Från grammatiska mönster ungefär (som ett och det mest typiska exemplet i antal jag såg) enligt:
MÄNNISKA ELLER LIKNANDE MÄNSKLIGT VERB ANNAT HUMAN:ISH into something
Jag kom att kategorisera verb (inkl. event:ish bredare) ungefär som att vad som inträffar är en förändrad attityd eller preferens (när done and done). Några exempel på en subgrupp relaterat att vi (eller någon annan) motiverar någon (kanske jag eller du eller vad helst mänskligt) till "into something":
motivate
stimulate
shame
encourage
compel
smother
incite
dare
prod
soothe
goad
impel
sweet-talk
palaver
Ex. Hans shames EU into black market Greece to Egypt (jag kanske är grekiskt-sur tolkat av diverse entiteter med instabila egna lån eller investeringar oroande sig över kortsiktiga Grekland-problem om de inte nu när de börjat följa sin egen lagstiftning rörande beskattning m.m. och därför önskar en massa pengar av Tyskland med flera. Men jag har varit i Grekland och betalat för lunch såväl middag under all rimlighet i kvalitet jämfört med vadhelst annat - jag har verkligen aldrig ätit så illa som i Grekland relativt kostnad och traditionell matkultur: Jag är öppen inför att lämna det bakom oss men vill ha säg 600 kr + inflation (och något extra: säg ett typiskt myndighets-jobb där jag får lån utan att behöva besöka, eposta eller skicka brev med Grekland likt tiotusentals greker idag som säkert inte ens gjort sig besvär att små-håna Grekland som jag gjort ganska länge nu) vid av Grekland i så fall - Tills dess får de stå ut med sådant här givet att det knappast varken här eller relaterat liknande problem de haft var som ett ärligt misstag utan mer av omoralisk vana ansträngande sig göra sämre än rimligt).
Finland små-imponerande mig lätt jämfört med bra mycket jämförbart i UK, Tyskland och USA jag oftare läser
Sökande prospekterande runt kring den här into konstruktionen fick man den normala lätta brus-responsen i artiklar publicerande över åren i olika journaler som ofta egentligen inte tillför något praktiskt att ha läst (från mitt intresse här och vid det år vi är så att säga).
Men jag träffade också på en artikel publicerad vid en universitets-egen journal i Finland som jag först efter att sökt mig mer direkt fram till into insåg från att jag tänkt fel för hur jag kategoriserade verben här (vilket jag förr eller senare insett själv men det hade kunnat kommit tydligt senare slösande tänkbart tid i onödan runt det). Det handlar ju snarast om beteende-preferenser vilket verkligen inte är samma sak men precis som attityd-preferens, tros-preferens och mycket liknande tämligen nära till att propagera upp till analys "preferenser" i bredare mening där man nog vill kunna separera här.
Jag blev mer överraskad av att artikeln faktiskt var en anmärkningsvärt bra sammanfattning av ett relevant större område. Väldigt stringent uttryckt utan att artikeln blev mindre läsbar vilket är en mer ovanlig egenskap hos skribenter med engelska som naturligt språk men jag av och till också sett bland svenskar. Det händer regelbundet men det är inte det i närheten av vanligare att man träffar på seriösa i vetskap djupare (inkl. att man pekar vidare till riktade fördjupningar) som sammanfattar ett område väldigt nära en praktisk tillämpning. Varierat med område och hur behov såväl som vad man kan är de ibland värda hur mycket som helst. Just här är det inte riktigt fallet men värdet är heller spekulerar jag att när jag går vidare att tar ut fler mönster utnyttjande PP-operatorer att jag inte tänkbart sparar en del tid från att ha läst den.
Vidare läsande runt mer i journalen hittade jag några till artiklar åtminstone potentiellt värdefulla (från ett praktiskt perspektiv inte alltid vad man vet förrän området är mer omedelbart aktuellt och man tittar över arkiv med relevanta artiklar). Och överhuvudtaget ganska läsbar även om jag också gärna pekar på att närhet till praktiska tillämpningar inkluderande analys av text (och liknande saker jag gör) kan prioriteras upp ytterligare en bit (skärande ex. av mer sociolingvistiska eller grammatiska områden som ej har en omedelbar praktisk koppling av sådan typ jag söker).
Jag brukar försöka tipsa om mer generella källor som skiljer ut sig även om det varit mindre sådant något år nu. Sista riktade området jag gick igenom var färdiga common sense representationer praktiska för sådant som named entity identifikationer diskuterande bl.a. New York Times databas, Concept net, Yago, och The Guardians lösning jag tror är mycket mindre tillgänglig numera än den säg tre - fem år sedan var (även om den som jag minns det ej heller var vad som fanns i form av filer att ladda ner), och en del liknande med fokus news providers (inga av lösningar är egentligen bra men tillsammans är de en god grundbas att stå på när det kommer till inarbetade koncept som typiskt ej ändras som länder, städer, kända personer m.m. medan utmaningen verkligen är mest typiskt nytt folk som blir kända där allt sådant här typiskt faller direkt oavsett om du söker uppdatera en eller flera av dem som källor: Men att lösa sådant är vad framför allt Wikipedia är tillför).
Något lite mer jämförbart än common sense med det här finländska (men mycket större såväl som potentare i samlat värde för mig) och ovanligt ofta av och till genom åren vad jag tittar i är Stanfords plato.stanford.edu. Den jämförelsen är dock lite orättvis. Rättvisare vore att jämföra med jämförbara svenska prestationer man råkat på men förutom några enstaka examensarbeten från Sverige jag noterat av och till varit i jämförbar domän som något delsystem jag arbetat på men aldrig överraskat med värde mer än förväntat för examensarbeten (d.v.s. ingenting för ett område man bevakar och utvecklar i regelbundet) har jag ännu att träffa på något alls från Sverige inom delområde lingvistik jag minns alls (och jag brukar säkert söka publicerat journaler här åtminstone för varje delsystem som nått en etapp och är klar och vid problem pågående under det: flera gånger per vecka periodvis). Så trots hälften (har jag för mig) antal innevånare är de tills jag råkat på något användbart svenskt oändligt mycket bättre (från mitt perspektiv: sådant jag sökt d.v.s. praktiskt användbara saker mer än underliga i detaljer ibland rent av lite felaktiga esoteriska lingvistiska resonemang om kopplingar mellan grammatik och sociologiska svenska universitets-lokala koncept där jag minns ett par hoppas jag ej representativa - i all rimlighet inte representativa om inte varje kontroll-mekanism utanför internationell publicering är defunct).
Hur som helst har vi artikeln jag träffade nedan:
Och journalen:
Finländarna rent allmänt efter jag läste mer verkade ganska kompetenta i hela området. Kompetenta på nivå att jag tror att jag kan söka dem riktat vid behov inom en del områden i framtiden och brukar jag göra med ganska få ens prövande ett antal gånger innan en del från det fallet bort om det ej är vad jag hittar värde i på vettig nivå (d.v.s. att starkt värde hittat visade sig vara väldigt avgränsat utan större kompetens dynamik man kan hämta värde från). Jag blev lite imponerad faktiskt. Det är ju ändå precis som Sverige ett litet land med ganska små universitet: D.v.s. det är mindre förväntat att man riktat kan söka värde från dem men jag tänker nog att kanske topp-domänen fi är värd att pröva runt lingvistik faktiskt. Tycks vara något finländskt "idiot savant" område (eller vad man korrekt kallar det när det nu inte är idiot savant utan de mer kollektivt är duktigare än förväntat på storlek allmänt: Det tycks för mig i självkritik att jag uttrycker mig mindre trevligt än jag kanske oftare gör men något problem finns kanske inte med det heller).
