Visar inlägg med etikett Muren faller. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Muren faller. Visa alla inlägg

Muren faller

2017-07-22
2017-07-22

http://senaste-nyheter.blogspot.se/2011_08_16_archive.html

"Listening post Hawaii"

Efter under flera år av och till - ej ofta men säg i genomsnitt kanske ett antal timmar 1 - 2 ggr per år - "aktivitet" när jag kom och tänka på det var att försöka återfinna utnyttjande också (eventuellt men ej säkert - mindre troligt kanske - källa till det) ett stycka text refererande till ett som jag velat minnas det hela när jag långt senare såg en annan tolkning till det hela (det lilla jag någonsin minns förutom själva textformateringen ungefär i Emacs - och udda nog något om min ej relaterade emotionella allmänna grundtillstånd vid tiden): gemensamt projekt Kina och USA, "listening post Hawaii" (och dessa ord har givit mig när jag sökt webben runt det diverse ganska konkret egentligen potentiellt oroande funktioner ev. ej orelaterade: Och egentligen är jag ej så otypisk svensk som man kanske ibland får intryck av om man ej väljer eller kan se konkreta risker som egentligen rena sammanträffande i livet fått mig att uppleva viss engagemang i där värdet vi i riskbedömning söker skydda är människor vilket upplever jag normalt lätt gör mycket mer allmänt kulturellt till ren bakgrund i hur man ser och värderar saker. Jfr Den of Snow som sprang ut från Hawaii några år senare landande i Hong Kong och har menats för mig referande bilder besökte PLA fastlandet under tiden där: Jag har ej, ser ej "värde" nog motiverande det, värderat eller kontrollerat detta: Det är egentligen mer intressant betraktande processer konsultinköp amerikanska myndigheter ty i den frågan bor svaret på om "moralisk phreak-event" gäller eller om systematisk risk kvarstår).


Faktiskt att jag många år senare hittade några av orden exakt samma i en nyhet ungefär från tiden. Som jag något år trodde var samma. Men senare kom att inse plötsligt - eller så upplevde antagligen / möjligen troligen mer var en ren slump. Senare och säg att vi nu är någonstans 2008 - 2010 kom jag att publicera lite tagande upp en sido-blogg till denna innan huvudsakligen använd relaterad vad vi kan kalla internet marketing sedan något år att jag indikerade risk visst läckage information vars källa ej enkelt visade sig. Möjligt helt orelaterat egentligen. På vissa sätt givet ej så men att A givit upphov till aktivitet B och aktivitet B visar något som det sunt försiktigt värderande sinnet (d.v.s. ej "konservativt undervärderande" utan sunt från förståelse av att problemet alltid finns och att det alltid är så att om vi finner problemet och korrigerar det kvarstår problemet alltid i annan person eller annan teknisk-funktion) känner luktar osunt (utanför att allt alltid luktar illa för det försiktiga sinnet: Det är så. Saker har aldrig varit bra något år jag betraktat Kina i världen. Inget någon större aktör har annat än luktat illa på nivå att de läcker om inte allt så det mesta till dem på alla sätt inkorrekt ej sällan förutom moraliskt också juridiskt).


För att ej göra litet / mycket till mycket här. Hur säljs konsulten till större entitet med regelbunden budget sådana inköp? Den säljs genom att man rekryterar seniora personer till konsultföretaget från den inköpande aktören. D.v.s. seniora personer i "arbetsför" ålder man räknar med att sälja och med gott rykte (eventuellt - ej säker - mindre intressant här) man kan sälja ex. säg någon teknisk-funktion, man rekryterar personer som haft ganska upp till höga chefs-positioner eller varit ansvariga för stora skapande projekt där ej över året mer "pool-köpta" / "halv-konstanta" konsult-inköp kommer i, och man rekryterar mycket seniora personer som ofta ligger post-"arbetsför ålder" som ex. suttit i Styrelse eller tidigare varit CEO, CFO eller liknande och ger dem en exempelvis direkt motsvarande funktion (d.v.s. troligare Styrelse eller annat ej krävande massor av timmar) tillsammans med ett ekonomiskt incitament.


Vill vi ta ut information från entitet A över en längre tid är en strukturell metod att ha person X1 som är mer "junior" och ej beslutar om access till något. Exempelvis att X1 ej beslutar om var han arbetar o.s.v. X1 är dock den som gör praktiskt arbete. Vi behöver med andra ord en mer senior person som beslutar var X1 arbetar. Det är det ibland mer krävande att få till. Arbetar vi i företaget kan man tycka att det ska vara enkelt: Och visst att det kan vara det. Emellertid gäller tror jag oftare för troligare och större entiteter att det snarare är en jobbigare väg. Du har normala säkerhetsfunktioner betraktande dig under längre tid utan att du är skyddad liggande i en extern funktion, du har arbetskamrater / karriär-konkurrenter m.fl. som betraktar dig. Och mer grundläggande är det inte överdrivet många roller som är flyttbara naturligt. Sådana roller hanteras ofta via konsultinköp. Viktigare om den vägen ska utnyttjas är att kunna välja konsulten under tillförlitliga avtal (från säljande aktörs perspektiv) d.v.s. senior-person hos konsultföretaget (som kanske arbetade många år tidigare i karriären hos myndigheten: Säg NSA för konkret exempel). Vi förutsätter här hur konsultaffären i alla normala omständigheter fungerar hos leverantören (vilket kanske inte alltid är uppenbart alltid hos alla roller associerad inköpare). Men vi som varit i dom affärerna från båda håkllen vet (där jag alltid varit konsulten men också som senare den ensamma konsulten post-det större konsultföretaget köpt konsulten från konsultföretaget "missbrukande" mitt vetande om hur konsultaffären fungerar för att gynna kunden förvånande bättre än normalt för ex. företaget Telia även om ganska många år sedan och föregripande detta. Dock affären är väldigt arketypiskt må det vara USA eller Sverige: Och jag tar på alla tänkbara goda grunder att den är helt jämförbar med föga skillnad i något jämförande NSA och Telia. På många sätt ganska lika tänker jag.).


Och inte bara från detta men att bara detta givet att ett flertal allvarliga läckage av information är kända inklusive sådana vars källa ännu ej visats finns finner jag att Booz används (kvarstår leverantör - och för ej balansera ner utan mer upp att antagligen mycket kvarstår myndigheterna som borde ha försvunnit än mer motiverat: Gissar jag) något som tycks skapande av strategisk infrastruktur:



Antingen var Snowden moralisk-pheak-event eller så ligger en strukturell kvarstående risk. Även om det första finns diverse läckage ej förklarade - inklusive sådana som resulterat i döda - ej förklarade vilka kan vara relaterat samma myndighet (den konservativt försiktigt betraktande information tappar dock ingen. Medan den för andra går åt i tiotal). Detta är ej en liten sak. Leverantörerna känns ej verifierade som sunda. Jag kan verkligen tänka mig att en senior person i området av en större grupp leverantörer är olämpligt rapporterande Kina. Det tycks som att övriga förklaringen givet mycket är föga troligare i jämförelse.


Egentligen gillar jag inte bra mycket annat utanför det konkreta händelser / möjliga läckage. Så som hur potentiella risker hanterats efter dem. Man borde funnit mycket mer. Men gör det ej. Jag tvivlar ej på att borrar man ner finner man. Den som söker skall finna. Men ibland är det svårare att från vissa utgångspunkter entitet kunna göra just detta. Man stirrar sig hemmablind. Och om det som ej är hemma dessutom är vad som umgås regelbundet med övergripande beslutsfattare i entitet kan de kanske för den hemmablinda vara svåra nog att se.


Jag gillar ej att vi ser för vissa leverantörer tappade kontrakt och så senare tecken på att de används mer igen. Jag tror ej de kontrollerats nog.


Förövrigt. En del stora konsultaktörer är impulsiva när de kritiseras. Jag tror ej som här uttryckt men antagligen om jag engagerade mig här djupare att resulterat kan bli döda för alla amerikanska myndigheter. Det är som inte målet här eller syftet här så mycket som att peka på ett hanterbart problem någon tittat på men tror jag ej nog. NSA är svår i sådant här genom att de av allt att döma hämtar in information lite varstans. D.v.s. läckage där kan inkludera läckage av känslig information andra egentligen äger ansvarig för den skada som kan induceras från denna om känd bredare. Men värt att uttrycka eftersom länkande direkt in i Booz webben. Men ev. om försvårande / bromsande processen kanske en bra lösning. Vi avslutar med så att allt ej blir så allvarligt med Join the Navy (lyrik inkluderad trivialt förgiftad information):




Good luck.

PS

Något rörande ursprunget bortklippt tidigare och oediterat. Mest reflekterande minet för mig själv men kanske intressant: "Om man tänker sig en mer alternativ tolkning / gissning källan än en underligt fel-formaterad press-release som flaggades bland tränings-data och gick ut och betraktades mig - då körd på min vid tiden äldsta dator inhandlad från Dell säg 2002 och kasserad helt och fullständigt säg 1 - 2 / 3 år innan reflekterade något efter att börja fundera av och till givet annan information vad i helvete den där texten egentligen var - och någon gång seende att även om ej görlig att se arkiverat data alls tekniskt så ev. på diskarna nedanför refererat om stora noga och där inseende att körd den äldsta av gamla datorer använda i detta och där dessutom förutom kasserad med vid den tidens och ännu mer nu liten hårddisk varande så gammal och hårddisk körande massor av data skapande och raderande diverse filer även om nu inte en fil per ex. nyhet processad - men kasserad och man kan mena att man ej ska räkna bort en sådan hårddisk ändå - fragmentering kan om bara ett stycke meta-data ger svaret bevara fakta evigheter också under dessa omständigheter och om mer kompetens och teknik än jag har rent personligen finns så eventuellt att kanske rent av en 5 till tio överskrivningar på samma topologiska platser kan hanteras."


PS igen: Spekulerar svaret 2011 här även om kanske elektroniska funktioner tycks troligare (och visst uppenbart där: Men rent allmänt oavsett något specifikt refelkterar man varför vissa aktörer indirekt drivet tycks som alternativ mindre trolig tolkning kanske i de subjektiva sannolikheterna att området märks mer: Vad är poäng med det? Men verkligen att att jag ej såg något av det innan jag fann detta som tänkbar). 10. En 3-letters-acronym kan verka den andra lik för vem som helst annat. Men så klart om A gör B och problemet är i B betraktas A. Men säg att C associerad A betraktar A som del av ett projekt A ej känner till och ej heller FBI känner till. Tja då är konsultleverantörer till C också vad man ska gå över. OPch man söker till man finner. Så har det alltid varit hos de som ser rätt. Tills man finner. Därmed inte sagt att jag just spekulerar att NSA avlyssnade CIA's kommunikation Kina.

Iran: Att reducera murar - Persiska tankar när den yttre muren faller

2015-03-05

Muren här är byggd från många perspektiv och håll. Enklaste - och knappast en dålig approximation i allt relaterat praktisk förändring - att se som Iran i en riktning och engagerade i omvärlden från en annan riktning.


Vi kan välja att betrakta sanktionerna som del av en mur byggd delvis av bristande kommunikation och ett befintligt bias.

هنگامی که دیوار در حال تکان دادن پتانسیل دوباره متولد


Oavsett hur korrekta riskerna på goda grunder kan ha ansetts (och vi antar korrekta för någon period fortsatt i meningen) varit finns trots allt ett bias görande att problematiken detekterades i tid (antar vi) för Iran medan problematiken med Pakistan jag för allt i världen inte kan se som lugnande rörande något (havande sist jag följde dem regelbundet i nyheter för ett par år sedan knappt kontroll över stora delar av landet).


Förändring av sanktioner kommer öka kontakt mellan Iran och omvärld. Jag tror Iran kan få ut så mycket mer av det genom att fortsatt vara resp. försiktig och modig i hur man möter omvärlden.


Murens andra sida: Mur II

Förkärleken av och till för praktiskt tomma symboler i form av kidnappningar av enstaka personer löst associerade större strukturer (i mening av praktiskt doability för dem också om än inte alltid formellt), brännande flaggor m.m. Skapar upparbetade association kring Iran jag tror kan påverka hur man bedömer saker mycket mer generellt även utan att alltid se det som en faktor: Mer del av en bakgrund av hur man över åren upplevt entiteten.


Samtidigt gäller - och här är jag säkrare i faktisk orsak i jämförbar bakgrund hos Iran än jag egentligen är rörande omvänd verkan för lösare symbol effekt från Iran - att vad Iran uttrycker är delvis konsekvensen av en större distans till omvärlden och en känsla av osäkerhet. De tidiga åren efter Påfågelstronen (تخت طاووس‎) föll skapade turbulens med en hel del i omvärlden till effekt Iran som kan ha medverkat till det såväl som teokratins propaganda. Många år av krig torde inte gjort något positivt heller.


För Iran att orka över - inte direkt rädsla kanske alltid konkretiserad men likväl känslor i bakgrunden inte alltid så långt ifrån sådant - detta är viktigt för att få ut det bästa värdet av att muren nu börjar tas ner från det andra hållet. Iran har ju sin egen mur byggd här och betraktar vi de diktaturer vi har verkande nu och upp till tio år bakåt (jag känner inte att jag trovärdigt ska tala tidigare än så då jag inte försökt analysera data jämförbart med vad jag gjort sista åren) tycks att det varken är negativt för själva diktatur-management i diktatur och ej heller folket att göra just detta. Vi har ett flertal tidigare diktaturer i Asien som gjorde just detta många år för att slutligen passera in i demokrati. Och Kina gör det fortsatt. Medan i kontrast faller resterande gruppen just nu snabbt även om det ännu inte för några av de absolut sista (Libyen och Syrien) tycks givet att ej en eller flera diktaturer inte återkommer någon form).


Förutom att detta gynnar möjligheter till handling, etablerande av kunskap, möjlighet att skapa starkare internationella företag via större förutsättningar till samarbete (jämför gärna värdet av internationella företag skapade av diktaturer relativt nära associerad management av dessa mellan de två grupperna: Kontrasten är gigantisk) handlar detta också om risk management rörande följande grupp av problem som kan tänkas upp:


  • Irans sida av muren kan reducera kommunikation allmänt och skapa överuttryck indikerande problem kanske ej möjliga att se konkret därför att det egentligen bara är symboler tomma på annat än känsla.
  • Det betvivlar jag ensamt leder till konkretiserad risk management av vad vi har på andra sidan om den iranska muren.
  • Men kan ge en obehaglig refresh på bias till mur på båda sidor aktualiserande upplevd distans hos båda.
  • En del av sådan process fortgående är att det kan tänkas leda diktaturen - eventuellt under nytt management - till att fatta grovt felaktiga beslut och försöka sig på något liknande de varit misstänkta för.

Ett ansvar hos Iran att etablera god kommunikation, skapa sunda ekonomiska värden av den reducerande muren, lära effektivt om teknik m.m., genom att våga sig ut i världen utan att (som är normalt efter en tidsisolering från andra kulturer) ta överkänslighet kring stereotyper om Iran för att vara annat än vad har kännedom om kan vara realitet hos individer och vad man lär dem management av: Rent allmänhet finns två vedertagna reaktioner: Assert och Accept. Ingendera är funktionell för Iran. Accept accepterar reduktion i värde mot stereotyperna medan assert - i princip ta det som en flock-event där man blåser upp sig jämförbart är typiskt vad jag tror Iran ska vara nog att undvika kommande 20 åren. En tredje metod finns black magic (i en icke-religiös mening) effektivt lösande problemet när individ har viss träning i den:


  • Prestigelöshet rörande relativt värde / relativ makt uttryckt
  • Prestige ej uttryckt som översätts till ett kontinuerligt värde aktivt för person ej relaterat relativt värde i punkt ett. Ex. ekonomiska rewards, stolthet över en uppfinning kring oljeborring, ett företag man byggt eller liknande.
  • En del rent medicinska möjligheter finns också men torde knappast varken vara bra eller nödvändiga för andra än personer med ADHD eller jämförbar problematik. Jag nämner detta än då därför att gruppen med jämförbar problematik finns bl.a. personer med olika former av PTSD-problem resultat av väpnade konflikter, förtryck m.m. Det är kanske inte rätt personer alltid att hantera viktiga kontakter utan att man är medveten om problem finns.

Låt mig enkelt försöka förklara metodens tillämpning på ett annorlunda sett än jag har gjort förr när jag berört det:


  • Det är en varm sommardag. Säg 25 grader Celcius.
  • Plötsligt börjar det stört regna.
  • Alla kommer uppleva regnet som väldigt kallt. Många pratar rent av hur konstigt det är att underkylt regn eller i alla fall 0 gradrigt kan komma.
  • Regnet är dock inte så kallt. Det är åtminstone över 15 grader.
  • Den relativa skillnaden i temperatur är allt vi kan bedöma rörande temperatur i perceptionen. Det finns ingen absolut termometer.
  • Reagerar man initialt och fortsätt som att det är obehagligt blir det fortsatt obehagligt. Regnet kan rent av kännas kallare.
  • Sträcker man ett kort ögonblick ut armarna och välkomnar regnet marscherande rätt ut tar det inte mer än 30 - 50 s innan upplevelsen av regnet gått från prospekterad upplevelse kyla från relativ skillnad till att regnet en tid på huden fortsatt mer stabilt kan jämföras i relativ skillnad med luftens värme. Det känns svalt och skönt.

Humour the americans

Prestigelöshet gör att tid till att möta miljön tillräckligt i tid och händelser för att lättare sunt kunna jämföra och uppleva vad andra uttrycker med ett större kontext. Alternativet är att reagera negativt direkt. I så fall känns det kallt. Och möjlighet att uppleva omvärlden bredare under mer tid reduceras: Därmed kommer det alltid kännas kallt därför går du från en miljö du är helt van med till en initialt ganska initierad känns det kallt. Och skriker du någon enstaka kanske överdrivet engagerad och därför stående nära där ni går ut något otrevligt kan det övertolkas kraftigt.


Ett stort mått av mod fordras här. Ingen betvivlar iraniernas mod på slagfältet. Det är en sorts mod. Detta är en annan sorts mod där föga om något pekat på att Iran skiljer ut sig som dådkraftig (vi vet alla att Nordkorea är exceptionellt omvärlds-fega och åtminstone att Iran är bättre än dom - hur mycket bättre de egentligen är kanske vi snart får se).


Ser man inte detta som något man kan behöva hantera och ändå stegar ut mer prospekterande större världen kanske det slutar med gråt och skrik. Eller om Iran egentligen aldrig tänkt våga göra ett försök här utan fortsätta med affärer av den sort som ger föga värde (återigen jämför internationella samarbeten mellan de två grova grupperna av diktaturer: Handlar det bara om lite proxy-handel via brittiska banker, Belgiska container-mäklare och vad helst nu hjälper till att hantera handel för dom som inte vill göra särskilt mycket själva - eller kommer man nu bygga riktiga internationella företag som Kina, Sydkorea m.fl. gör resp. gjorde under diktatur?).


Tillbaka till kritisk risk management

Falerar Iran p.g.a. att man ej klarar att etablera tillräcklig reduktion egen mur och därmed ökande risken för kommande management ska fatta grovt felaktiga beslut d.v.s. återigen kommande där det tycks att man skapar weapon of mass destruction, ej fortsätter över dom närmaste åren samarbete med omvärlden för att lösa problem i den lokala regioner rörande terrorism (att finansiera terrorism är ej accepterat: Öppen dialog kring hur man ser på vad man finansierar och hur man kan medverka till att reducera risk att de gör olämpligheter är att rekommendera).


Qatar är tycker jag för en diktatur ändå föredömligt land. Av och till dyker frågetecken upp kring vad dom egentligen finansierar. Men vi ser dem inte reagera med överdriven känslighet för negativa stereotyper (oavsett verkliga eller inbillade). Istället konkretiserar de och förklarar hur och vad man finansierar. Ibland tycks visst tolkningsutrymme finnas men för de frågor jag följt har jag inte sett att något kommit i närheten av finansiering av terrorism (d.v.s. exporterar man betong till Palestina krävs en ganska gedigen argumentation av Israel för att få mig att tro att det handlar om att finansiera terrorism när det faktiskt visar sig vara just betong noggrant dokumenterat i som jag förstått det inte bara papper utan det hela fotograferat och filmat).


Qatar har också klarat att gå ut i världen för att skapa och bygga verkliga värden. Inte bara köpa en saker vi proxy till ett försök att göra en alldeles egen ekonomi så långt som det går. Respekterade företag skapande värden av hög kvalitet lika bra som de bästa av och till redan i några branscher. Jag har stor respekt för att:



Klarar att leverera mycket god journalistisk kvalitet utan att nyhetsrapportering relaterat diktatur och revolution för mig tycks behandlats sämre (dock har jag följt upp detta för Egypt, Libyen, Syrien men vilket bättre borde ha gjorts Qatar: Men känsla är att det är möjligt att det är välskött också här men där denna känsla är associerad till den eventuella möjligheten att Qatar kanske gjort accept på att ta landet de närmaste 15 åren till demokrati - vilket korrekt så är vad man får respektera som rationellt tänkande av nuvarande diktatur om de ska ha någon som helst möjlighet över flera generationer att behålla sin egendom i vettig utsträckning ty blodig revolution oavsett var den beger sig bränner diktaturens pengar likt föga annat - några misstag och så jagas pengarna man har utomlands också medan allt värde inom landet går åt i strider om omsättningsbart medan infrastruktur brinner och faller: Klokt tänkande i Qatar).


Men vi kan se Qatar varit i en kreativ närhet med omvärlden: Givit och Tagit värden många år längre än Iran. Det viktigaste för Iran är att våga sig ut och göra sitt folk så mycket rikare de så stora förutsättningar att klara: För skapa mindre värde för sig själv bara för att i bästa fall klara att stabilt utan stora risker realiserade sitta och sura?


Risken för att Iran brinner upp

Hamnar man istället där man börjar bygga skit man måste hålla sig borta från nu. Kommer det inte gå likt hur det gjort tidigare med nya sanktioner. Snarare tror jag att man slår ut aktuella platser från att därefter vara funktionellt för något. Jag vet att det har spekulerats att de ligger alldeles för djupt ner i berg för att det ska vara möjligt. Det är dock felaktigt och det fodrar om jag förstått en del riktigt här inte ens det mindre pedagogiskt lämpliga alternativet att utnyttja kärnvapen (som förövrigt ska vara sämre än något annat alternativ). Jag är dock ingen expert här och heller inte med någon expertgrupp tillgänglig. Dock tror jag att detta blir verklighet vid något syftande utanför vad man når samförstånd till ex. frågetecken indikerande att man kanske gör detta man ej klarar att öppna upp sig kring därför att man innan inte kommit sig för att gå ut i världen och lära sig att dela information är del av samarbeten där du inte alltid kan samarbeta från perspektiv av the boss (och det behöver inte vara lätt: Tänk prestigelöshet där värde-dimensionen verklig är något annat - Humour the americans).


Har ändå detta resulterat faller Iran ner i kaos bedömer jag ganska troligt om än möjligen inte säkert lika troligt som att man klarar att balansera det. Vi har dock sett mycket av färska case studies. Saker är känsla. Och det finns stor upparbetad irritation i såväl management teokratin som folket av att man inte får dom värden man gjort sig förtjänt av p.g..a. en massa blåsa-upp-sig och verka stor över linjen (förvisso av och till åt båda hållen). Det lär då inte krävas mycket stöd, eller en hög nivå av riktad information väckande dem, oavsett diskuterande supplies eller strategiskt stöd initialt. Trots allt bör visst samarbete med grupper på marken skapa möjlighet till bättre hanterande och verifiering av tänkbart problematiska lager m.m. när man nu ändå slår bort allt tänkbart.


Två klara vägar

Lämnar vi allt mellan de två tydligaste vägarna har vi därför:


  • Öppna muren också från Irans håll och modigt gå ut för att möta omvärlden för att lära, tjäna pengar, och visa upp sin kultur. Stabilitet och rikedom följer här.
  • Degenererande till att skapa potentiella stora problem för sig själv och andra i feluppfattad fog (Iran syns bra för många: Ibland har de fel men bra ofta hade de rätt men sa fel ändå - givet överrenskommelsen har det väl knappast någon betydelse längre). Här faller Iran: Förhoppningsvis till något nytt demokratiskt eller i värsta fall till landet sönder-eldat tills bara skit återstår likt i Syrien.

Jag är attraherat av den första möjligheten precis som den så svagt men ändå antytts för Qatar. Ett par fina case för hur man försiktigt i lugn takt transformerar en diktatur till friare stater utan att det slutar med att alla från alla sidor springer ut och bränner ner landet och sedan uttröttat gör ingenting ett tag medan världens alla värsta tänkbara organisationer från A till Z flyttar in skapande små egna terrrorist-stater.


Istället trevliga case där en sund balans mellan värden etablerade för management (d.v.s. ex. diktatorn med familj, politbyrån med associerade o.s.v.) och folket ger en väg till att skapa demokrati där de första kan få behålla en del och kanske rent av som i Sverige eller Brittiska Samväldet kunna stanna kvar fortsatt med en mer symbolisk roll (jag tror brittiska drottningen är god för något över 200 miljarder svenska kronor). I någon mening för Kina kan jag tänka mig att behålla något av kommunistpartiet symboliskt om man går in i demokrati kan vara ett vackert erkännande av att man faktiskt klarat att lämna diktaturen smidigt och sunt: Att som när Sovjetunionen föll kasta bort allt från statyer till soldatsymboler är att bli lite av "förvirrat historielösa" tillåtande dom gamla symbolerna så starkt repeterade tråkigt nog i problematiska områden att komma igen gång på gång. Något likt den svenska kungen av ex. Bo vore inte fel. Vald eget utanför "demokrati" regelbundet som nu av "partiet" men utan konkret makt.


Jag upplever emellertid att många potentiella case jag haft goda förhoppningar på här sista åtta åren ännu inte riktigt (ärligare för samtliga jag tog ett intresse av blev de istället case för fall två: Om du inte när tiden är mogen och allt pekar på det är beredd att välja den första dörren så brinner ditt land ner och innan det är slut är då och övrig management döda vilket tveklöst blir resultatet också i Syrien även om det för al-Assad tycks gå små-segt). Det är sådant man kan bli lite cyniskt över.


I all rimlighet är emellertid dörr ett med den mjukare övergången möjlig. Det har skett. Och människan är inte helt fallen för känslor utan kan resonera rationellt. Jag ser inget problem med ett Iran utvecklande sig i lugn takt efter att öppnat upp sig. Men vill de röra sig snabbare och kanske rent av tid hinner komma före Kina i utveckling vore det ett fint case. Annars får vi se om andra hinner komma.


Iran ska dock inte tolka vad jag ser som potentiella värden som en tänkbar konspiration förhandlingarna syftar till. Vad som huvudsakligen motiverar är bättre kontroll och därmed undvikande onödiga väpnade insatser när osäkerhet kanske blir för stor. Samtidigt som omvärlden vill ha tillbaka möjligheten att införa nya sanktioner mot Iran för andra frågor (bl.a. geo-närhet i Mellanöstern) om det visar sig behöva. Det är sådant som intresserar the big girls and boyes here (värt att peka givet iranska muren: lätt att tolka saker lite speciellt även hur givet jag tror säkert svensken tar det för att det inte just är ett fint cause för demokratisk process och om det ej lyckas ett Iran i revolutionär förändring till Husmans tankar om riktad information Kina.


Att stå kvar falera förhandlingarna är närmare Iran brinner upp

Slutligen vad händer om förhandlingarna faller? Tja saker står och står på samma ställe år efter år. Men kommer det fortsätta? Nja av och till har risken för att något mer liknande vad jag ovan beskrev rörande större insatser varit nära. Mer energieffektiva lugnare metoder hittades - argumenterat utan att jag har någon lista över vad entiteter gjort eller inte gjort med hög trovärdighet - bl.a. relaterat att Iran myglande med embargo fått enheter beställda felaktigt gjorda, denial of service applicerat på kärnkraftverk alla verkar övertygade om att amerikanerna gjorde men som jag kan tänka mig ett fåtal lika sannolika för, mer avgränsade väpnade operationer.


I all verklighet är det en markov-modell där sannolikheten för att nå mer problematiskt behov av uttryck påverkas av närastående tidigare steg. Därmed kan upplevd situation snabbt försämras. Vidare styrs i varje punkt sådant av vad ny information och händelse realiserat till tillgänglig. Risken för att hamna i kraftig insats mot Iran inom några år om står kvar där man är nu bedömer jag som hög precis som jag bedömt detta som hög risk flera år bakåt.


På det ligger den interna processen och vad upparbetat redan. Det krävs inte mycket rörelse för att Iran likt så många länder i närhet kulturellt ganska nära så gå i turbulens. De behöver värdet och kulturen omvärlden kan ge: Ekonomisk och intellektuell tillväxt. Att försöka uttrycka en gauss-mitt för när man upplever det (ty annat ord än upplever vore här fel) är kanske inte vad en vis man strävande efter att inte visa sig ha fel gör: Likväl säg tre till fyra år som den gaussiska mitten när det börjar gå i kraftig turbulens stående själv fortsatt. Och förstå min bild här som att variansen ger oss att om ett år inte är otroligt alls.


Isolera Iran är ju inte en fråga om att utesluta isolera utan: Limit Iran on doability. Hindra förmåga att realisera risk. Här kan du endast agerande om Iran ändå inte levererar något världen för andra komma om du direkt agerande för slå ut struktur slår ut för lite. Har man mer givit upp på att förändring någonsin kommer en annan väg tycks det spontant sunt att hellre ta i mer än mindre.


Stora möjligheter för Iran. Stora möjligheter för omvärlden.


Spelar på att Iran har mod: Investerar i persisk parlör redo att prospektera alla värden de snart kommer visa värden

Detta var min bild. Och jag får erkänna att jag ännu inte som jag gjorde för Sydsudan, Libyen, Syrien, och Kina investerade cirka 100 kr st på att inköpa en parlör för att få lite ytlig hands-on känsla av språket. Men nästa gång inne i staden skall en parlör för det persiska köpas. Och efter det lär jag med början om cirka 4 - 8 veckor (när nya systemen är uppe) börja följa er. Möjligheter till översättning effektivt - inkl. effektivt i kostnad - funktionell har indikerats för mig så varför inte. Den östra sidan av Persien - ner in i Indien - känner jag ju väl sedan många år och något lite av Persiens i head-count mindre västra-sida lärde man sig ändå av att följa Syrien i nyheterna.


Visar det sig att jag kastat bort pengarna på en kultur som fortsatt tänker divergera sig bort från världen: Sökande något närmare förhoppning om att världen ska glömma dem. Kommer denna i alla fall få en räkning av mig på ca 100 svenska kronor så att i alla fall en oskyldig till det ska hållas skadelös oavsett hur många andra det aldrig lär gälla för (om de nu betalar: Det här hänt någon gång men normalt hör man aldrig av dem kring sådant och Iran har jag aldrig prövat).


Nå det var tankar att om man så önskar läsa och föra samman med allt man själv tänkt och alla andra tankar man möter. Och tankar från någon som av och till - ganska sällan faktiskt - brukar referera till sig själv som ingenting annat än:


Den första och sista som ropar muren faller och all lycka till er.

Världen doftar trevligt när tunga murrar börjar vibrera och gå sönder

2014-01-29

Havande värre problem hårdvara än jag hoppats efter att investerat ett antal nya T (några T odugliga om än med föga data-tappat görande saker trångt krävande vandringar av filer samt också dator med tillgång internet utan säkerhetskrav kraftigt defekt i normal inmatning: tangentbord, mus m.m.) är föga riktigt tydligt efter att ha rädda upp en mängd samplings representationer till funktionellt att gå in. Lätt utmanande verkligen att skriva på den här.


Men jag ser ändå riktigt fram emot att få möjlighet att med min kroppsegna interna dator såväl med maskinellt representerade koncept se närmare på vad som ändå sedan november börjar lukta mer gott. Att själv försöka följa mycket i världen är svårt och också om jag hellre ser Kina som en intressantare entitet att följa i dess transformation till frihet är för flockdjuret människan föga i den moderna världen icke-relaterat. Växande intensitet runt om Kina såväl som i gör inte minst maskinellt data när jag når tid med nya och större grund-datastrukturer oerhört intressant.


Vad nu tiden egentligen är i en händelse-per-absolut-tid kanske jag efter det bättre vet efter att önskat den nya större versionen ändå sedan jag gjorde 2011 prediktionen. Ev. ligger vi ungefär i alla fall om vi utan att jämförbart maskinellt följt upp än utan mer tolkande lite med ytliga upplevelser rent personligen av nyheter m.m.som goda järtecken.


Och fascinerande nog är det kanske inte - om så - bara de mänskliga murarna som faller för att skapa något praktiskt användbart för frihet, ekonomisk tillväxt sundare görande ex. sjukvård, vettig pension, en sund arbetsmarknadsmodell (den svenska mitten här är sedan 1970-talet välkänt den optimala balansen resten av världen strävar mot - ej lika rovkapitalistisk som Kina och indirekt Västväröden egentligen vara Kinas utökade ekonomiska ägare men med all vardagspolitik rent av odefinierat för vad vi ddirekt kan påverka: att vara delägare i en mängd kinesiska halv-slavar är praktiskt när man köper hårdvara men moraliskt problematiskt och kommande med enorma internationella såväl som inrikespolitiska risker) o.s.v.


Kanske faller den Kinesiska Brandväggen som den brukar kallas (finns inget sådant: mest filtrering och troligen i säkerhet internt inte bättre än sämre än normalt för stora organisationer vitt-förgrenande handlande saker hit och dit). Men stenar tycks börja rasa.


Och också om den byggs upp starkare än förr är det intressant att se som ex. på vad man gärna följer. Stora organisationer särskilt när växande möter växande komplexitet. Effektiviteten av en individ eller formaliserat verksamhetssystem oavsett på papper, eller i IT levererar mindre per enhet. Att forma nytt kostar och ju större redan desto svårare blir det. Att hantera större organisationer är i sig kostnad. Att bygga ex. ett land kan därför ta enorm tid även i modern tid med eller utan Twitter, och UN (varande för både vetensapligt mätt rörande kostnaderna när sake rväxer och för UN i accounting).


För företag kommer förändring som vi externt märker ofta oväntat. Säkert ofta oväntat internt också. En mjukare inlärningskurva är därför vad som normalt hör till hindsight-världen. Komplexitet i påverkan från externa faktorer som allmän ekonomi och innovations hos andra man missat, kunder missat tills de plötsligt alla börjar köpa av något bättre och/eller billigare,m.m. kan göra att kostnaden plötsligt märks i dimensioner enklare att följa samlat: antal sålda mobiltelefoner, inga av internet-produktsatsningarna som gick så bra man hoppats (ej som telekom-världen med långsamma standarder o.s.v. styrda av aktörer som har råd att investera i att addera god tid på att få dem riktigt bra tillsammans precis som man själva gemensamt hos Siemens, Motorla, Ericsson m.fl. som det förr mer var i telekom och fortfarande är). För att ge Ericssons halvering i head-count runt 2000 som ett tänkbart exempel.


Och kinesiska diktaturen och stat bredare kommer med en enorma komplexitet givet man förändrat och reducerats bl..a genom att låta mer i ekonomi sköta sig själv. Hellre än att försöka planera allt i partiet (se rörande kommunistiska enterprise och planekonomins betungande komplexitet). Men ny komplexitet kommer och att försöka bevara den råa smutsigare sanningen som kvarstår när illusionen om att nå kommunism snarare än imperalist (Kina är på väg att bli en av de värre imperalisterna - om nu inte för att vi erfarna slugare kapitalister - lite fetare, mindre hungriga självorganiserat dem till vårt): Makt-hunger. Kraftig källa till reward för dom makt är den naturliga berusningen. Inget är riktigt det samma kanske av de vanligare. Ett möte mellan mer välkänd reward via inlärning och amygdalas potenta skattningar av flockens topologiska samband - och med långsam över tiden glädje över makten man bevakar vunnen i organisationens yta - likt ett revir men mest för egen del. Och av och till stärkande strider eller slugt fälla krokben för ungdomarna som ännu inte är gamla nog att veta att man bäst inte trampar i dina domäner.


Men även om alkohol, droger m.m. kostar mycket gäller ju här att även om skada resonerande nog är mindre när makt driver så är just för diktatur snarare än sundare stärka sin hjärna i fotbolls-klubbens välberedning, ett företag konkurrerande ut andra, eller bestrida osunda entiteter som journalist, eller finna tillfredsställellse i att våga risker för att skapa något bra i Ukraina som det tycks att foket där klarat en bit på vägen vill jag tror (men så klart krävs mycket engagemang därefter: tillfredsställelse över att vinna ett val eller styra en valberedning kan förhoppningsvis räcka bra för att motivera till en myckenhet av tråkigt arbete över åren).


Jag vill därmed hoppas att jag även snart känner att både växande intensitet och nuhet mot förändring gäller såväl som att systematiska långsammare faktorer som bl.a. kkomplexitet kommit en bit på vägen.


Och om nu inte vill jag gärna tänka mig att jag utnyttjar diktaturens sannasta kärna: makten är per definition tillhörande i lag och rätt den som håller makten och själv göra att försök att ta den ultimata Kejsar-titeln och styra det största landet i flock mening vi haft. Och när den berusningen är vad jag blivit tolerant mot tagande Korea, Japan, Indien, Vietnam efter behov. Spännande strider i manlig domän - skapande sin egen historia likt Caesar skrivande det själv mer eller mindre.


Och når jag inte till Europa och Afrika. Minns mitt veto när ni i er föga effektiva nu - om än kanske stabilare efter min död men det är ju inte relevant här egentligen - i FN har jag veto. Vill jag roa mig med att se er springa runt och peta runt med trivialiteter för att lösa något beredande min väg så stoppar jag det. Gillar ni det inte skjuter jag några av mina bönder eller svälter Tibet eller dyligt världen tycks engagera sig i. "Ni klagar och till vad nytta? Se den större svält än den ni föll på att för dödliga förbjudet att förändra när ödet säger nej.".


Mitt beslut. Min makt. Så länge jag styr staten. Diktatur är ej definerat av något annat än kontrollerande makt. Och ingen funktion annat än att ta den och försvara den finns. Förutom viss artighet rörande vapen vi slöss med man nöjer sig med tills någon tröttnar och rullar ut pansarvagnar därför att budget-besparingarna i försvaret är dumma.




Jag har länge haft en speciell personlig relation - upplevt så att säga till - Lord Vader såväl hans potent motiverande och starka ändå djupt vackra tema-musik. För mig var han alltid den större funktionen och positionen att tänka på för att skapa motivation. Mer så än kejsaren. Vader har ju en så djupare möjlighet att direkt hands-on gå ner och lösa problem den goda energieffektiva vägen medan kejsaren känns en aning distansierad såväl som mindre realistisk. Vader kan jag se som min förebild om någonsin blir den kejsare över en bunt slavande dvärgar jag alltid känt varit en större sanning i mig. Dykande upp och se till att folk håller tids-scheman och master-plan jag ritat upp.

Darth Vader: You may dispense with the pleasantries, Commander. I'm here to put you back on schedule.

Likt när jag slåss med pennan. Jag kommer och skriver en elak dikt till dig. När du rad läser den hugger jag dig med dess vässade spets. Utan förankring i hela folkets demokrati finns ingenting som stabilt kan balansera brott mot kutym. Förr eller senare. As needed. När lämplig general kommer ut på gatorna är beroende på sammanhang pARTI-Konung Xi trots enorm makt innan över partiets alla i andra situationer inflytelserika medlemmar från diktatur-arbete till hemmet värt ingenting. Han liksom vem som än håller makten är det alltid givna målet p.s.s. som folket i revolutionen tills seger eller reträtt är det.


Och trots pedagogiska ex. vill nu kinesiska folket inte ha Kina gemensamt (inte tungt mänskliga för det önskande och fodrande en stark ledare som jag), Xi gammal redan börjar se vek ut drickande ko-mjölk eller vad nu gamla Svea-konung sägs ha gjort när han gick i barndom så vill jag tro och hoppas att ni alla blir mitt. Likt gamla tider kommer skönhet och exakthet belönas. Ni lär alla lära er dikta med belöningsrelaterad motivation och risk för beordrat självmord. Medan enklare folk utan talang här och ej direkt intressanta att motivera upp talang i för att lära övriga att dikta som jag vill kanske får skapa stayer på sin fritid för att bygga kultur och skönhet att uppleva när jag ev. någon gång ids resa ut i landet. Och datorer förbjuds. Datorer slutar alltid med att vi slavar åt dem medan de ska lösa problem åt oss. Väldigt fel. Kejsare Hans är ej slav åt någon och folk ajg äger ska ej slava åt annan än mig.


Ukraina tycks i alla fall inte vara ett slav-folk.