Problemet visande lösningen direkt är mer att det skapas en "lite" förslöad subkultur. Man anstränger sig inte ens nog att utnyttja färdiga funktioner i EU för att ta upp och verifiera attityd utan drar till med något man knappast tror låter bra men är mindre besvär att säga än något krävande mer än ingenting i ansträngning bara upprepande befintlig tankegång ett år till med lite strö impulser man ser på tidningens första sida att försöka passa in med befintligt.
Är den given att klara att ta verktyg i annat och utnyttja går det inte bara att förklara med att politikern är förståndshandikappad. Han anstränger sig helt enkelt inte.
Tänkbart - föga troligt - har jag fel rörande indikerad subgrupp men om så lär de vara för lata att klara att komma till att relatera eller ens märka att någon förstår dem.
Felet här och det kan vara vanligt är att ni inte anstränger er nog när det blir svårare än ni vant er vid förslappade år. Det är defekt och duger inte. Men när det nu är så saker görs bespara mig i alla fall gnället nu avskyvärt nog utspytt i media.
Grekland, Libyen, Syrien, Ukraina. Same, same, shame. Det blir lite svårt - inte mer än folk några bakåt i historien bra försökte klara av med sämre förutsättningar och så gjorde - så gnäller man en massa och börjar prata om en massa små-strunt problem som ej har uttryckt kostnad jämfört med verkliga processer och låter det vara två till fyra år: Tills världen börjar brinna upp och man istället tvingas göra riktigt relativt möjligt innan dåliga och abnormt dyra lösningar.
Dyrt och dåligt därför diverse folk är för lata att lära sig nog för att klara att lösa problem resp. förklara lösningarna. Tja det verkar duga nog för att profitera på det hela i fortsatt eget-värdet eftersom nu mer eller mindre är vedertagen subkultur men det är oavsett sådant atavistiskt deformatism i människan kultur och för nu mest aktuellt EU gör jämförande relation i lösning och hastighet det ytterst tydligt direkt så det är vad som är etablerat i historien från befintligt event-data (sådant man vanligen är för lat att bry sig att förstå från och istället föredrar att fantisera om lite från någon gammal nationell idé man fick till sig för 20 år sedan blandande in lite nu begrepp man sett på tidningarnas utsida). Förslappat, degenererat, och saknar lösning eftersom lösning fodrar att subkulturen börjar investerar motiverad tid vilket den i all verklighet demonstrerad är för förslappad för att klara.
Wikipedia har ett bra begrepp för sådant här: Defunct.
Hastighetsbestämmande och nivåstyrande på Europas problem är att buntvis med EU-folk ej är motiverade nog att anstränga sig tillräckligt. Lathet gjorde problem magnituder värre än de var när de var enkla att lösa. Lathet tror jag fortsätter förtvina samma hjärnor i form av en kulturell accepterad verklighet. Inga problem lär fortsatt göras till problem som ursäkt för att slippa lösa riktiga problem. Överdrivande allt strunt medan verkligt göms undan fem år till tills om inte nog världen börjar brinna upp att Europa tagit eld där det kan påverka EU-gemensamma lönetrygghetssystem i det politiska samarbeten.
Och havande en så låg bild på medborgare att man drar till med vilken djävla strunt som helst i när man får möjlighet att bli citerad: Och antar jag tolkande brist på reaktion att folk tar vad man sagt som verklighet snarare än bara bekräfta etablerad verklighet för dem.
Nå denna lathet duger inte och förr eller senare kommer resp. land i någon form av dialog lösa det. Troligen skärande brutalt i det mellan-statliga och därefter mycket mer försiktigt börja om. För hur troligt är det att förändring kommer i så etablerad subkultur att man knappt ser världen runt om sig ens i riktigt viktiga frågor? Ser man inte kritiskt viktigt seriöst lär man inte se det individuellt svårare för den förslappade mentaliteten krävande jämförelse med en själv från ett perspektiv av faktiskt värde för medborgarna snarare än en själv.
[Red. Tänkbart är det fel att uttrycka upplevd verklighet så tydlig utan att ge jämförande relation till en själv. Egentligen mer korrekt borde man sammanfatta in något efterföljande om man var mer varaktigt engagerad i region som intresse eller efterfrågat. Men frågan är som vad för värde går att få ut genom att uttrycka en konstrast möjligen för någon enstaka stängande en dörr till dum-undvika-vem-är-och-vad-man-gör verklighet när de flesta antagligen oavsett språkområde knappast ens bryr sig att följa något överhuvudtaget nere i botten på nivå fantiserande attityd-undersökningar - men misstänker så fel-gången sedan år att man tror lite på det - hellre än att bara beställa dem. Det är tror jag ödsla god energi på något dåligt: Sådant här ska de klara själva givet ansvar att ta sig ur och om ej så hör ansträngning hemma någon annanstans om det alls ska skapa värde.
Tråkiga är att verkligheten är nära nog så här ofta nog vilket gör att någon asserting ifrågasättande ej igenkännande verklighet inte inträffar. I så många andra branscher man haft (i mening när relativt begränsad över år jfr IT- och informationssäkerhet Sverige 1999 - 2005 att man dominerade en väsentlig andel av kanalerna), bevakat, tyckt runt, så reagerar folk när man överuttrycker saker och ting.
Men här finns inte övertrycket annat än som vi är vana från annat att uppfatta själva språket. Men här är verkligheten motsvarande vad vi är vana och vill uppfatta som "överuttrycket" (och det är en bra sak: Hopp). Så här är det: En abnorm djävla lathet relativt uppdraget när det ej är gratis i vad som krävs av individen. Och det orsakar just nu sedan säg åtta år gigantiska problem pågående förskjutet 3 - 6 år framåt därför man hellre hittar på fantiserade problem än att lösa problem man kan mäta, ta på och skatta kostnad för i verkligheten just nu.
Och det finns ingen i subkulturen eller del av systemen som kan ifrågasätta det. Antingen är man tämligen borta kring verkligheten i och vad som sägs eller så bryr man sig och vet hur det är. Och det måste verkligen vara hemskt för dom som seriöst försöker i en sådan här subkultur: Ni märks inte. Antingen är ni för få eller försöker ni inte nog (säkert både och).
Förbannat pinsamt för oss alla.
/Hans.]
