev bra.
Här har vi en av många exempel från guiden:
En mängd verktyg rekommenderas så att man kan välja ett verktyg man trivs med.
Eftersom jag börjat implementera modellen av vårt språk - språk i en bred mening där vi avser vår kommunikation och organisation från individ till stora populationer - var det dags att försöka göra en samlad bild. Givet komplexiteten och antal algoritmer och datakällor som krävs är det inte helt lätt men det här försöket blev jag ganska nöjd med även om det inte är helt komplett:
Vi börjar nere till vänster med en funktion vi kan jämföra med vår visuella perception det handlar om att översätta problemet energieffektivt utan att onödigt belasta dyrare delar längre in i algoritmer. Där uttrycks samband som går att förenkla syntaktiskt vilket bl.a. inkluderar vad jag kallat efectos especiales.
Viktiga områden där sammanfattad kunskap om relationer som för in kunskap (ordning och organisation) för att uttrycka problemet tydligare för övriga delar inkluderar bl.a. beteendevetenskap, ekonomi, kognitiv psykologi, försvarsvetenskap , historia m.m.
Problemet går in i den första delen av helheten. Här uttrycks mindre ordning där en viktig del av hela systemet är att organisera informationen för att man lättare ska kunna:
Det första steget bygger på ett relativt enkelt samband byggt på ett nyligen upptäckt fenomen i sambnad med en mätning direkt på hjärnan som utvecklats vidare associerat till statistik.
Algoritmen kommer här uttrycks med myror därför dessa grundläggande funktioner vi kan se motsvara våra biologiska neuroner uttrycker de utmärkt (men med lägre komplexitet). Det gör det viktigast lättare att uttrycka begripligt vad som sker vilket är kritiskt för att kunna uttrycka samband effektivt uppåt.
I samma steg införs en tiger. Tigerns uppgift är att hindra att myror fastnar i lösningar som feltolkas som gynnsamma därför att de ännu uttryckt väldigt få långa samband (där vi vill undvika onödiga sådana kontroller då det är väldigt dyrt på denna nivå).
Därför kan de hamna i tillstånd där belöning ges (de "äter" god information) men en tiger som promenerar mellan samhällena kan se svagheter där vi även kan modellera via den precis som i naturen lite otäcka samarbetet att det även tillför kolonierna ett värde genom att deras genetik med hög sannolikhet uttrycker tillstånd över generationerna som bättre går att bygga på.
Dessa myror kan vi jämföra med människor som ätit oerhört mycket därför att socker är så billigt och inte klarar att komma ur sängen längre precis som här där myrorna meningslöst kan cirkulera korta lokala lösningar. Har vi mycket socker är det i någon mening dumt att riskera att jaga och vi blir slöa. Sådana myror äter tigern upp därför myrorna har ingen säker plats där de kan gömma sig för dem.
Myrorna arbetar tämligen lokalt man värdet av deras samband där flera underkolonier arbetar från något skilda perspektiv organiserat uttrycks via en stor myra motsvarande stacken. Den ska gripa in vid behov och göra mer kostsamma beräkningar och uppdateringar inklusive att göra förfrågningar till globala databaser med statistik.
I bilden uttrycks detta via ett "internet". Det är inte en dålig jämförelse givet att Wikipedia, Twitter, Google, Världsbanken o.s.v. (se business intelligens för fler möjligheter) är källor som kan komma att utnyttjas där givetvis de mest energieffektiva d.v.s. vad som går att spara lokalt i CPU grinden är vad som prioriteras först.
Precis som myrorna inte äter sin mat (informationen) själva skickar de upp den till den stora myror där organisation uttrycks. Denna gör också vissa kontroller och föder sina myror via det där brist på det gör dem mer desperata och därmed söker mer vågade lösningar emedan god kost indikerar att man är på rätt väg och skapar organisatoriskt värde.
Tigern och jättemyran skiljer sig åt genom att jättemyran inte är tillåten att snegla på hur andra löser problem.
Ej uttryckt i bilden är att vi innan nästa uttryckta steg kommer gå igenom ett antal mellansteg som utnyttjar andra algoritmer, principer och sätt att se på statistik från världen utanför.
Dessa uttrycker i varje steg ökad organisation och ett längre perspektiv där ökad organisation gör ett större perspektiv (förhoppningsvis) möjligt därför att det kostar mindre i beräkning.
Även dessa är jämförda med djur vilket inte är en slump. Djurvärlden är vad som givit vetenskapen de bästa modellerna både av människans kognition och organisation. Planerade och förberedda i den meningen att de motsvarar en teoretiskt idé där det bedöms troligt att tillräckligt med publicerad forskning som uttrycker värde finns är följande där dock steget från myrorna och dit i implementation kan vara enormt:
På samma nivå som myrorna har vi bin (se också Varför Google är ett bi och magin i organiserad information) men de uttrycker ett delvis annorlunda perspektiv. Vi kan se det som att de bygger olika:
Ett viktigt steg uppåt som förhoppningsvis ska gå att få in tidigt är hundarna:
På samma nivå som hundarna har vi sångfåglarna. De uttrycker mindre i kroppen och ibland heller inte i organisation men har ett rörande en viss funktion bättre utvecklat språk (vad jag brukar kalla språkets musik) där vi nu också sett flera bedömer jag välgjorda modeller av och heller inte utan betydelse är att hela välkända zebrafinkens genetik kartlagts givet att det är den sångfågel som är den bäst dokumenterade modellen av människan rörande denna funktion.
Både för hundar och sångfåglar är det gemensamma värdet - men från olika perspektiv - att de uttrycker en lateral intelligens jämförbar med funktioner människan har bl.a. via prefrontal cortex. Det är en längre beräkningsmässigt mycket mer kostsam operation där den hos sångfåglarna därför är uttryckt i en extremt liten mycket energieffektiv del.
Efter hundar och sångfåglar är förhoppningen att steget går till människan. Viktiga områden jag följt och givet oerhörd kunskap medan det pågick och som förhoppningen är att man kan föra in för att uttrycka delar av människans samverkan i större populationer är:
I stegen ovanför myrorna har vi ingen direkt tiger där denna endast behöver föras in något utanför systemet när vi börjar. Därefter är meningen att den kommer uttryckas naturligt genom skilda perspektiv i informationen och olika meningar och idéer som uttrycks via globalt indata utanför frågeställningen (modellens "internet" m.m.) samt tidigare erfarenhet (ex. detta går ibland fel på dessa sju sätt).
Viktigt här är också hur motiverande drivkrafter energi, mat, säkerhet, "genetisk hunger", makt, pengar, bekräftelse, glädje över att lära eller bygga något o.s.v.) modelleras där sådant behöver skilja sig en del åt i de olika stegen. Högre organisationer ger längre perspektiv samtidigt gäller att parametrarna för den kultur eller möjliga lösning som byggs också måste inverka på vilken drivkraft som uttrycks.
Dessa steg är inte tillräckligt effektiv organisation utan specialisering mot olika vägar som redan den syntaktiska formuleringen av problemet indikerar krävs. Därmed uppstår vad vi kan jämföra med olika världar eller länder med skild "kultur" (givetvis med tillräcklig CPU-energi om principen håller skalar det på samma sätt upp till att modellera dessa såväl som företag, hastighet i forskning m.m. som jag tidigare gjort delvis manuellt).
Kulturerna är inte singulära utan en kultur kan indikera en möjlighet som när den kombineras med vad en annan sätt indikerar något mer intressant. Där sker ett utbyte av information (eller mer korrekt organisation) för att skapa ett mervärde. Vi kan se det som handel där det reglerar sig själv via felkorrigering från andra konkurrerande delar samt globalt data som förs in. Denna reglering uttrycks liksom i övrigt rekursivt mot mindre beräkningsdyra lösningar men som håller ett större perspektiv och här sannolikhetsfördelningar.
På samma sätt som tidigare krävs en tiger som äter upp delar som inte skapar värde men som kan innehålla information vilken kan föra effektiva delar framåt. Det kan vi jämföra med krig.
I det sista steget självorganiserar sig stabila kulturer i kartor (jämför med Kohonens självorganiserade kartor) där det troligt görs via flera algoritmer från väldigt olika område därför här är förhoppningen att det ska vara tämligen billigt i beräkningskraft givet organisationen.
Områden som är givna kandidater där enkla men viktiga samband finns är: evolutionen, enkla fysiska relationer som går igen från organisation av enkla strukturer (t.ex. kristaller) till troligt hela universum. Ett viktigt steg ovanpå sådant är dock självklart grafteori, vissa områden inom neuronnät och inte minst teori för felkorrigering i olika "intelligenta" system (därför att de sist nämnda ofta just gör det via beräkning av skillnader och hastighet).
Lika viktigt eller viktigare är dock praktisk "kartteori" avseende system och erfarenhet för att visualisera sådana system trevligt. Syftet här är ju just att ge en mer inexakt men oerhört lateral metod för att se på data som är geografiskt på ett sätt som är väldigt naturligt för oss.
Dock gäller att också detta steg bör resultera i ett utökat uttryck av organisation som effektiverar framtida frågor ställda till systemet eller som återkopplas neråt via påverkan handel där sannoliketsfördelningarna påverkas vilket vi kan jämföra med hur världsekonomin samspelar med:
Eller att ett stort företag uttryckt för hög "organisation" utan att energieffektiviteten följt efter och de hamnar i samma tillstånd vi även ser hos myror, arvsanlag, fysiken m.m. och blir väldigt långsamma vilket ofta kan upplevas ske blixtsnabbt där plötsliga i antal enorma uppsägningar krävs.
Här motsvarar det att vi skär bort lösningar i lagren under som mer än övriga uttrycker lägre fri energi och prioriterar upp mer kaotiska delar för att systemet ska röra sig utåt och se nya möjligheter.
Just nu befinner jag mig dock där jag precis börjat utveckla de grundläggande delarna och fortfarande beaktar mig med numeriska lösningar liksom det ramverk för utveckling jag valde för grundläggande delar (GNU Octave vilket i princip är Matlab och därför lämpligt i dessa delar som är väldigt matematiska tunga och där behov av att kunna visualisera saker är kritiskt.
Annars är problemet mest resurser och inte bara i tid och pengar utan jag känner redan av den begränsning i CPU energi min tämliga gamla dator är där ett par servrar är egentligen vad vad man redan borde börja med även om en CPU grid inte krävs än på ett tag. Men området är utmanande nog utan det går att lära sig ett till tidsödande område rörande allt sådant där man dock kanske kan få en tidig realisering under 2011 och koppla till t.ex. konsulttjänster för att finansiera datorer för en liten grid (men jag och ekonomi - jag förstår det utmärkt som energifunktion men det tycks mig praktiskt svårbegripligt).
På Nyfiken vital finns längre i kunskap mycket tyngre artiklar skrivna kanske ibland lite tråkigare för att uttrycka forskning om än endast en väldigt liten del av vad konceptet bygger på. Den mest intressanta delen för de flesta läsare är helt säkert delen om organisationer:
Poetiskt jämförde jag Google med ett honungsbi och det roade mig därför att bin uttrycker organisation - liksom myror - på ett sätt där det är ovanligt enkelt att se grundläggande principer delvis lika verkliga för människans intelligens (se t.ex. Människans kreativitet och språk: 1.6. Organisationer och Bisvärmens spejare är mänskligt arbetsminne).
Bin uttrycker organisation vilket är vad Google gör när de indexerar webben. Vi kan också betrakta de API:er (t.ex. statistik, funktioner för att visa kartor m.m.) de gör tillgängliga som också uttrycka organisation:
Att göra också API:er tillgängliga för andra utvecklare skapar också värde tillbaka till Google och inte bara via ev. annonsvisningar utan också därför att det i förlängningen medför att internet samlat uttrycker mer organisation vilket gör deras arbete lättare.
Ett utmärkt exempel på det är att visa en Google Maps i ett dokument snarare än en icke standardiserad karta eftersom det tillför information lättare för Google databehandla om dokumentet i övrigt.
Nedan har vi ett exempel med Google Maps där huset där jag sitter och skriver just nu syns (Kungsgatan 52 i Uppsala). Det uttrycker information ordnat i en form Google lätt förstår tillbaka och gör det mer beräkningseffektivt för dem att tolka den övriga informationen givet kartan (ex. P(skriver i Uppsala | blogginlägg) kräver beräkning än P(skriver i Uppsala | blogginlägg med Google Map)).
Ett roligare och betydligt mer intressant sätt att betrakta och jämföra detta på är att titta på den honung som bin samlar in. Honung skapas från glukos och fruktos och har ungefär samma GI som socker.
Bina samlar in nektar och omsätter det till energi för att driva sin egen metabolism och för att kunna flyga. De samlar också in ett överskott som omvandlas till honung och sparas i bikupan.
Honungen uttrycker en högre ordning - mer energieffektivt sorterad där vi kan se det som att energi i större utsträckning uttrycker information - än nektar och är mer koncentrerad energi med lägre redundans. Den sparas dessutom sorterad i regelbundna mönster just på ett energieffektivt sätt.
Vid behov kan bina äta av honungen.
Vi kan se formationen av honungen både speglande den kostnad och det värde organisationen skapar:
De drar också nytta av varandra på andra sätt vilket också kommer med en kostnad. Sammantaget är dock vinsterna höga vilket vi kan se hur framgångsrika både bin och myror är.
Bin har till och med klarat av att ingå ett till samarbete utan den egna rasen i den symbios de format med människan. De betalar oerhört mycket honung genom det men det har också spridit dem med människan där vi har beskyddat deras nästen från andra djur.
I mycket fungerar detta både på samma sätt som en människa gör och en grupp av människor. Människokroppen består av delar som samarbetar och de liksom bina sparar överskottsenergi som kommer in i form av fettceller.
Vill vi kan vi även här jämföra flera av de tjänster och funktioner Google har på webben. Uttrycket av organisation t.ex. i form av länkar kan omsättas till annonsintäkter d.v.s. socker. Givetvis är liksom i all organisation proportionerna oerhört viktigt där uttryck för organisationer tenderar att dö ut när vissa tycks det allmängiltiga parametrar passeras (just här är gissningsvis den övre gränsen cirka 0.6 d.v.s. lägre än för omsättning av direkt energi men jag kan mycket väl tänkt fel kring det).
Beslutet bin fattar tycks också ske med stora likheter med människans hjärna (där dock ett bisamhälle uttrycker mycket lägre komplexitet och en större kostnad i kommunikation genom större avstånd mellan varje bi motsvarande en specialiserad grupp av neuroner i hjärnan).
Det diskuterades tidigare där vi jämförde dem med människans arbetsminne och gjorde en grov approximativ beräkning: Bisvärmens spejare är mänskligt arbetsminne. Där är likheterna med människan egentligen mycket större än som uttrycks och exakt samma algoritm tycks kunna uttrycka båda (i människan speglande hur orbifrontala cortex motiverar inlärning) men jag kommer säkert återvända till det.
För mig har både bin och myror varit mycket användbara för att illustrera och förstå algoritmer och ännu mer organisationsformer i samband med att jag nu börjat implementera modellen av människans språk. Att se dem som myror eller bin är att förstå hur de fungerar därför att just genom att de uttrycker samma relationer som vi har är det enklare för oss att tolka det jämfört med t.ex. viktmatriser för neuronnät.
I en konstruerad intelligens som den jag bygger är det givet att vad myror och bin "äter" inte är vad man direkt modellerar som energi utan de äter information. På samma sätt som att socker och honung uttrycker mer ordning än glukos och fruktos (bildande tillsammans i rummet effektiva kristaller i form av kuber) vill man att bin och myror utgår från information ("äter den") där man saknar kunskap om informationens ordning och uttrycker denna på ett beräkningseffektivt sätt som gör att man lättare kan ställa frågor och se samband.
Vi kan se det som att de bygger upp och formar informationens dimensioner - sorterar, kategoriserar och markerar ut relationer. Det kräver givetvis många delar och några sätt att betrakta delar av det på jag lekt med för att illustrera insekternas användbarhet är fallet när den enskilda myran är osäker men inte är "motiverad" att föra beräkningen framåt själv (jämför med hur osäkerhet d.v.s. högre entropi gör oss människor mer motiverade att lära vilket är angenämt men endast under förutsättningen att energiomsättningen uttryckt i dopamin orkar driva den processen framåt till fler neuroner):
Ett känt exempel på värdet visualiseringen via myror ger är välkända ant colony optimization som dock endast uttrycker en bråkdel av det värdet myror tar ut via samarbete.
Ett fåtal algoritmer är dock inte möjligt för sådant här utan det kräver flera olika från i princip alla områden inom mönsterigenkänning, neuronnät och statistik. Lika viktigt är beräkningseffektiva databaser där komprimerad statistik finns viktigt liksom effektiva förenklingar av samband (bl.a. vad jag kallat efectos especiales t.ex. att kvinnor och män i rött kan upplevas mer attraktiva).
För att vara säker på att jag inte tappar bort dessa anteckningar sparar jag undan dem här också givet att sambandet är väldigt viktigt därför att det reflekterar den rekursiva naturen i hur agenter motsvarande neuroner, myror, människor eller organisationer fungerar.
Vad som gör anteckningen oerhört viktig här är dessa två slutsatser där resonemanget där man ser det klart är viktigt - även om de i sig är vad jag på sätt och vis vetat länge - givet hur exakt hela resonemanget klarade att beskriva den information d.v.s. reduktion i osäkerhet som en belöning i sig indikerar:
"It is saying the knowledge we collected is more important. So power for the patterns they reflect increases. "
[...]
And now it go complex. Cause now we also come into the things you want and how that reflects entropy from ads. "
Vi kan se det som att vi reducerat osäkerhet i ett "spel" (vilken situation som helst) vilket medieras via dopamin i orbifrontal cortex därför att det är inlärning. När det resulterar i att du vinner något aktiveras belöningscentrum vilket huvudsakligen speglas i ökad aktivering av prrefrontal cortex därför att det är den del som har högst densitet av D2-receptorer och är kopplad till belöningscentrum (därmed inte sagt att denna del nödvändigtvis har särskilt mycket med upplevelsen av belöningen men det saknar betydelse här).
Belöningen i sig gör att det inlärda mönstret d.v.s. reducerad osäkerhet som ledde fram till den förstärks. Det gör att vi lättare kan komma ihåg och vår motivation för att upprepa mönstret ökar. På samma sätt som dopamin i orbifrontal cortex motsvarar reducerad entropi kommer dopamin som belöning förstärka den information i hjärnan som inlärningen representerar. Och precis efter att ha sett ännu klarare fick jag belöningen själv. Ha. Utmärkt. Egentligen är det här en för bra slutsats att publicera men varför inte.
Därmed inser vi också varför som KI pekade på att divergent men inte lateralt (de undersökte endast för divergent) tänkande blir lättare med färre D2-receptorer: det representerar mindre säkerhet om befintlig inlärning och därmed ökad flexibilitet att pröva lösningar. Och där fick jag en till belöning när jag insåg det också. Fantastiskt. Motsvarar kraftigt reducerad osäkerhet.
Från storleken på belöningen - de två jag fick nu - inser vi också att denna speglar mängden information som krävt för att nå fram. Mer information indikerar en kraftigare intellektuell motivation d.v.s. högt överlevnadsvärde och sambandet är därför sunt. Här cirka säg 2000 publicerade studier och cirka 50 egna fallstudier (räknade endast större) men givetvis speglande mycket mer än detta.
Det känns bra att ha haft rätt hela vägen. Det kommer verkligen ner till entropin.
Den motiverade läsaren kan fundera över hur det speglar upp för större organisationer t.ex. företag. Där är det svårare att se men det finns situationer där det är betydligt tydligare och ett sådant exempel är Andra världskriget där Japan snabbt blev oerhört aggressivt efter många hundra år av nästan total isolering. Deras osäkerhet som organisation, avseende enskilda personer o.s.v. om omvärlden var hög.
Det är också som jag skrev på Pryltrend i John Lennon doodle i hög kontrast, rött, musik och rörelse så att jag nu började implementera modellen i mjukvara där det i början till stor del kommer handla om att sätta grunden d.v.s. en miljö för agenter som kan spegla (via datastrukturer med rekursiva naturen) en neuron, flera neuroner, en myra, flera myror, ett företag, flera företag m.m. Jag kan citera vad jag skrev på Pryltrend först:
"Modellen av vårt språk och kreativitet - där givetvis perceptio inklusive det visuella är en viktig del - passerade igår fint över till att implementation av ramverket påbörjades (mycket arbete kvarstår dock men det ska säkert ha nått en ganska utvecklad version under 2011 första halvåret och en mindre lär komma redan under nästa vecka för några enkla modelleringar med agenter över grundläggande mekanismer i enskilda entiteters kognition (myror, hjärnceller, människor) och organisationer (flera människor eller myrstackar).
Kontextuell hantering av agenter är påbörjat liksom några av de grundläggande funktionerna för statistiska samband, översättning mellan olika steg i "entropi-omsättning" mellan metabolism, aktivitet i kognition, språk, beslutsfattande, belöning o.s.v. (det mesta där kvarstår dock att göra men det är utmärkt att det påbörjats)
Den första lilla koden till en "värld" är också gjord där en dimension är en två dimensionell yta och andra sådana ytor kan användas för att uttrycka varumärken, text, energisamband i omvärlden o.s.v. där principen för idéen uttrycks med även många av de grundläggande funktionerna kvar att göra.
Vidare har ett antal grundläggande ramverks gemensamma funktioner gjorts inkluderade t.ex. ösningen för generering av slumptal med högkvalitet (den första jag gjorde när jag började implementationen):: tigerAnt - randomEngine v0.8: GNU Octave pseudo-random number generator using MD5.
Den kommer säkert utvecklas mer både rörande funktioner och om nödvändigt fler lager för att ge mycket låg redundans. Givet att det här kommer vara intressant att även göra långa simuleringar med ett stort antal rörelser är det bra att se till att man inte har vad som kan börja ge korta cykler, uttrycka ytor av dåliga statistiska egenskaper o.s.v.
Vidare önskade jag möjlighet till att kunna reproducera sekvenser för individuella agenter medan det är varierat frö annat. Det är vad jag ser kan vara värdefullt vid komplexa simuleringar motsvarande svåra problemställningar speglande t.ex. politik, företag, evolution eller vad som helst där man kan önska upprepa en agent på samma sätt medan övriga får bete sig som de vill förutom just den faktorer man önskar styra."
Dessa är snabba minnesanteckningar och speglar inte ett välgjort språk eller ens korrekt engelska.
"So I better read up on it now instead.
I have the general factors at least.
I think.
So one will have to measure uncertainity as they see it. But I am a bit sceptical to a lot I see here. I check two books and either I get me thinking wrong here which is unlikely cause I check for a few things rather and well sitting through the formulas
Let's summarice here:
1. Uncertainity is measured - of course incorrectly often but it depends on the game - their it is optimized for go hunting and such.
2. Decreasing uncertainity is learning and given it is sequenced and such it is done through dopamin. Orbifrontal seems very much into which according to one study I read which I find attractive. Cause it fits my understanding of it regarding error correcting which might just be this.
3. We get a bayesian formula their I take one I understand, is simple and reflects the properties I have a strong beliave in.
4. It will not start at 0 though. How could it? Always knew factors even if they are irrelevant. Might though here practical.
5. Now comes the tricky part. We have a total reward possible short term:
5.1 Reduction in uncertainity will activate a part reflecting: Orbifrontal cortex. We get the proportion for it but have a few numbers we perhaps can do some thing out of it with.
5.2. This should with healthy only happend if it is learning.
5.3. This will build up.
5.4. In a no win no loose game it get a slow buzz very fun for some persons who likes that as alternative for say drugs or alcohol or some else less well sound.
5.5. On a reward prefrontal activate which probably reflects really other things but it is so receptor dense it anyway reflects as pointed out in that study. I do find that elegant but given it's size I guess it goes to that. And this would also be an energy thing: we built it and it is cheaper to let it flow on that rather than making the basic thing done for this bigger. So we need proportion for this.
5.6. Given win prefrontal and orbi adds up I think.
5.7. A relationship with the reward size would exist but it is not as obvious one can think of course. I doubt a good thing exist here their I think it perhaps is pattern recognizion. U like trained to win small sums with skraplotter it gives a good buzz and perhaps better than getting 100 kr in a game u never played before. Hard.
5.8 U can also reduce uncertainity and get a bad feeling. Hence u do not wanna game any more if it goes up to much. A dependant fruit outside the game could of course change that still being relevant. Like u wanna ,eet some girl or like well same of course: u might not like a restaurang being bad food (negative reward) but u wanna meet this waitress.
5.9 On that metabolism and what ever else I added. It seems elegant not to use metabolism but it makes modelling very limited really if u think about it. When fueling agents go adhoc while it really isn't. This basic shit one really want really splitted up but on the same level. One fuel will be enough though but of course so u can add several changing a parameter. I mean the curves looked similar for all three just like some parameter u change. Baffled me I didn't find any formulas for them. ATP would have been elegant and so but looked complex.
En efterföljande del som indikerar den viktiga rekursiva egenskapen:
"Lets reason some more here.
The reward given we say published studies saying and seeing different things we assume.
When we gotta ask us the thing - same which make me say this - that is which information does the reward represent.
And now it go complex. Cause now we also come into which things u want and how that reflects entropy for ads and so on.
This is np though. We just give reward an object and make it a parameter. Parameters is safe here cause Octave supports function pointers and given that only the function using it will have to be changed. And definition. "
Vidare utifrån det:
"So lets rethink given this.
We really need to first make a game of increasing certainty cause that is the basic game always.
So what is the reward when? We said it reflects information.
It is saying the knowledge we collected and known is more important. So patterns for it increase.
Compare to the path to a tree with red apples. Or the reason people go fat the food stores is to easy to get candy from so certainty, size of sugar and cost to get it do not reflect. Orbifrontal cortex doing error correction on risk though is the thing that can balance it but given the size of the sugar reward it can be problematic."
Medan jag väntade på ett apotek läste jag Dagens Nyheter vilket var en trevlig upplevelse där jag återigen kan konstatera att tidningen inte är sämre 2010 än vad den var 2008 om något har kvaliteten ökat något. Det är som indikerat rörande effektiv organisation av information och människor att större organisation ofta kan vinna på att av och skära bort delar för att bygga om där personen och övriga resurser ofta ändå inte används effektivt.
Mer intressant hade vi en väldigt intressant kort analys av en känd tysk EU-politiker (som jag tråkigt nog inte kommer ihåg namnet på - det är en generell svårighet för mig att komma ihåg namn) men likväl tänkte jag kommentera några slutsatser han drar rörande dennes prediktioner om den säkerhetspolitiska och allmän politiska utvecklingen rörande relationerna mellan Kina och USA liksom risken för större väpnade konflikter i Asien.
Den övergripande tolkningen att Kina ej kommer bli våldsamt expansivt är bedömer jag tveksam. Det är rätt i det kontext som här ensamt bedöms d.v.s. större invasioner av länder vilket givetvis är vad som format författarens generations syn på världen rörande sannolikhet.
Dock är risken givet skadans storlek ändå är enorm. Även sannolikheten är låg är den inte obefintlig (jag bedömer risken för en stor konflikt som cirka 5% de kommande tre åren där ett sådant scenario diskuteras längre fram där en längre analys är refererad).
Världen är också mer komplex idag och det går att agera orättfärdigt expansivt via fler mekanismer där dessa varken är mindre verkliga eller oproblematiska.
Detta handlar dels om ekonomisk kontroll där vi redan idag har situationen att Kina har mer eller mindre slavarbetat sin egen befolkning underbetald för att samla valuta på hög som de utnyttjar för att utöva ekonomisk makt.
Problemet har varit verkligt både i påverkan på EU och USA där det dock knappast varit en farligt framgångsrik strategi. I USA hindras alla sådana systematiska försök från stor inverkan av att en stolthet över landets egna inflytande och en känsla av ansvar.
I EU har den olycksaliga splittringen (se t.ex. Kossan säger mu) mellan nationerna givetvis kanske möjliggjort viss påverkan där vi ju haft några länder som bugat för pengar men splittringen har kanske också skyddat mot inverkan.
Makt genom "krigföring" via andra metoder än pansarvagnar och soldater är också möjligt. Här för att återknyta till den risk jag pekat på många gånger (dels därför att angrepp är praktiskt möjliga och viktigare därför att detta för vår civilisation är det grundläggande vi ej klarar oss utan) är kraftförsörjningen en allvarlig risk där vi har en aktuell analys presenterad av Le Xie (Texas A&M University) vid IEEE SmartGridComm2010 där riskerna är lika aktuella i EU.
"If someone wanted to cause a blackout, spurious data about how much power is flowing could be used to fool grid operators into overloading parts of the grid, tripping generators and leading to cascading failures. Again, if the attackers were careful, the erroneous data would go unnoticed. A blackout could then occur before grid operators have the chance to correct for the problem."
Från: How to Hack the Power Grid for Fun and Profit, Technology review, Massachusetts Institute of Technology.
I flera länder i EU är mycket enklare angrepp med stor sannolikhet möjliga motsvarande den problematiken vi sett i bl.a. USA under 2009 (i USA har dock troligen risker på jämförbar nivå nu i stor utsträckning hanterats där de systematiska mekanismerna som Liu pekar på tar längre tid). Kvarstående problem är dock verkliga vilket är anledningen till att DOD vill ta ett utökat ansvar för säkerhet för alla kraftbolag verkande i USA. William J. Lynn III (U.S. Deputy Secretary of Defense) gav nyligen en sammanfattad bild av DOD:s arbete och vad de ser som nödvändigt framåt i Foreign Affairs (se Defending a new domain).
Lika verkligt är den risk han pekar på när det gäller spionage och särskilt företagsspionage:
"Modern information technology also increases the risk of industrial espionage and the theft of commercial information. Earlier this year, Google disclosed that it had lost intellectual property as a result of a sophisticated operation perpetrated against its corporate infrastructure, an operation that also targeted dozens of other companies. Although the threat to intellectual property is less dramatic than the threat to critical national infrastructure, it may be the most significant cyberthreat that the United States will face over the long term. Every year, an amount of intellectual property many times larger than all the intellectual property contained in the Library of Congress is stolen from networks maintained by U.S. businesses, universities, and government agencies."
Där har vi dessutom förutom den traditionella bilden kan se det som del av en offensiv politik för att bygga makt. Situationen på internet där kinesiska kommunistpartiet försöker censurera sina medborgare är ett exempel på ett möjligt område givet att organisation av information är mycket svårt och att endast stänga ute aktörer som Google med flera är inte effektivt om man inte kan erbjuda alternativ. Lynn uttrycker det så här:
"As military strength ultimately depends on economic vitality, sustained intellectual property losses could erode both the United States' military effectiveness and its competitiveness in the global economy."
Robert Bauers bild är också värdefull att lyfta fram därför att han har en troligt mycket god bild byggd både på hans erfarenhet tidigare i CIA och nu i kommersiella industri samt därför att han är allmänt mycket balanserad i åsikter där kan han kombinera flera perspektiv snarare än att vara likställd:
"'There is no such thing as cyber security…' he said. 'There is no defence against the Chinese. They are so into the American systems.
'The Chinese, what they are doing is sending intelligence officers to California to Google or whoever, on internships… and they are actually spying. No one is focusing on it. They know our systems.'"
Från: Wikileaks illustrates need for Information Ombudsman: ex-CIA Robert Baer
Förutom strömförsörjningen och företagsspionage finns givetvis många andra känsliga områden men dessa två är de viktiga. Företagsspionage är den kontinuerliga kostnaden och maktmedlet. Strömförsörjningen är det stora direkta hotet.
Vidare indikerar slutsatsen i artikeln om ett ej våldsamt expansionistiskt Kina att vad författaren föreställer sig är konflikter på nivå med Korea. Emellertid är sådant relativt där den större storleken på ett rikt Kina gör flera mindre konflikter möjliga.
Även som jag pekat på att kostnad för storlek föreligger vilket också tas upp i artikeln där författaren menar på att instabilitet i Kina gör sådant svårare är det resonemanget inte tillämpbart här därför att:
1. Precis som vi såg 2009 är nationalism en metod det kinesiska kommunistpartiet missbrukar för att försvåra åtgärder som verkar för demokrati. 2009 hetsade de upp fattiga hankineser till att ge sig ut för att bränna byggnader och misshandla diverse minoriteter för att därigenom flytta fokus bort från demokrati. Samma metod kan lika gärna tillämpas via krigföring. Här kan det minska komplexiteten den större organisationen Kina ger snarare än att öka den.
2. Kostnaden för komplexitet speglar inte Kina i dess helhet. Ekonomi hanteras ytterst hierarkiskt där enskilda städer, regioner och delar har stort eget ansvar. I armén föreligger heller inte kostnaderna på samma sätt genom att beslutsförmågan hos enskilda soldater reduceras ner och flyttas till befäl (ungefär som för myrorna diskuterat i Metabolism i myrstackar visar organisationers energiförbrukning).
Flexibiliteten i den ekonomiska delen försörjer det kinesiska kommunistpartiets övergripande struktur och armén.
Därigenom via båda mekanismerna är risken fortfarande verklig. Jag kan därför verkligen inte - särskilt givet den enorma risken det innebär - hålla det för osannolikt att en allmänt ökad instabilitet i Afghanistan, kombinerat med uppbyggd spänning mellan Indien och Kina, i en situation där Kina är oroligt och kinesiska kommunistpartiet vill hantera det via ökad nationalism kan leda till fullskaligt krig med Indien tidigare diskuterat i:
Risken för asiatiskt kärnvapenkrig är verklig
Vidare har vi en historik från 2008, 2009 och 2010 där Kina allt mer blir aggressivt i närområden. Det rör kontakterna med Japan men också alla länder de gränser till i Sydkinesiska havet.
Kina ser kanske ett ekonomiskt värde av detta område men det är också möjligt - rent av mycket troligt - att den kinesiska armén är extremt nationalistisk som en del av en allmän kultur för att hålla den på regimens sida och att kinesiska kommunistpartiet håller på att förlora kontrollen av armén.
Min bedömning redan 2009 var att kinesiska kommunistpartiet saknar alla praktiska möjlighet att arrestera eller byta ut höga befäl i armén. Vidare att dessa mer eller mindre själva styr över vilka ekonomiska resurser de får inom rimliga gränser och att bl.a. detta är en drivande faktor i rymdprogrammet respektive utbyggnaden i nya vapensystem helt meningslösa för skjuta ner den egna befolkningen i samband med oroligheter utan just är offensiva vapensystem.
Ett systematiskt problem i bedömning av händelser är vidare att folk förutsätter att människor agerar planerat och rationellt. Det stämmer inte utan tvärtom är nästan alla (kanske alla) stora krig drivna av irrationellt beteende.
Andra världskriget är ett utmärkt exempel: Japan efter evigheter av isolering öppnade upp sig och blev paranoid. Hitler hade psykiatriska problem där det kanske var en kombination av PTSD från Första världskriget och vissa neuropsykiatriska problem associerade med schizofreni (men inte själva sjukdomen) och möjligen autism (d.v.s. stört uttryck av D2-receptorer) där det i kombination ger en väldigt underlig bild av världen samtidigt som reaktioner på hierarkiska mekanismer kan bli överdrivet störda (d.v.s. utrotningen av mindre befolkningsgrupper kanske gav motsvarande en belöning som att bli befodrad på arbetsplatsen) just i denna kombination (där det är annars tror jag varken ett problem för PTSD eller spektrumstörningen).
Högt uppsatta kinesiska militärer liksom personer i kinesiska kommunistpartiet kommer från generationer som utsattes för systematisk stress p.g.a. förtryck, tortyr m.m. som de antingen (ofta båda) utsattes för eller genomförde under mest välkända kulturrevolutionen men också innan och efteråt. Det gör att de bär på PTSD och associerade problem innebärande att de av och till reagerar väldigt irrationellt och fruktansvärt överreagerar på trivialiteter där de själva drivet fram problemet.
Rörande utvecklingen av relationer mellan USA och Kina tror jag att artikeln i princip har rätt i de två samlade slutsatsen. Låt oss först beakta dem innan vi diskuterar vad som för mig tycks vara feltolkningar som låg till grund för dem.
Att EU är marginaliserad som utrikespolitisk aktör är en uppfattning jag delar. Det måste förändras därför att Kina och USA som ensamma väsentliga aktörer skapar en situation där internationell utrikespolitik blir snedvridet centrerad till Asien och Nordamerika.
Vidare har EU oerhört mycket att bidra med och det är också mycket gynnsamt för världen att USA och EU tar ett gemensamt ansvar för att balansera den kinesiska diktaturen.
Där vi ju har ett enormt pågående problem i Afrika där de vräker in vapen till precis vem som helst i utbyte mot att få suga ut naturresurser utan hänsyn till befolkning eller miljö.
I princip har USA ensamma fått försöka hantera den situationen där EU inte tagit något ansvar trots att flera europeiska länder bär ett kollektivt ansvar för Afrikas problem som till stor del är orsakad av de enorma övergrepp dessa länder utsatte Afrika för.
Att Kina kommer vara en väsentlig stormakt är givet. Det är dom redan idag och har varit det från det ögonblick de öppnade upp sig mot omvärlden. Det ges direkt av deras enorma storlek.
För Kina handlade det bara att komma över den osäkerhet diktaturens övergrepp skapade och ge sig ut i världen för att se att de är stora och har mycket att bidra med.
Det är också tydligt inte minst från när man följer forskning att den ökade kontakten bidragit med mycket oerhört positivt. Ett stort antal av de viktigaste studierna i de områden jag följer är resultatet av forskningsgrupper bestående både av kineser och amerikaner där det kan vara resultatet av delvis skilda perspektiv och erfarenhet (se diskussionen om kulturella avstånd).
Min åsikt på det allvarligaste är också att Kina inte bör isoleras. Det kan ha varit en möjlig strategi - kanske bättre - för några år sedan men det är inte längre ett alternativ. Idag behöver vi istället öka kontakterna än mer än idag. Det ger deras medborgare möjlighet att se att något bättre finns, att omvärlden inte är farlig och att Kina inte är unikt eller speciellt lika lite som Japan, USA, Sverige eller något annat land är det utan just att vi alla är människor vilket bör försvåra nationalism.
Det bör också leda till ökat välstånd både i Kina och omvärlden. Ökat välstånd gör folk mer avslappnade medan om du är hungrig är du mer villig att bege dig ut och kriga. Just detta är orsaken till varför jag pekade på att det kanske hade varit bättre att isolera Kina: hungern hade störtat regimen. Men en långsammare väg kan också visa sig vara bättre därför att snabba förändringar blir ofta våldsamma (Ryssland tycks ännu inte återhämtat sig från kombinationen av diktaturens förstörelse av befolkning och land, och den instabilitet som förändringen ledde till där vi fick en kraftig motreaktion i form av en kraftig rädsla för det kaos de då fick).
Den felaktiga slutsatsen ligger i hur balansen mellan USA och Kina kommer utvecklas samt i framställningen av idéen att Kina kanske blir den enda supermakten.
Det råder ingen tvekan om att 11 september fick en enorm påverkan på USA: inte minst psykiskt hos befolkningen och jag menar på det allvarligaste att det mer än kostnaden för krigen orsakade de ekonomiska problemen. Det börjar släppa nu bedömt från analys av amerikansk dagspress och andra liknande uttryck (dock inte nu 2010 gjort också från bloggar men predikterade utmärkt liksom 2008 och 2009 ungefär den ekonomiska utvecklingen jämförbart eller särskilt 2009 exceptionellt bättre än bedömning via metoder andra använder).
En effekt av detta är att USA är mycket mer positivt framåt i forskning och innovation. De inte bara gör mer utan i områden som jag följer ser jag snabba och mycket konkreta resultat som i flera områden nästan chockerat mig i den hastighet de nu presterar i. Kanske blev det extra stimulerat av att den kollektiva stressen nu börjar släppa?
Detta gäller bl.a. matematiska metoder (stort kommersiellt värde), neurovetenskap, praktiska modeller inom bildbehandling och kognition (ytterst värdefulla både för grundforskning liksom kommersiella tillämpningar i en lång rad områden) och kanske men mycket mer osäkert miljöteknik. Mindre viktigt men också ett resultat av det kan vi se en spegling av detta i vapenteknik och underrättelsetjänster rörande tillämpning av forskning, effektivisering och höjd på offentliga åtgärder.
Mycket litet av detta bedömer jag heller är resultatet av stimulanspaketen inom forskning. Jag är övertygad om att de kommer ge ett enormt värde där jag bedömer att det oftast i de områden jag följer är ytterst kompetenta investeringar som både skapar kunnigare medarbetare och intressanta plattformar att bygga vidare på men det lär ta några år innan det märks. Utan detta upplever jag är att de helt enkelt presterar mer på samma tid och med samma resurser.
Samma sak kan vi se för de större företag jag följer (där antalet dock numera är få givet att arbetet med min modell nu rör andra områden och nu lite försiktigt och sakta gått in i en implementationsfas för att realisera delar av den i mjukvara). De jag ännu följer investerade likartat under krisen men vad de presterar håller nu högre kvalitet och är mindre splittrat.
Lika intressant och tror jag speglar samma sak är de öppnare utåt med att dela idéer och prestationer där de tycks samarbeta mer med varandra, universitet, organisationer och statliga myndigheter. För stora organisationer - företag liksom länder - är effektivt samarbete kritiskt för att saker ska fungera (se Människans kreativitet och språk: 1.6. Organisationer). Mitt intryck är dessutom att de är bättre på det jämfört med åren efter 11 september (jag har ingen erfarenhet eller kunskap som gör att jag kan bedöma vad deras nivå var innan men skillnaden här är enorm).
Att relationen USA och Kina nödvändigtvis blir instabil är jag mindre säker på. Jag tror att givet 3.1. gäller att hanterar man kinesiska kommunistpartiet (och den ev. i allt praktiska militärdiktatur vi möjligen kan få 2011 eller 2012) rätt bör relationen vara tämligen konstant även om den ekonomiska utvecklingen i Kina fortsätter i samma eller rent av snabbare takt:
Här kan vi också se att USA är väldigt motiverade även bland medborgarna. De söker upplever jag inte konflikt men backar heller inte. Vi kan också se att universitet, företag m.fl. (även om många undantag finns) tar ett ansvar. Le Xie tidigare refererad rörande säkerhetsfrågorna för kraftförsörjningen kan vi se som ett exempel på det liksom från samma universitet den användbara plattformen för att följa manipulering av Twitter:
Spåra Twitter-bomber och förtal på Twitter
Det är ingen åtminstone i USA som tänker låta Kina utöva asymmetrisk makt genom att hota fria diskussioner och åsiktsfrihet på nätet lika litet som att hota kraftförsörjningen. Vi står starka.
Jag bedömer därför att Kina kan hanteras oavsett om EU klarar av att lösa sina interna problem eller inte. USA kommer vara tillräckligt starkt. Men det är mycket bättre om EU lämnar sin mentala tungrullning och skär ner allt onödigt dökött som slöar ner organisationen: Det är mycket bättre både för oss i EU, Kinas befolkning, USA liksom resten av världen.
En artikel på IDG.se - Ju fler kockar, desto sämre kod - gav ett utmärkt exempel på två viktiga för människan och organisationer gemensamma principer för att uttrycka energieffektivt samarbete.
Problemet han pekar på är att fler programmerare tenderar att ofta skapa mer problem än de löser (vilket ju Pensionsmyndigheten var ett exceptionellt exempel på där systemet för att byta fond och hantera medborgarna blev "backup-lösningen" skriven av två medan det aldrig blev något huvudprojektets enormt dyra lösning med flera hundra programmerare).
När vi betraktar organisering av projekt gäller att ett större antal personer gör energieffektiv organisation svårare. Detta gicks igenom mycket mer omfattande i:
Organisation skapar intelligens och är internets största utmaning
Viktigt här är också den aspekt MIT pekade på där det vid viss typ av problemlösning (d.v.s. ungefär motsvarande de typer de testade på) lönar sig mer att addera personer (t.ex. kvinnor) som är bättre på att kommunicera än intelligentare personer.
Det resonemanget ska man dock inte dra för långt som jag exemplifierade så här:
"Jag tvivlar på att MIT:s matematiker får ut mycket av glada sociala personer - ännu mindre för dom manliga matematikerna - kvinnor som sitter och löser problem med dem."
Från: Intelligens och samarbete: Att se klart
Större delen av programmering motsvarar just detta där både den sidan och kommunikationen är viktigt. Här är lösningar där både optimeras viktigt men där det kan behöva ske med olika personligheter.
För att återigen använda Pensionsmyndigheten som exempel är det rimligt att anta att de två som gjorde det system som driftades inte behövde engagera sig i att ta fram kravspecifikationer utan koncentrerade sig på att energieffektivt göra just systemutvecklingen.
Målet och annan kommunikation är givetvis en nödvändig del men det är viktigt om man inte vill ödsla pengar på att göra det effektivt och inse att det ligger en kostnad i tid och resurser.
Det handlar om att optimera användning av intelligens där vissa är bättre på en del saker medan andra är bättre på andra funktioner. Det kommer ner till effektiva lösningar för att organisera information och kommunikation energieffektivt.
I detta inlägg ska vi försöka uttrycka hur några viktiga grundläggande principer i den modell jag arbetar på översätter från organisation av mänsklig intelligens till internet:
Låt oss börja med att betrakta paradoxen med prefrontala cortex:
Rörande arbetsminne motsvarar det i termer för intelligens flytande intelligens d.v.s. vår analytiska förmåga mycket användbar för matematik. Många av historiens mest briljanta personer har haft excellent arbetsminne.
Problematiken är dock att många andra bland historiens mest briljanta personer har haft stört arbetsminne. Stört arbetsminne tycks heller inte på något sätt ge dig en intelligens som mer liknar djur utan tvärtom kommer de flesta som möter dig inte märka någon skillnad alls.
Funktionen i dessa delar av hjärnan kan vi dock allmänt se som att utifrån en situation och kunskap skapa information som uttrycker vad vi ska göra t.ex. promenera iväg och plocka äpplen att äta. Stora delar av resterande hjärna har istället till uppgift att göra informationsbehandling och mösterigenkänning på information som kommer in respektive uttrycka våra analytiska beslut till kroppen och synkronisera (t.ex. motoriska cortex).
Stört arbetsminne kommer förvisso delvis försämra denna förmåga men det rör endast situationen i ögonblicket där tidsfönstret är mindre därför att det fodrar i dessa fall att "arbetsminne" synkroniserar sig snabbare och mindre energieffektivt (till och med synligt i kroppsrörelser när något nytt sker). D.v.s. tystnad och längre tid kan krävas där dock andra störningar ofta associerade kan göra det associerat med svårighet (t.ex. om belöningsstyrd inlärning givit ett behov av mer intensiv social aktivitet).
Vad vi istället kan se vara den unika mänskliga intelligensen är troligen inte just arbetsminne där jag är trygg i att även småfåglar har detta på ungefär samma kapacitet - dock ej nödvändigtvis innebärande att de kan räkna vilket dock människor utmärkt klarar även med stört arbetsminne - utan en organiserad av kommunikation och funktion som är energieffektiv för analytiska beslut.
Vi kan se vad detta motsvarar genom att titta på utvecklingen av barns hjärna. När de är mycket små saknar de analytisk förmåga där de dock börjar få mer utvecklade funktioner när de blir lite äldre. Vid cirka 11 - 12 år fungerar den ganska acceptabelt för att under tonåren (fram till kanske 17 år ungefär) ofta uppfattat att gå ner i botten men samtidigt är tonåringen i argumentation, förmåga att göra matematik m.m. överlägsna de yngre barnen d.v.s. det är impulskontrollen som är lägre därför att annan utveckling sker mer intensivt i denna del av hjärnan vilket troligt innebär att impulskontroll måste gå ner (vi kan spekulera att inlärningsfunktionen är mer generell och här helt enkelt utnyttjas för att uttrycka förändringar i struktur men från genetiska anlag).
Den strukturella skillnaden detta motsvarar är att lång kommunikation utvecklas där inte minst prefrontala cortex både explicit och implicit genom hierarkisk struktur blir mer effektivt - sett för överföring av information - ansluten till övriga delar av hjärnan.
I Metabolism i myrstackar visar organisationers energiförbrukning där organisation för myrstackar, andra djur, människans hjärna och organisationer för populationer (d.v.s. företag, länder o.s.v.) kortfattad jämfördes användes följande bild för att visa utvecklingen av hjärnan:
Bilden är från en färsk studie publicerad i PLoS Computational Biology: Functional Brain Networks Develop from a “Local to Distributed” Organization. Vad som gör studien viktigare än de flesta andra är att den med större kompetens i matematik, grafteori och visualisering uttryckt sambanden på ett sätt som är representativt för analytisk intelligens. I många andra studier av detta har det istället varit vanligt att man mätt något men inte riktigt klarat att uttrycka vad man ser.
Principen de såg uttryckte de som:
"In sum, over development, the organization of multiple functional networks shifts from a local anatomical emphasis in children to a more “distributed” architecture in young adults. We argue that this “local to distributed” developmental characterization has important implications for understanding the development of neural systems underlying cognition. Further, graph metrics (e.g., clustering coefficients and average path lengths) are similar in child and adult graphs, with both showing “small-world”-like properties, while community detection by modularity optimization reveals stable communities within the graphs that are clearly different between young children and young adults."
Här menar jag att sambanden ger att t.ex. arbetsminne är ett lokalt samhälle precis som andra delar av hjärnan associerade med kristallin intelligens (d.v.s. hantering av referens information) också kan ses som det.
Unik intelligens för människan är organisationen av dessa där de samarbetar på ett mer effektivt sätt där inte minst prefrontal cortex är viktig därför att den större storleken hos den gör det både möjligt att organisera sig mer effektivt med övriga delar och troligt minst lika viktigt organisera underfunktioner i prefrontala cortex bättre med varandra d.v.s. felkorrigering, resonemang om rummet och tid o.s.v. Exempelvis: förmåga att kombinera slutsatser från siffror med kartor och tid där vi kan gå tillbaka och tänka om när vi märker att det är fel o.s.v.
De viktigaste och största prestationer människan är dock ingenting vi naturligt associerar med att resonera om kartor och hur det sammankopplar med matematik m.m. Det är bra egenskaper att ha praktiska för inte minst jägare, militärer och utesäljare men det mest kraftfulla människan skapar är resultatet av vår ökade förmåga att organisera flera olika delar av hjärnan och dra avancerade slutsatser som bygger på analytiska samband vi ser, visualisering av världen, egenskaper vi resonerar med via motoriskt cortex (jämför med hur Einstein slutligen såg sambandet klart för relativitetsteorin genom att konkret koppla samman alla dessa delar och som resultat av överaktiviteten associerat med det rent av såg sig själv glida längs en krökt solstråle).
Här menar jag att de ökade avstånden har ett inneboende värde genom att representera fler perspektiv där varje perspektiv är specialiserat (jämför med hur ett företag eller en militärorganisation naturligt organiserar sig i specialistområden). Det värdet realiseras dock endast om vi klarar att organisera det med varandra där effektivare organisation innebär större värde.
Sett över populationer kan vi uttrycka detta enligt:
Skillnaden i perspektiv mellan USA och Japan - eller vilken annan population eller uttryck av individ eller kultur som helst - är vad jag kallar det kulturella avståndet. Det är potentiell energi som kan realiseras både till värde men tråkigt nog ofta leder till konflikt och krig.
Ett exempel när det leder till konflikt och krig är givetvis hur den muslimska fundamentalismen kom att isolera sig under lång tid möjligen mer intensivt med början efter Andra världskriget fram till idag. Isoleringen i sig ger dem paranoida föreställningar om omvärlden och korrektheten i egna slutsatser vilket i det kanske värsta exemplet realiserades i 11 september.
Det är också först nu 2010 så vitt jag vet som att gedigna exakt uttryckbara samband (snarare än mer filosofiska resonemang på nivån management böcker och annat mer subjektivt inexakt) som så vitt jag vet först nu 2010 börjat beskrivas i matematiska samband i åtminstone fyra publicerade studier vilka bl.a. visade att när organisationen av information vi känner kommer in snabbare än vi hanterar skapar det endast problem. Snarare än att referera dom artiklarna vilka är minst sagt matematiskt beskrivna kan vi jämföra med 11 september.
Situationen för de amerikanska funktionerna underrättelse- och säkerhetshantering var vid denna tid att man hade flera delar som arbetade delvis parallellt med samma information där vissa funktioner kunde reagera på vissa händelser medan det var andra uppgift att göra det för andra saker.
I utredningarna efter 11 september av dessa funktioner visade det sig att sammantaget (det är en feltolkning att någon del hade kännedom om terrordådet) fanns information i hela organisationerna om hotet och att det var allvarligt. Bristen på organisation mellan entiteterna gjorde dock att ingen såg detta och därför skedde ingen korrekt bedömning av risk och därför heller ingen hantering av problemen.
Utredningarna ledde fram till den organisationer vi kallar DHS - Department of Homeland Security - där i princip alla federala funktioner som hanterar ett hot är samordnade (även parkvakter).
Däremot är det mycket troligt är den mycket bättre än hur det var innan därför att man såg problemet och började arbeta på att lösa det, och därför att de enskilda entiteterna innan ofta också var enormt stora.
Internet är kaotisk publicering av information. Det kommer sig av att vem som helst oavsett om man är organiserad med andra kan publicera. Detta är internets styrka och motsvarar hur människor alltid initialt fungerar i en ny situation t.ex. en workshop där ingen känner någon annan.
För att effektivisera värdet man kan få ut av vad man publicerar och skapar krävs dock organisation. Det gör det lättare för varje individ som skapar på nätet att dra nytta av vad andra skapar. Vidare möjliggör det för alla upplevelse- och kunskapskonsumenter att hitta vad de efterfrågar oavsett om det är forskningsstudier, filmklipp, musik, inlägg på bloggar, nyheter o.s.v.
Givet att internet växer snabbt i storlek där det sker i stora stötar där vi nu står in för den största någonsin allt eftersom det enorma kinesiska och indiska folken får mer pengar och tillgång till nätet ökar kraven på effektivitet i organisation av internet.
Utvecklingen av nätet speglar också värdet av de organisationsformer som använts. Bara för ett fåtal år sedan kunde kataloger ha värde och seriösa rekommenderades ofta av allt från privat personer till universitet. Idag är de meningslösa för läsarna undantaget ett fåtal ytterst specialiserade områden.
Ungefär samtidigt som katalogerna började tappa värde (d.v.s. cirka 2000 för Sverige) kom sökmotorerna att dominera allt mer. Principen bakom värdet de ger kan vi ytterst förenklat se att de kan kombinera värdet för alla kataloger (även om det inte just är uttryckt i en katalog) som var för sig är värdelösa för läsarna därför att de är för små och inte har tillräcklig hastighet till en helhet där värde för läsarna finns.
Detta kommer inte på medellång sikt vara tillräckligt därför att uttrycken man kan följa via länkar är i sig inte särskilt energieffektiva: de tenderar alltid att vara korta lokaliserade funktioner (problemet här är att hastigheten för totala storleken som uttrycks är snabbare vilket gör att länkar sämre indikerar den mest effektiva informationen och det i sig gör att rate går ner lätt att se i tredje derivatan betraktat för vilket samhälle som helst). För mig tycks det också vara rekursivt där ev. långa kopplingar till skillnad från i hjärnan inte uttrycker analytisk kompetens tillräckligt ofta d.v.s. långa länkar sker onormalt ofta med bristande kompetens där det snarare uttrycker ett kort intresse som att använda det för en lokal argumentation utan bedömning eller därför att det tycks roligt.
Inom vissa områden finns undantag från det. Vi kan se att t.ex. i Sverige de största morgontidningarna (övriga har inte potentiellt värde som skiljer sig vad som helst) har viss potential om de hade uttryckt mätbar organisation (det gör de inte). Detta är dock tydligare om vi betraktar relevant stora tidningar som t.ex. The New York Times.
Det samma gäller vissa forskningsområden som naturligt är laterala och där bedömning av fakta sker. Vidare för specialiserade nättidningar som publicerar längre artiklar finns också denna möjlighet. Metabolism i myrstackar visar organisationers energiförbrukning är ett exempel på det och även sådana exempel är mer sällsynta i Sverige finns de inom just specialiserade områden också ibland uttryckt på nätet där IDG är ett exempel genom att de ibland också publicerar sina längre artiklar (hellre än att leta rätt på exempel finns en lista med exempel från de jag skrev åt dem här: Recenserade säkerhetsprodukter av Hans Husman på IDG.
Vidare är det möjligt att lång kommunikation kan skapas implicit genom vissa algoritmer som idag knappast är realiserade och ännu föga teoretiskt resonerade där man i princip utnyttjar rörelser i lokaliserad kommunikation för att skapa en artificiell analytisk intelligens som själv resonerar om möjlig långa uttryck av organisation d.v.s. lägger den tid personerna själva inte lägger på det.
Även om sådant är svårt är det relativt de projekt som pågår för att försöka skapa något motsvarande mänsklig intelligens mycket lättare (jag har faktiskt en skiss över ett teoretiskt koncept för det som bygger på vågrörelselära, informationsteori och grafteori men innan jag möjligen försöker slutföra det har jag mer grundläggande saker att slutföra vilka egentligen tydliggör en del principer från detta).
Det viktiga här är att man utnyttjar förändring i uttryckt kunskap för att skatta fram länkar som går över stort avstånd på ett kompetent sätt i områden där de enskilda samhällena inte länkar därför att de inte känner någon.
Ett sätt att visa konceptet där olika former av information uttrycker organisationer mot varandra meningsfullt har vi i följande bild:
Även om artikeln Öppen access krävs för effektiv organisation av information jag skrev handlar om öppen access till journaler diskuteras just de principer vi tagit upp här men från ett renare mer begränsat perspektiv. Där det indikeras att vi fri access krävs för att möjliggöra analys av information för att möjliggöra organisation av den för att vi givet hur snabbt publicering av forskning växer i världen (tredje världen skapar i allt snabbare takt värde) krävs det för att detta ska kunna skapa ett lateralt värde där forskare inte bara sitter och upprepar vad andra redan gjort (det är redan idag vanligt).
Vi har redan i föregående stycke en utmärkt förklaring av hur Google kunde bli så populärt. Sökmotorn fångar upp uttryck av organisation mellan entiteter.
På det sätt som detta uttrycks d.v.s. länkar approximerade den tidiga algoritmen (som jag antar och hoppas är vad de utvecklar framåt) ett relativt bra uttryck mellan kort och lång kommunikation.
Det uttrycket speglar dock inte ensamt effektiv organisation men det var och är kanske fortfarande mycket bättre (jag har inte testat andra på länge men att Google t.ex. har Scholar, Translate m.m. indikerar att de åtminstone framåt i tiden kommer prestera bättre) än andra sökmotorer.
Facebook uttrycker också organisation av populationer men på ett annat sätt. Det uttrycker organisation av sociala kontakter och har också förmåga att uttrycka möten och diskussion mellan människor.
Tjänsten speglar ytterst konkret hur vi - särskilt kvinnor mer än män - rör sig i städer, möter människor, samlas för att samtala och vi har rent av på samma sätt utspridda butiker liksom säljare som ibland hoppar på oss för att besvära oss med mobiltelefoner som bedrägligt säljs till ocker priser med abonnemang upp till 20 gånger dyrare än det billigaste (beräknat inklusive vad en ny lika avancerad mobil kostar).
Emedan Google liknar de kortregistret vi förr hade på biblioteken, utsidorna på tidningar vi kan se i en tidningsbutik eller värdet en karta ger oss när vi vandrar i staden uttrycker Facebook möten.
För Facebook kan vi också se att de uttrycker rekursiv hierarkisk utbyggnad från forum. Forum är ofta specialiserade och lokala vilket samhällen i Facebook också kan vara. Facebook genom att samla dem ger dock också enklare möjlighet till lång kommunikation.
Därav är Google en viktig konkurrent till Facebook och Facebook är en viktig konkurrent till Google. Därför att även om perspektivet på effektiv organisation är olika är principen den samma och båda perspektiven är vad som det utmärkt går att bygga fritt utåt från.
Kortsiktigt är det alltid enkelt att uttrycka lokalisering och få värde bekräftat av människor. Över tiden sett genom hela människans historia och utan ett enda undantag har vi dock alltid rört oss mot att effektivt organisera lång analytiskt kommunikation därför att det uttrycker mycket större innovativt värde.
Skapar man som Google gör nu individuell sökning kan jag föreställa mig att det lär bli en ordentlig utmaning för att hindra att personer fastnar i lokaliserade mönster. De kommer nämligen aldrig uppleva att det är problemet utan endast bli lätt missnöjda där de oftare söker långa analytiska relationer på annat sätt för att sedan en dag blixtsnabbt växla till något annat.
Givet Googles erfarenhet och möjlighet att visualisera relationer föreställer jag mig dock att man är medveten om detta. En lösning är givetvis att blanda lokala relationer d.v.s. utifrån vad de oftare föredrar med information med längre avstånd med större tyngd som uttryckt av större populationer.
Twitter ska inte blandas samman med Facebook. Hela konceptet att kalla båda för sociala nätverk är meningslöst därför att allt utbyte av information, relationer o.s.v. uttrycker organisation och de är varken mer eller mindre sociala nätverk än en tidning är med den enda skillnaden att du talar direkt (tydligare jämför med din e-post eller chatt: vad är egentligen skillnaden?)
Facebook som jag gissar är populärare hos kvinnor uttrycker relationer på ett sätt närmare vad jag i hjärnan vill se ligga närmare uttryck av relationer uttryckta via serotonin. Det är vad som är mer associerat med familj och vänner eller platser man besöker regelbundet (t.ex. en förening eller ett gym).
Twitter som jag gissar är populärare hos män (har sämre impulskontroll än kvinnor) och "säljare" på företag inriktade mot konsumenter (även om konkret värde för det bör vara mycket högre i Facebook där snarast kulturen attraherar dem) är ytterst belöningsstyrt och helt säkert medvetet:
Det innebär inte att detta skulle vara meningslöst ännu mindre vara vad som stör användarna. Tvärtom kan det för en balanserad person stödja aktiviteten i hjärnan på ett sätt som gör dem lite snabbare i tanken och intelligentare (mer dopamin).
På samma sätt kommer Twitter alltid uttrycka tigern mer än lejonflocken: Mer revolutionär och där individerna smyger sig mot byten oftare än i grupp när det kommer till att plocka frukter. På Facebook kommer folk bli "upprörda" via organiserade små föreningar som försöker attrahera folk medan Twitter kommer uttrycka spontan locomotion där många plötsligt protesterar om något.
För att anknyta till vad jag tidigare skrev citerat längre ned kan vi se att de förslöade EU-kossor som föds till slakt gör ett generande försök att morra: EU presses China to act over cheap yuan.
Små råmande - pröva att visa dom spenarna också eller en fin och mör köttbit vi har på bogen - lägger dom inte ens märke till givet EU:s veka historik - det är bara avkopplande musik för diktaturen medan de tillfredsställt utvilade och säkert roade med ny kraft kan ta fart med att trakassera stackars Japan som knappt vågar säga ifrån alls och allt mer gör som Beijing beordrar dem, och torterar lilla Tibet's få kvarvarande fredsälskande och grönsaksätande munkar.
Jag tror vi EU-medborgare får lära oss leva med att EU är kinesiska kommunistpartis bitch. Det är vad avkopplande tibetansk meditation kan vara till med hjälp där ju ett trovärdigt case finns för vad det kan lära dig att stå ut med.
Energin de har över räcker till och med för att försöka styra amerikansk utrikespolitik. Och kanske rent av "internationell inrikes- och säkerhetspolitik:" Det var ju som vi såg 2009 att de inte bara avlyssnar det egna landets datorer och medborgare utan gjorde ett inkompetent men säkert politiskt genomtänkt försök att avlyssna också västerländska intressen på stor skala via Gmail.
Nedan citerat från Effektiva organisationer: Tigrar och lejon slåss, fildelning, EU är en lat kossa och hur svartmyror & Hitler segrade 2010-09-17:
I politisk strategi är EU redan helt utan uttryck av energi där EU trots varande den i värde dominerande regionen i värden både är nästan helt marginaliserad i utrikespolitik och ekonomisk policy. Vi är den slöa kossan som ligger och idisslar medan buffeln USA och draken Kina blåser upp sig mot varandra och lilla rädda och nervösa kattungen Japan ligger i emellan och försöker verka gullig.
Problemet är att vilken som helst av dom när de för ett ögonblicket blir lediga från varandra kan komma över och bita bort ett stycke kött från oss. Och de gör de alla tre t.ex. med Japan även om det är sällsynt. Det är vad i bästa fall får kossan att råma och möjligen ibland att den reser sig upp.
EU byggde en mycket stor myrstack väldigt snabbt utan att den naturliga utvecklingen hann med. Den uttrycker både den lilla stackens oförmåga inom flera områden där det samarbetande värdet aldrig fullt ut skapades.
EU är som en liten myrstack som blev stor utan värde men som ändå betalar kostnaden för de lata individer som ska realisera den stora myrstackens värde.
För den s.k. horisontella transferingen av gener jag skrev kort om i Horisontell evolutionen och risken för en ny super influensa var det egentligen en lustigare sak jag hade tänkt att spara undan från samma sida jag tipsade om:
"En anteckning jag hittade som sammanställde molekylärbiologen Peter Gogarten, University of Connecticut, föredrag vid Evolutionary Theory - An Esalen Invitational Conference 2000: A New Paradigm for Biology. Den var intressant därför att den tar just upp också den möjliga kopplingen till att betrakta det som organisation av population.
De skriver så här:
"Gogarten noted that organisms that don’t exchange genes appear more primitive from a comparative standpoint. They fall out of the rich ongoing genetic exchange that is occurring among the other organisms, and thus they do not incorporate the latest inventions shared among the others. Thus, one hypothesis about the deep branching lineages in the tree of life is that these organisms stopped participating in HGT and therefore started to appear older on the evolutionary scale, when in fact they just had stopped sharing genes."
Jag kan där referera till en udda upplevelse av det som var närmast bisarrt när jag gjorde övningen i divergent tänkande och testa konceptet för kulturellt avstånd på evolutionen i Bakteriers evolution utanför parning, HIV's dolda fara och kort & lång kommunikation.
Idéen är att givet högt avstånd i information (jämför med två främmande kulturer) ges både större möjlighet: både vet mer troligt något intressant för den andra. Men risken för "konflikt" ökar också.
Givet det ville jag primärt se om källan för HIV respektive Spanska sjukan kunde om inte identifieras ge några möjliga kandidater. Därav följde jag i princip evolutionära vägar in och ut från viktigast Sydamerika varande isolerat men stort och med utbyte med omvärlden vid regelbundna ganska väldokumenterade tidpunkter under vilka väldigt evolutionärt underliga (som jag upplever) företeelser skapats (som sengångare med två och tre tår) men där givetvis andra förklaringar lika gärna kan vara fallet.
Där fick jag just när jag satt och följde dem och räknade ad-hoc på dem i grova skattningar efter ett antal timmar att när man tittade på det åt ett visst håll var det närmast som evolutionen rullade bakåt i tiden. Det kan just ha varit att deras relativa tid blev långsammare därför att de varande isolerande utbytte mindre med övriga delar där dessa övriga delar var vad jag normaliserade mot (p.s.s. som jag t.ex. har normaliserat Västerländsk kultur tidigt på Grekland där att de är nära anslutna till alla andra under antiken där deras kultur blev en viktig inspiration för allt därefter).
Ett tag var jag nästan säker på att förklaringen till sengånare, vissa underligga färger hos några djur i floderna och träden, djur som försvann kanske en aning ovanligt o.s.v. inte låg i temperaturförändringar, kulturella avstånd o.s.v. utan att en förändring i metabolism (ett ganska komplext resonemang mer en tankeövning men antar man viss symbolism med mikroorganismer för sengångarna vilket är välkänt samt introducerar en källa till slumpmässighet som kompenserar för mindre utbyte med jämförbara djur utanför Sydafrika t.ex. blad som stimulerar mutationer - det finns rapporter om att det äter en sådan - där den påverkas mindre förbrännande bladen mer långsamt men där avföringen inverkar på andra kan vi kanske spekulativt - men det är givitvis inte så - få en situation där genetik varande för gammal rullas tillbaka via transpositioner) gjorde att aktuella djur i Sydamerika började uttrycka sig bakåt i evolutionen med början för cirka 30 - 35 miljoner år sedan.
Det kan dock ha varit just det "kulturella avstånd" jag sökte där ursprungliga djur de bytt arvsanlag med via virus över långa avstånd snarare än kort kommunikationen i den direkta närheten saktade ner deras utveckling och förde dem samtidigt snabbare in i en egen väg som dock uppvisade lägre entropi därför att de bytte mer lokalt jämfört med t.ex. Asien som byter enklare med hela Europa och Afrika via råttor m.m.