Visar inlägg med etikett Emergens. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Emergens. Visa alla inlägg

Spännande tider: Från (Syrien) till Iran via "Irak"?

2017-10-13

För ganska många år sedan nu gjorde jag en automatiserad "komprimering" av koncept och relationer mellan koncept i Bluelight (min representation av mänskligt vetande). Enstaka koncept som verkligen inte borde tagits bort försvann och som det senare skulle visa sig inklusive Syrien.


The wave i arabiska Nordafrika och in i den arabiska halvön argumenterade jag ganska långt tillbaka nu var delvis relaterad förändring Sydsudan i tid påverkan för att ge effekten. Det kanske spontant tycks lite underligt men bandbredden mellan Sydsudan och omvärlden har gigantisk (också om kommunikationen är långsam) från det enorma antalet flyktingar. Hopp - att förändring känns fruktfullt är viktigt - för att försöka göra saker bättre (ej bara internet är kommunikation meningsfull förändring. Ex. etniska konflikter gav nu upphov till stora krig och brott mot mänskligheten - såväl som positiva förändringar - långt innan internet: Många gånger är annan kommunikation viktigare därför att det är kommunikation som ligger närmare resp. persons risk och möjlighet: Värdet internet också där ska dock ej underskattas för skattning samt också medium av samma kommunikation avsedd som "annan" sort.). Extrempunkterna på individbasis ligger mellan djup melankolisk depression (omedelbart konkret belöning framför person behöver ej ge upphov till något försök att få den trots inget arbete d.v.s. orörlig - positiv kommunikation värderas ej positiv ex. glada ansiktsuttryck tolkas ej så - läggs ej märke till och filtreras troligen ganska tidigt nära perception) och ("egentlig" snarare än hypomaniska tillstånd som antagligen ofta ej medieras lika tydligt kopplat reward utan kanske mer feedback-mekanismer via ex. serotonin mer globalt flera områden än nödvändigtvis lokaliserat sådant som orbitofrontala cortex) mani där upp till vad helst tycks fruktfullt och kunna med hög sannolikhet resultera i stora belöningar (och där arbete resp. misslyckanden redan givna "förlorade" ej hella nödvändigtvis alls upplevs kostnad eller kommer med som del av discourse reflekterad).


Predikterande framåt följande från Sydsudan var den tunga terminerings-punkten innan ev. fortsättande svagare mer utbredd österut över de gamla kulturområden relaterade Persiens historia indikerades utan just alternativ direkt som det på många sätt via andra metoder svårbedömda Iran. Dock som sagt hade delar av arabiska halvön i övrigt fallit ur Bluelight. Och saknas kultur-koncept där existerar de ej för mig (processande text kan ord utnyttjas också om ej existerande om de indikerar ex. emotionella polariteter men ingen upparbetning mot annat än BL-koncept sker). Det hela torde vara diskuterat några gånger om vi går många år tillbaka här.


Givetvis är kopplingarna många mellan Syrien och Iran. Tolkningen att det nödvändigtvis har värde att se Syrien som en offer-buffert framför Iran kan jag inte bedöma då det kräver analys av en typ krävande (för mig åtminstone) hel del mänskligt-reflekterande ovanpå mänsklig kunskap för att etablera vetande visande metod eller data för att bedöma data. Det attraherade mig aldrig att kompletterande mitt vetande om området: För mig personligen tycks det vara kanske jordens minst attraktiva region. Och om ej följt the wave innan hade jag otroligt intresserat mig alls för regionen. En del bra data har dock kommit ur det hela även om jag åtminstone ännu inte processat den. Jag gick några gånger utnyttjande bl.a. nationella sökmotorer m.m. för att ta ut snippets m.m. som enklare ögonblicksbild av deras corpus in the wild men nöjde mig med den försvinnande mindre andelen på engelska.


Iran är oavsett "fastkörningen" några år i Syrien och den allmänna bredare rekyleffekt i negativ-valence (som mer än kanske oftare närmaste åren är märkbart för vem som helst när det gäller regionen då själva utsträckningen över många länder av the wave innan i Nordafrika och mer självklart och kanske därmed mindre intressant arabiska halvön gör den tydligare. Egypten och Libya kom ganska tidigt.) en nation som med stor respekt och viss oro bör betrakta den tänkbara turbulens närliggande Bagdad tycks göra troligare nu:



Ty bandbredden över flera kulturer från detta område in i de delar av kultur-paraply Persien som finns i Iran är mycket stor. Större än något föregående i den geografiska vägen från Sydsudan längs Nilen in i Egypten och ut i Nordafrika. Vi adderar på kulturområden ovanpå vad innan befintligt (också inkluderande historiska i all nutid försvunna i tidigare regioner så som mameluckerna i Egypten - Mamluk_Sultanate till 1519 - ev. 1517 som Wikipedia anger - då det slutligen gick in i det Ottomanska riket. Aktörer vi väl känner i kulturella rester från det geografiskt lokala området i Irans närhet d.v.s. samma Turkiet som Iran samarbetar med i Syrien: Och allt jämförbart samma eller starka befintliga kulturer - betrakta också mer uppenbart kanske de huvudsakliga "huvudskolorna" Islam - men många fler till antal så vi adderar på potentiell kraft historien satt på plats och bredden över de kanaler som kan föra meningen som skapar intensitet över gränserna.).


Att addera intensitet gör händelse verklighet. På vissa nivåer befintligt innan kan man hindra förändring via intensitet. Huruvida det någonsin de senaste tiotalsåren var aktuellt i dessa regioner vet jag ej. Det tycks vara en vanlig föreställning att det är vanligt och funktionellt i området men nutidshistoria ger så vitt jag vet inget exempel här. Viss ganska låg turbulens och vi är senast ganska få år senare i väpnad konflikt och snabbare växling styrelse där på grövre nivå nationerna kan delas in i ännu ej lite högre intensitet resp. de som är i kontinuerlig turbulens (ex. återkommande förändring "statsskick" jfr Egypten och Irak) eller krig.


Känner sig folk hoppfulla i Iran? Verkade kanske så för kanske två eller tre år sedan (eller om det var fyra: bara nyhetsrubrikerna fick mig att sampla ut Iran över allt på engelska: Men som sagt ej ännu processat data.). Hoppfullhet är spännande tider. Eller kanske just i den här regionen ibland med risk för att man råkar kollektivt förstöra hela sitt land i den typ av konflikter som ej naturligt för människan stannar innan allt är förstört om stridande sidor båda är geografiskt lokala. Klokt att hålla sig från att hamna så långt in i konflikt (där börjar förövrigt påslag genuttryck ändras vilket går i arv några generationer efter att lugn etablerats. Jag tog det för självklart två till tre år innan man ganska nyligen visade det första gången för tror jag svält möjligen åtta till tio år sedan. Studien finns antagligen refererad längre bak här. Så det kan vara trögt och tidsödande och komma tillbaka till ett mer konstruktivt lugn än man kan förledas tro då det ej bara handlar om situation just nu föda och ekonomi m.m. eller ens det samt väldigt påkostad hantering PTSD, vapeninsamling m.m.).


I mer praktisk än kart-namn-mening börjar ju förövrigt Syrien nu år efter att jag råkade rensa bort Syrien ur Bluelight gå in i att "försvinna" som "koncept". Hela orelaterat den bort rensning som tittade på om jag minns rätt antalet relationer - för få i förhållande till indikerad typ - samt vissa "noise-mönster". Men känns ändå som ett meningsfullt sammanträffande nu 2017.

Tänkbar metod abstrakt förklara resp. finna metoder att behandla psykiatriska sjukdomar inkluderande störd verklighetsuppfattning resonemang via etablerad inlärning resp. discourse medierat språk

2016-07-31

I min abstrakta modell (uttryckt i ord med övergripande koncept utelämnande sådant som modeller, val algoritmer m.m.) mänsklig natur använder jag av och till inspiration från "personlighet" och psykiatriska sjukdomar med dessas mest extrema eller arketypiska egenskap (några gånger mer i stereotypen i populationens föreställning av det än vad känt uttryck personlighet eller funktion hjärnan).


Detta i abstrakt modell har föga med de faktiska tillstånden hos människa. Det är en metodik för att ta ut intressanta "extrem-punkter" i människans totala natur som när övertydliga lättare togs vidare via konkret-modell till implementerade modellsystem (gigantiskt större inkludera mer av det i allmänt mening avser ett större modellsystem medan konkret mer är en punktlista pekande ut koncept eller kategorier av lösningar som kan användas implementation eller analys, eller för djupare förståelse är koncept i områden som AI, neuroscience, psykologi m.fl. områden av en praktisk typ likt statistiska analys som är intressanta) används bl.a. (mindre viktigt delsystem i dag) "personligheterna" sökning där vi här egenskaper med utgångspunkt arketypiskt hos ex. vissa autistiska spektrumstörningar, depression, mani m.m. som kan kombineras.


I implementation ligger emellertid delsystem som ibland betydligt mer efterliknar egenskaper i praktisk-funktion människa. Jag diskuterade nyligen kunskap i ett område med ett par smalare experter neurologi eller egentligen neuroscience vad de gör där de arbetar bytande något data mot något data (där jag fick något för ett par år sedan jag trodde då skulle vara användbart men var lite för beräkningsdyrt för mig och nu när de hade behov delade vetskap med extraktionsmönster en större mängd datakällor i form av ontologier).


Diskuterande utmaning utveckling nya behandlingsmetoder psykiatriska sjukdomar indikerade jag att en bl.a. för den bredaste i spektrum schizofreni men troligen fler såväl medfödda neurologiska funktionshinder och kanske vissa humörstörningar (ev. oftare mer i depression än mani?) där jag upplevde att givet antagande om att störningar troligen är relaterade ungefär i de typiska allmänna vanliga modellförklaringarna av tillståndet.


Inte minst överaktivitet perception avseende signalering medierad via dopamin (d.v.s. blockerande minskar symptom) medan underaktivitet frontala mer tänkande delar i mening av att stört arbetsminne med flera system ofta kommer (vilket ex. amfetamin reducerar men som samtidigt radikalt förvärrar psykotiska symptom). Här uttryckt hur det blir i mitt modellsystem vilket lägger grunden metodik föreslagen:


  • Lver-aktivitet mer i perception skapande last mot lokaliserade tolkningssystem.
  • Lokaliserade tolkningssytem har etablerats under mycket lång tid för omedelbart innan dem ytterst varians-reducerat data. Detta är ju vad som ligger till grund (bl.a. och här det primära i metodiken för att ta bort hela problematiken med den dualistiska utmaningen behandling) för att kunna gå, röra sig o.s.v. vi lärt oss sedan spädbarn i delsteg.
  • De lokaliserade tolkningssystem (lokaliserade i mening perception men för mig konceptuellt accepterande även samma motsvarighet jämförbara sensor-liknande funktioner för att tolka data från motsvarande en scen där jag kan tänka mig ett par till viktiga men perception räcker utmärkt här för att begripa konceptet och för metodik åtminstone när ej utvecklande nya medicinska preparat spelar det ingen roll) kommer från den låg-variansa indatat (definierad förutsättning helt rimlig att alltid kunna förutsätta ej ska ge problem för dem med för friska försvinnande få problem vi vanligen utan problem hanterar i tänkande delar efter att de flaggats upp (och ibland förväntar oss möta i situationen som för konst-illusioner eller när vandrande i dimma) tolkas till en pågående "helhet" situationen.
  • Det är i den pågående helheten det nu kan bli underligt när "överaktiverad" signalering sker i regioner eller allmänt tidigare i nätet. Skala och storlek kan gå fel mer är tror jag vad som normalt hanteras utan problematik som systematiseras till psykos. Däremot falska träffar samförekomst (i någon mening under samma huvudtyp som förändrad skala och storlek) mellan egenskaper kritiska för den mer automatiserade förståelsen av scenen. Saker förstås som närmare varandra genom att aktiviteten högre än lärd som normal gör att interferens uttrycks bredare mellan neurongrupper.
  • Desto mer abstrakta d.v.s. komplexa i mening troligare normalt friska krävande tänkande hjärna ju troligare är de radikalt störda av aktiviteten. Ex. avståndsbedömning har ju så många naturliga cues som kan korrigera det hela. Men att förstå relevansen av att man råkar se säg en känd politiker eller musiker öå samma plats man besöker efter att personen hört en röst hemma som föreslog att han skulle äta lunch på platsen kan vara svårt distans-störd. Relevans avståndet blir för lågt därför att den högre aktiviteten gör allt här nära varandra utan att korrigerande cues i den redundans vi har för ex. avståndsbedömning rummet finns.
  • Abnormitet detekteras emellertid i dessa system för helhet troligen egentligen inte från mer än att vi etablerat ej lärt oss förvänta oss att se exempelvis (och i exemplen söker jag efterlikna den gigantiska symptom-gruppen där helt orealistiska såväl som ofta omöjliga samband mellan småsaker eller stora koncept - likt kända brands hjärna i riskområden med mycket förväntat okänt som CIA (
    inkl. allmänt ibland mystiskt person 100% defekt (även om jag ej har invändning om möjlighet skulle ges leverera till dem) tolkad hörande till dem)
    - men kanske med gigantiska relevans-avstånd i olika dimensioner likt exempelvis:
    • Personer vi träffar: Nej aldrig (och Hitler är ju förövrigt död så träffa annat än via särskilda dimensioner är svårt).
    • Platser vi besöker: aldrig och på annan kontinent men upplevdes av personen inte bara intressant utan avgörande relevant till honom själv rörande något helt annat än reportaget - troligen ofta också givet defekt "folded" i rymden i innehållet på ej förväntat sätt (om taget för korrekt trots defekt ska väl någon anledning till det finnas: Ex. ett meddelande från Hitler om att mötas på platsen) i nyhetsprogrammet handlade om.
    • Entitet känt förekommande i världen: Nej en aldrig beskriven varelse som unikt kända ej egentligen utvecklats eller ev. ens är född på jorden. Men kändes i den rent fiktiva filmen som något oväntat relevans som om något likartat är vad man kanske träffat fast det ej finns i långstidsminne. Kan the alien monster ha raderat bort händelsen vi känner igen den från i filmen? Varför gör Hollywood då en film om ett verkligt monster? Är det egentligen en lista taktiska operations-planer som distribueras till gömda krigare i världen: Troligen.
    • Ämnesområde patienten normalt intresserat sig för i livet: Nej inget intresse analys ljud eller talat språk, eller natural language processing med datorer, tyckte engelska, svenska, tyska / franska var gay i skolan och besökte inte ens alltid varje lektion, men har blivit mycket mer intresserad efter att tarmarnas naturliga ljud börja forma talat språk till honom. Den solida analysgrund till detta talade språk vi hade kunnat ta för givet expertis angivna områden saknade behöver dock ej vara så normaliserande man kan tänka sig: Väldigt komplexa direkt underliga tolkningar kan känt komma istället.
    • Distans i mening magnitud-nivå (ex. för motsvarande name brand och risk) mellan alltid annars normal vardag med personen själv, resp. vilka andra entiteter denne har något att göra med. Gärna att ofta repeterande namn har preferens defekt tolkning såväl som när någon form av risk finns associerade, och självklart om mycket naturligt okänt runt dem kan upplevas vara fallet att de dessutom lättare erbjuder sig fungera som koncept som går att passa in i det mest. D.s.s. pratar ex. magen är det troligare att den ger meddelande från den till CIA ej relaterade personen Hans än att den menar att en kost med mer fibrer vore att föredra.
    • Stor relevans-distans mellan personer i ämnen men där en upplevt förstärkt närhet i något annat finns. Likt geo-samtidighet gravt feltolkat uppåt i magnitud kopplande samman kändisarna A och B när A äter på samma restaurang som insjuknad person medan B passerar på andra sidan gatan utanför. Trots att A mycket musik-tråkig politiker 70 år gammal som gärna på Center-stämmorna tar på sig sin Folkdräkt när nyckelharpan ska spelas resp. 16 år gamla boy-band musiker B (som alla yngre flickor tror är heterosexuella medan alla män ungefär i kvinno-konkurrerande ålder menar är homosexuell, och ingen har föreslagit att han besöker sin mormors vänninor i deras / på hemmet vid underligt sena tidpunkter) passerande på andra sidan gatan - så kan det kanske väga över om ingen risk upplevs i lunchmiljön till att primärt flaggas den mer tänkande hjärnan till att förstå varför dom hör i relevans samman i situationen ev. kombinerande med jag:et.
  • Defekta distanserna där magnituderna gör saker relevanta där de ej förväntas vara relevanta flaggar tänkande hjärna som överlastas i hjärnans dyraste beräkning. Dyr därför att den tar tid i några sekunder för att förstå ex. personerna A och B ovan som irrelevanta hos frisk eller kanske månader av tänkande och arbete för en person insjuknande i någon form av psykos att lyckas förstå rörande hur de hur samman).
    • Detta sliter arbetsminne och tänkande kognition medverkande stört arbetsminne.
    • Vidare är det emergens av helt ny förståelse av den grundläggande natur från vilken vi förstår hur världen vi möter fungerar.
    • Emergens kan i sig vara förklaring till (åtminstone under antagande att distanser för reward och risk också är störda görande dessa motiverande) till att processer för att förklara orimligheten fortgår utan att ej vettigt stanna (varför bry sig ens i person A och B om vi ej är penning-motiverad fotograf som vill ha några foton där de är på samma plats med samma bakgrund som utgångspunkt till en komposition illustrerande egentligen nästan helt gjord i Paintshop). Men självklart är det ej otroligt att samma problematik tryckande ner distans-magnituderna i perception kan ge en motsvarighet här (dock ser jag ej att det krävs för att förklara de mest arketypiska fenomenen: Om antagande att reward- och risk distanser är störda vilka förvisso i frontala cortex och när reward med Orbito representerande närmast helt där men där distanser mer är magnitud reward skattat nivå mellan eller relativt andra saker eller kontext än som för processens terminering efter viss tid och ansträngning hur en process från tillstånd i form av neuron-grupper fortgår till nytt tillstånd därefter (eller värre i kostnad divergerande flera tillstånd därför att allt verkar så underligt oväntat nytt d.v.s. kanske utlösande inlärningsmekanism men ändå alltid helt rätt) vidare eller stannar som för resp. fall drivet av bl.a. dopamin) o.s.v. medan förklaringen inkluderar allt fler händelser, personer m.m.

Emellertid gäller nu övergripande - och från vad vi lagar det hela - att de extremt varierade dimensioner (i mening av ämnen, platser, språk som ord m.m.) tänkande hjärnan kan föra samman och resonera helhet med kräver en cross-dimensional synkronisering (och för interferens). Den dualistiska naturen av schizofreni med såväl färre symptom psykos resp. förvärrande symptom arbetsminne m.m. onaturligt sämre från början av sjukdomen av mer traditionella antipsykotiska läkemedel (vi lämnar sådana inverkande serotonin m.m. utanför diskussionen då jag ännu egentligen aldrig läst något om dem: I princip är dock för det mer övergripande skillnaden mellan centrala system signalering kanske mer kemisk än funktionell) vilka reducerar aktvitet modulerad av dopamin. Medan amfetamin som ökar samma aktivitet förvärrar symptom psykos men förbättrar arbetsminne.


Är nu synkroniseringen såväl funktion interferens defekt så att denna överaktiverar p.s.s. som nedanför i perception falerar möjligheten att se från olika ämnen som för samma situation förts in som potentiellt relevanta förståelse möjligheten att bli skeptisk från att de ej normalt har något med varandra att göra. Vi antar d.v.s. egentligen samma problem rent konceptuellt.


Skillnaden är dock att i frontala cortex finns ej en som tidigare känt dopamin-transport utan två. Endast en är den som är övergripande styrande synkroniseringen. Den andra är kritisk för motor cortex och rörelse personen i rummet.


I kreativt och planerande resonerande kan de emellertid föras samman så att de i all rimlighet kan antas kräva synkronisering mot varandra. Är en störd men ej den andra gäller att om en är föga föränderlig att det är den normalt förändrade hos friska personer som även hos sjuk förändras. Vi kan därmed förvänta oss att psykotiska har svårighet att resonera defekt med vanföreställningar om sin förmåga att vandra i rummet, lyfta saker o.s.v. men att de mycket väl kan förklara ljud de hör i huset helt orimligt.


Emellertid varför skulle detta om taget för sant alltid ej divergera? Betänk att gå runt är vad som var vår huvudsakliga lär-aktivitet tillsammans med språket tidigt i livet. Den är så solid som den kan bli. Vidare när vi går dagligen är det egentligen alltid samma där det är svårt att egentligen råka på något som ger en initial boost av odd som kan feltolkas växande vidare. Får du ett sår på foten är vidare repetition snart sådan att det med svårighet går att få rena magnitud-förskjutningar ej ens små att passera utanför vad som kan hanteras därför att p.s.s. sätt som att gå runt situationer krävande tänkande hjärna (hantera hinder i form av vägarbete m.m.) ger en tidsdirekt feedback i om det var orimligt eller inte. Kommer du ej förbi hindret är din föreställningar om förmåga att utnyttja skavsår för att gå igenom hindren ställd i fråga i från start redundans-stinna motoriska system (är du ej full har du svårt att tippa oavsett väder, vind, fåglar flygande in i dig m.m.).


Men kan vi synkronisera allt defekt eller åtminstone allt tänkande hjärna? Kanske. Därför att dess förskjutningar kanske har en uppbearning under flera år i lugn takt eller alternativt en kortare extremt manisk-period där den överlastades och gick över tröskelvärden in i normalt aldrig inträffande emergens.


Ett system för att göra detta existerar i hjärna vilket roade mig för några år sedan att betrakta. Du egentligen ett par till vill jag tro idag är del av vad som här intresserar oss beskriver jag hellre det vi vill göra (och här ej från perspektiv läkemedel vilket möjligen är en alternativ väg) praktiskt med det för att synkronisera. Vidare förutom "direkt" tänkande konceptuellt är dess centrala verktyg resonerande steg för steg d.v.s. inte minst den rekursiva naturen hos såväl grammatik i språk som discourse för händelser och situationens sammanhang uppvisar (se hjärna språk-problematik och defekta föreställningar relaterade språk hos sjuka) medan tyngd symboler ex. att CIA är tung i dimensioner mystisk, risk eller liknande här löst uttryckt vilka snarast får fel-feedback sina reward- och risknivåer från resonemangs- eller konkreta händelsekedjor givet tid, kostnad, upplevd fara och eventuella pengar vunna i slutet eller pengar predikterande som troliga att vinna-


Där vi tvingar fram någon form av synkronisering (där jag ej kan bedöma om denna räcker men jag kan tänka mig att det ej är orimligt att övergripande emergens till friskare normaltillstånd i de tänkande delarna mer i frontala cortex och med rätt tillägg övningar - där jag avstår från att bedöma ev. möjligheter vetande föga kliniskt om sjukdomen: Men sådant som inducerar förståelse rimlighet kostnad och värde som arketypiskt kanske ej funktionellt här sträcka att gå eller vikt att lyfta relativt pengar utbetalda - långsammare eventuellt också Orbito frontala cortex värdering av koncept) krävs därmed:


  • Etablera stabil signal motor att synkronisera mot som kan representeras i mönster med tyngd och redundans. Att gå i takt efter ett beat bör räcka utmärkt.
  • Vi behöver använda rummet där dessa kan synkronisera. Detta genom att visualisera kroppen gående följande den i rummet. Kostnad detta är normalt föga när perspektiv är just från den egna kroppen. Inget mer än kroppen krävs och faktiskt att allt i övrigt mycket troligt kan störa synkronisering.
  • Vidare krävs att synkronisering kan propagera fram och tillbaka till de för resonerande kritiska verktygssystemen. Annars kommer de snart nog återställa bak orimligheter här och där i tänkande delar vilket snart nog spridit sig globalt i tänkande hjärnan.
  • D.v.s. den rekursiva naturen för att förstå kunskap, grammatik, händelser o.s.v. behöver tas in i det hela. Dock vill vi ej göra något avancerat här: Tvärtom är det kritiska redundans inducerande att förenklingar / optimeringar blir möjliga i varje sekvens av en viss längd som kan (och möjligen bäst varieras enligt senare punkt) ty ju renare i sig men ändå aktiverande genom dessa delar på formen och typen desto mindre är risken att besmittas defekt synkronisering.
  • Att följa beat, kroppen, visualisering av kroppen, också med säg nummer uttryckande the beat bör räcka perfekt.
  • Redundans är kritiskt men kan dessvärre störa inlärning etablerande synkronisering som ny normalitet. Genom att föra in något oväntat nedanför i verktygssystem från given planering konceptuellt (gör så här men lite som du tycker just då i variation: Helt given föga inlärningsrymd d.v.s. störande föga från defekt synkronisering frontala cortex globalt) kan vi hålla inlärnings-signal i kort-tid (och mindre troligt medellång tid: Vilket åtminstone ej är en nackdel) och lite förvånande kanske när ett beat finns långtidsminne (visat av att hjärna - när förekommande med hög exakthet visande på representation minnet mycket troligare i mer av manisk-hjärna - att musik med lyrik kan återspelas av hjärnan i ren automatik tillochmed med ljudbild upplevt följande den inspelning av artist personen föredrar).
  • Kontinuerlig inlärningssignal genom ovan (och lämplig av och till variation exempelvis ändra räkna-ordningen och lägga oväntad fördröjning takten avspeglat kroppens steg såväl som visualisering av det samma, och så följd i eller kompatibel med själva ljud-takten) bibehåller propagering av synkronisering tills emergens slutligen uppstår (bör kräva ej ett helt fåtal dagar då vi behöver kunna återkoppla tror jag punkterna det görs vid med implicit långtidsminnets indikation av ny normalitet).
  • Och även om emergens kan tyckas stort som uppstå av något så enkelt av kanske bara två - fyra veckors insats gäller nu att den omedelbara effekten av detta emergens egentligen ej påverkar något direkt i mening av resonemang pågående eller minnen / förståelse av resonemang gjorda (defekta föreställningar etablerade kan i sig hållas kvar som förstådda innan men ev. vägas växande mot nya). Och funktion bör i allt vara precis som innan i hjärnan förutom att skattning distans för att förstå sammanhang mellan ämnen, händelser m.m. i varierade dimensioner numera korrigerats sig mot motor cortex. Ty signal synkronisering är tror jag med säkerhet den samma. Det är ju funktionellt en av få funktionaliteter tror jag helt gemensam i hur den görs för hela hjärnan.

Synkronisering ner i perception tror jag ej på något uppenbart sätt sker. Men jag kan tänka mig (utan att kontrollerat) att det kanske ej är ovanligt att överaktivitet i denna del ligger i kortare intensiva perioder (ex. hög stress, förgiftning, maniskt tillstånd, missbruk centralstimulerande droger m.m. eller passerande obestämd threshold aktiverande ett tag något latent i genetik m.fl. välkända risker nära nog alla ej ovanliga psykiatriska sjukdomar oavsett schizofreni, depression eller mani) när på nivå påverkande i en spridande mening störande samlad förståelse världen.


När mer varaktigt etablerad störd förståelse skapas via emergens av övergripande resonemangssystem över allt möjligt i de övergripande resonerande delarna vilka naturligt i allt klarar synkronisering med alla typer den kan få från underliggande delar i hjärnan) samt vidare är signalering synkronisering resp. operations-typen som sådan (snarare än ex. skattad trolighet förekomst tillsammans) vad som egentligen har föga komplexitet för lagring eller anpassning till resp. avgränsat resonemang med sitt data där synkronisering resp interferens i beräknings-rum snarare är resultat av interferens-bedömning situationer, objekt o.s.v. samt vidare gäller att personen naturligt möter varierade situations-typer vilka kan komma exempelvis vanligare i vissa åldrar men förekomma av och till också senare i livet. innebär att olika prototyper för synkronisering kan gå in och ut globalt i tänkande delar hjärnan från redan etablerade representationer.


D.v.s görande något motsvarande "metodik" beskriven försöker vi inducera emergens av den mest genomsnittliga vanliga typen synkronisering i frontala cortex d.v.s. dess redan etablerade representation från inlärningen av att gå, cykla, köra bil o.s.v. därefter utan tvivel återanvänd för vår vardag, och delvis troligt förgiftad av defekt data vilka avviker mer från dess direkta enkla motsvarighet i motor cortex tvingande fram korrigering i resp. punkt tid och rum för personen, och när upprepat en tid uppnår detta emergens för den situations-verklighet över denna verklighet (kanske sjukhus eller sjukskrivning, med förståelse sjuk o.s.v. snarare än just gå i takt med tillhörande komponenter - utnyttjande det kreativa rummet och kopplande språk införs just för att tvinga fram något mer i minsta komplexitet än bara motor cortex arbetande själv gående medan hjärnan kanske funderar allt möjligt annat föga intresserad gående).


Huruvida metoden fungerar är svårt att bedöma i mening av evidensbaserad medicin. Vissa undersökningar snarare syftande från metodik vidare till högst eventuellt läkemedel pekar dock på effekt (skattning med tillhörande förklaring som innan givet för tid som krävs effekt kommer därifrån) ett helt fåtal patienter (jag saknar just nu i alla fall uppgift den samtidiga behandlingen läkemedel men pekade på ett par år sedan eller så diskuterande detta på att störd inlärningssignal motsvarande effekten atypiska såväl som ännu äldre antipsykotiska läkemedel har skulle göra processen beskriven omöjlig: Utan något tvivel hos mig omöjlig men andra typer jag känner till föga om finns ev. ej påverkande jämförbart).


Emellertid är effekten som nås ej den abstrakta förenklade typen jag från enklare modeller hjärna förutsätter. P.s.s. sätt dopamin för mig snarare är en abstraktion med motsvarighet i faktisk hjärna människa diverse system och signalerings-medier där dopamin snarare är den mest arketypiska och mest gemensamma, är effekten ej samma i allt resonerande. Vissa typiska symptom går bort helt. Andra kvarstår. Propagering till emergens tycks gå funktionellt mot verktygssystem rekursiva tolkningar (d.v.s. grammatik med flera språksystem det område jag egentligen kan mycket mer om allmänt resp. i människans hjärna såväl som lite enklare delsystem för vad primärt utnyttjat) med allmänt också kraftig reducering udda språk tal förutom i antar jag möte del-synkronisering grupper av funktioner frontala cortex (om än ej alls globalt allt resonerande delar av hjärna) och spekulerar jag spontant (vilket jag ej såg som möjligt skissande motsvarigheten på tåget dit från mina beräkningssystem analys nyheter) även just det kreativa system utnyttjas för att få till cross-synkroniseringen givande för en del binärt försvinnande föreställning om röster ej existerande och ev. i en typ här som kan vara när etablerat till störd synkronisering är från kreativa tolkningar av vad den i magnitud störda perceptionens signaler egentligen är och sedan etablerad till över tiden mer stabila discourse-typer själv-emulerande (kanske personlighet eller åtminstone profil upplevelse ljud). I övrigt för de fåtalet testande detta sågs som förstått mer i motsvarande en sammanfattning än att jag egentligen följde upp det mer exakt föga förändring. Stört underligt språk friskare, resonemang mer konkretiserat ord i dialog bättre, och binärt för många fler än en andel binärt bort att höra ej existerande röster vilka är röster de hört ej sällan innan och kan ha en defekt discourse med.


Egentligen hade jag inte räknat med någon effekt nivå annat än motsvarande förändring möjligt att mäta men ej egentligen påverkar symptom. Och snarare förväntat mer en ej lokaliserad effekt utan jämnt fördelat över alla symptom. Istället extrem effekt stabil fortsatt en liten mycket språk relaterad del av symptomen. Referens till viss förändring omöjlig att sunt tolka från för här endast några prospekterande tester lika lite som resultatet i övrigt (för få personer, endast en undersökning o.s.v.) indikerar kanske att synkronisering ev. kan ta upp representationer till en superposition verkande ny där ev. metod ej klarar att propagera synkronisering alls mer tänkande delar av hjärna utanför att ta upp några signalerings-arketyper separerade något del kontext (ex. emulerad röst) och skapa något gemensamt av det (upplevelse man kreativt tänkande vad som ev. kanske om riktigt upplevt skulle förklara det - gissande runt mer - är vad jag gör här) där vissa uttryck eller något lite upplevt av en "humör-färg" (lättare irriterad på XX, mycket mer road av att göra XX ex. gå i skogen vilket emulerad röst återkom till i emulerings-språk - lite osäker här på vad terminologi bäst bör vara i ett icke-medicinskt ämne eller ens i det medicinska - upplevs personen (tre st något uttryckande detta eller motsvarande , och ej undersökt alls i övrigt) vilket antar jag vidare kanske kan tolkas indikera något om ett antagande jag gärna gör om en naturlig helhet i konvergens till en neuron-grupp kanske inkluderar mer av friare inlärning relationer nedåt i konvergens-vägar underliggande än jag skulle föreställt så (som jag vill se det hierarkiskt rent funktionellt såväl med det jämförbart allt närmare mot en neurongrupp också i rent symbolisk-mening representerande en föreställning om personen själv). Upplevt förändrat humör (ej heller korrekt skattat standarder) motsvarande kanske en antidepressiv-effekt inducerad inlärningssignal med binärt bort med emulerade röster i inre-discourse.


Själva konceptet av att vara induceras intresserad av det relaterade defekt-signalering är spekulerar jag av betydelse för att etablera defekt resonerande synkronisering. Utan något inducerande detta kanske saker stannar mer i normal synkronisering kanske bara "mani-magnitud-uppdragen" till att förstå saker som troligare, enklare, mer värdefulla troligare om något görs gissat krävande mindre än egentligen rimligt o.s.v. utan schizofreni och jämförbart etablering av över längre tid kontinuerligt defekt resonerande gärna följande ämnen där införda givna sanningar defekta eller för tillämpningar slutsatser ej rimligt sannolika. En liten lokal världsbild med sämre värde tänkt överföring som vetande till slumpmässig annan person arbetas upp över tiden.


Den defekta synkroniseringen spekulerar jag med detta etablerar fler rymder av dimensions-kombinationer där den börjar accepteras som normal och från det tillåtande annars upplevt udda kombinationer och slutsatser. Kanske är effekten av äldre psykotiska läkemedel utanför effekt över-aktiverad perception ej mer än att reducera denna möjlighet genom att störa bort inlärningssignalen på nivåer som växer med komplexiteten för propagering eller emergens nya dimensioner för signalering synkronisering. Medan för att ev. varaktigt ta bort de samma operationer på kombinationer av objekt m.m. om ej överdrivet lång tid upprepad inlärning av lämplig sort (osäker på vad som ev. fungerar) en snarare förstärkt inlärningssignal krävs. Kopplingen mellan depression och reducerad förmåga inlärning resp. förmågan att inducera antidepressiv-effekt med förbättrad inlärning genom att modulera signalering via serotonin (ex. via SSRI) tycks för mig ej ointressant här eftersom förstärkt inlärningssignal från läkemedel ej för den typ jag känner till med metylfenidat och amfetamin vanliga i denna (CNS-stiumulerande) känner till kan användas på personer med psykos-historik (de såväl förstärker som återför dem till symptom-fria). En långsammare grund hos serotonin-signalering i tiden eller ämnets utsträckning kanske gör att problematik via emergens blir mindre sannolika genom att bedömning normalitet rimlighet från pågående (feltolkad dock) given verklighet. Emergens här är ju nivå nytt orimligt tidigare etablerade system tankar där nu "koncentrationen" av sådan pågående händelser per tidsenhet är själva grunden också för hur normal vi bedömer att en situation är samtidigt som att propagering synkronisering (av synkroniseringen så att säga) inte orimligt kan tänkas inducera kontinuerlig inlärning givet ett kontext etablerade förändring efter en längre tid men utan att slå-på larm om större förändringar verklighet med kanske påslag inlärning brett i hjärnan resp. sökande samband med erfarenhet från andra situationer i historien.


Jag återvänder troligen inte alls till detta i kontext av ev. undersökningar andra där det är mindre troligt att information utanför vad publicerat är förväntat når mig framöver. Rörande utveckling läkemedel är en känsla jag har att "klassiskt välkända" utgångspunkter alla möjliga läkemedel psykiatri växt ut från kanske ej är självklara rörande önskad effekt (bl.a. har ju ej något liknande kommit marknaden trots alla år). Vidare är jag ej säker på att förståelse thresholds till emergence hör till vad neuroscience ännu nått långt inom. Jag kan tänka mig att även genuttryckt förändrade av situationer och händelser (ex. period av hög stress eller svält) spelar in etablering problematik och kanske också krävs för att korrigera längre än vad som berör propagering mer verktygs-liknande system hjärnan (rekursion-språk). Eller kanske något funktionellt liknande genuttryck men som är något helt annat som ej hör till välkända riktigt i scope. I övrigt finner jag det svårt att säga något om det därför att det jag kan här rör mer vissa delfunktioner neuroner (likt enzym-system, membran-proteiner och signalsubstanser) via ibland också vissa typiska funktioner läkemedel rörande dem (även i studier beteende ej relaterat sjukdom som medel för att inducera någon egenskap likt att vara mer av överdrivet positiv i prediktion utfall belöning via läkemedel Parkinsons).

Shanghai Composite resp. Kollektivtrafik: Komplexiteten ökar när frihet till intensitet och exakthet minskar

2016-01-13

På väg till en lös tänkbar politisk förändring börjar vi med att tänka oss ett tämligen stabilt tränat biologiskt neuronnät i en människa. En del av detta ger möjlighet att uttrycka ganska hög variation i hur vi konvergerar mot en grupp nära besläktade lösningar (eller för resonemanget lika fungerande och enklare: representation för en entitet likt en människa vi är vana att se i olika former - kanske en publik person som en känd skådespelare).


Säg nu att vi börjar få höggradig intensitet i konvergenser mot detta men att dessa är föga upprepade. I abstrakt modell finns ett begrepp som argumenterat kan sägas motsvara i medicinsk termonologi tics men såväl funktionellt förenklat som möjligt att tillämpa som begrepp mycket bredare (därför att vad begreppet verkar på här har ej den typ av differensiering mellan funktioner, delar m.m. som en mänskliga hjärna har). Vi kan anta något motsvarande tics i delsystem görande att konvergensen blir utlöst av ganska stor bredd på datat alltid gående in mot oblanserat få lärda lösningar utan att någon ny vetskap lärs d.v.s. i den mån avsaknad av inlärning ej är inkorrekt är det rimligt att anta att motsvarande extrem känslighet för irrelevant brus utlöser dessa konvergenser.


Givet den relativt extremt höga aktiveringen ett fåtal lösningar existerande i de inlärda besläktade kan vi tänka oss att det utlöser pruning där komplexiteten i hela neuron-gruppen reduceras genom att minska ner deras relationer eller kanske tagande bort hela neuroner. Övrigt kan ju tyckas redundant.


Det är förövrigt ett fenomen vi kan spekulera om en motsvarighet till i klinisk medicin del-aspekter av vissa mer kroniska psykotiska tillstånd såväl som varför för dessa ex. atypiska antipsykotiska läkemedel kan fungera samtidigt som detta indirekt tycks i den mån tillämpbart peka på att de senare medicinerna kanske förhindrar möjligheterna att över-tiden hantera vad vi här kallade tics (i meningen här för begreppet är brett och förenklat nog för att ta in när motsvarighet klinisk-medicin diskuteras bl.a. schizofreni) genom att dess effekt nu är genom att reducera dimensionerna associerade antagligen särskilt uttryckt där problemet uppstår att efter den typ av skada de kan orsaka vi kommer till lära nytt såväl skapande kanske något meningsfullt av neuronerna som komma ifrån problemet (d.v.s. åtminstone denna typ av antipsykotiska läkemedel medan jag ej är säker alls på att det gäller de på serotonin-verkande jämförbart - jämför för att se skillnaden inlärning i det extrema med hur vi ej upplever oss beroende av ex. SSRI-läkemedel men att de praktiskt hur till de som är mer problematiska att sluta med troligt - bedömer jag - p.g.a. av åtminstone i försvarlig andel ej relaterat ursprunglig depression utan inlärning av ett normaltillstånd läkemedlen representeras. D.v.s. vi kan tänka oss en tämligen gigantisk temporal skillnad mot det i bl.a. kortare tid verkande dopamin genom att sådana effekter avsluta SSRI kan komma flera månader efteråt - Samtidigt att senare generationers antipsykotiska läkemedel med effekt via system runt serotonin kanske i sig ger oss en indikation om tiden självutveckling möjligen tar - om aktuellt varierar kanske ordentligt beroende på hur ev. aktuell association för en person ner till de grupper av genetisk-information om tror är delvis ansvariga ser ut - även om jag inte kan ta text-meter här att försöka uttrycka hur jag resonerat här tidigare egentligen i något annat: Men säg att vi istället motiverar det på annat sätt återigen utnyttjande jämförelsen till SSRI och säger att det kan ta 5 - 10 års nedtrappning via system av SSRI för att helt ta bort inträning och att detta ungefär kan tänkas vara tidsperiod för stabil självutläkning av vissa psykotiska fenomen genom först pruning och sedan när uppenbar re-wiring i och runt så att säga i neuronnätet görande brus-driven mer eller mindre självaktivering irrelevant till ej havande kontext där det sker).


Upprepning i sig defekt när pruning sker reducerar ner antalet lösningar. När korrekt data (i mening att träning av systemet ursprungligen skedde med jämförbart data och då etablerade konvergenser motsvarar en acceptabel lösning / agerande av datat) blir nu resultatet ett av ett fåtal nära besläktade. Det hela kan bli överdrivet känsligt också där minsta förändring gör att konvergerad lösning växlar till en annan. Och tänkbart har vilken vi hamnar eller när de växlar föga att göra med vilken som är bäst eftersom "frisk" träning skedde mot vad som kom att introducera många fler besläktade konvergenser där ofta de "riktiga" försvunnit genom till "immunförsvaret" (för människa så) föranledd pruning reducerande bort neuroner och kopplingar. Det hela har förtunnats.


Motsvarande system vi hamnat i kan vara när meningsfullt tränat för att vara just detta vad som kan vara starkare. Detta när snabbare respons krävs och själva valet av fler mer exakta lösningar tar tid. En avvägning mellan exakthet och möjlighet att reagera finns.


När vi resonerar motsvarande för ett kollektiv av människor i samarbete är buråkratiska organisationer intressantare. Och intressantas just nu upplever jag kinesiska kommunistpartiet givet att topp-styrd "pruning" skett mer eller mindre sedan Xi tillträdde. Sådan pruning av människo-noder kan vi tänka oss får ej bara konkret "immunförsvars-avdödade" noder att ej bidra onödigt till en lösning de kan leverera (ibland är det bättre att inte märkas så mycket: Att bara göra mindre är en väg man kan uppnå detta med ibland fungerande).


Förvisso kan effekten av sådant bli att man tycks göra mer i vissa områden. Men det säger ingenting stabilt om hur mycket man agerar samlat. Ännu mindre går det bra att bedöma exaktheten i det man gör från historik. En besläktad effekt här är ju dessutom (som vi utan problem kan "bunta" samman med den mer konkreta pruning) att många kanske också hellre upprepar en indikerad önskad lösning på ett problem än adderar en förändring än innan.


Redundans reduceras. Högre komplexitet på situation att hantera kan tänkbart vara svårare att hantera. Medan man lättare kanske kan hantera situationer man lätt föreställser kan orsaka problem. De lite annorlunda och överraskande utmaningarna som bäst konkret är ej helt triviala att rätt förstå om man inte satts sig in i ett ämne runt omkring något relevant är inte otroligt vad som är svårare för partiet att svara bra på. Kanske kan de rent av utlösa globala tics-fenomen i dem från lokala sådana? Att görande lösning ej fungerande sprider sig till allt fler och allt mer i vad de gör för att hantera något man upplever är ett problem men där vad man gör ej tycks fungera. Har vi tur kanske vi kan få se något spännande exempel framöver som kan visa sig otroligt är vad vi kan jämföra med globala tics etablerande allmänna "organisatoriska / kollektiva" maniska tillstånd.


Diverse agerande inom domän ekonomi i det praktiskt mycket påverkande och märkbara kanske vi kan tänka oss är ett exempel man kanske kan reflektera från den här utgångspunkten. Det känns som man identifierar en förenklad bild av potentiella problem framtid (eller som man tror är realitet) samtidigt som en mängd andra dimensioner runt dom här frågorna kastats som irrelevanta (jag kan tänka mig att växande vad man tror är vad som driver fram säkrande av diktaturen när de tros vara fallet gör allt möjligt annat numera tyst i hur det påverkar lösningar vilket jag svårligen tror kommer göra särskilt mycket annat än att öka möjligheten att diktatur upplevs dålig av fler eller gör problem i hot mot den svårare att hantera utanför just de mycket konkreta situationerna lätta att förstå och som man utan utmaning förstått långt innan kan uppkomma likt protester på gator medan komplexa domäner som "industri-ekonomisk-protest-rörelse-krigföring" eller vad helst vi kan tänka oss domäner av ekonomi och samhällets sociologiska flöden är vad de i den mån effekt uppstår bara försämrar diktaturens sannolikhet överlevnad för någon tidsperiod framåt).


Ett par exempel från ekonomin där hög reaktivitet (intensitet / händelser per tid som skattat här subjektivt både från effekt inducerad per tid i hur det påverkar kort därefter som hur benägen - reaktiv - man tycks ha varit). Först interventionen i handeln med värdepapper första handelsdagen 2016 medan Shanghai ännu fortfarande vill ner (men lite osäker om uppgifter import-export för Kina: Kanske lite feltänkta då jag tror enterprise-strukturer köper på sig lager bara därför att flera råvaror bl.a. olja är riktigt billiga just nu resp. varande just enorma statliga konglomerat är långsamma med att förändra sin planering):



Exempel två är jag egentligen inte riktigt trygg att ta med utan att peka på att jag inte är säker om detta är dyrt i åtgärd kortsiktigt med en kanske feltänkt besparing / värde på medellång eller lite längre bort kortsiktigt men som ev. kommer fel inducerande annan skada (det är jag mindre säker på) när företeelse minskar eller ökar kostnad och skada indirekt möjliggörande andra i risker jämförbara spekulationer. Snarare att jag chansade lite här utan att riktigt förstå området: Det hela känns reaktivt i hur de agerar och jag upplever att det passar in i en större mängd åtgärder inom ekonomi jag tror likt föregående gjordes onödigt dåligt p.g.a. dålig exakthet. Därför att dom gör något ganska reaktivt upplevt besläktat annat gissar jag att det kommer visa sig vara en dålig åtgärd men förstår inte själv området eller åtgärden alls (eller vad de försöker förhindra):


"In the latest in a series of moves to stop the local currency from leaving the mainland, China’s foreign-exchange regulator has verbally instructed some banks to limit outflows and reduce offshore yuan positions and liquidity, according to people with knowledge of the matter. The People’s Bank of China has repeatedly intervened in the offshore market via state banks this week to crack down on speculators, people familiar with the matter said. The intervention has limited the supply of yuan overseas, driving the currency’s interbank rates in Hong Kong to record highs."

Från: Offshore Yuan Set for Record Five-Day Gain as China Curbs Supply (2016-01-13) | Bloomberg

Fantasilös som jag är har jag svårigheter att så här spontant komma på en lista på andra bra områden utanför ekonomik där man kan tänka sig att partiet kan möjlighet till re-training i form av utmaningar man troligt hamnar i tics av eller åtminstone reducerat ner sina möjligheter att klara varians och nytt för resulterande i relativt sämre lösningar än vad som var fallet (eller för jämförbara utmaningar troligen bättre hade hindrats innan Xi drog igång sina pruning projekt med dess lite udda inledning genom fullständig bort med en ganska stor neurongrupp med hierarkiska pyramidnoden - en av då få verkligt trovärdigt troende marxisterna i toppen av partiet och utan tvekan alls pruning från defekt data - Bo som mest kontextuellt igenkännbara noden d.v.s. den symbol som kanske oftare är slut-konvergensen än ett delsteg: Bo pruningen var ju ganska komisk vilket jag möjligen berört någon gång rörande delar av orsakerna men om inte jag tror jag avstår från nu bl.a. därför att det kan vara bra att se hur "globala-tics" benäget det hela är innan man ev. föga genomtäntk själv löser ut någon större intern-förändring via Bo's PLA-kamrater likt militärdiktatur eller för demokrati-värde troligen ej självklart gynnsamt inbördeskrig - om dom nu inte alla tänkbara av dom redan gått i pruning vilket kanske är det troligaste men som jag inte ids kontrollera: I så fall tveklöst ett tecken på att PLA ofta inte har så himla bra koll på saker och ting i mening av sämre anpassningsbarhet utifrån information man etablerar via intelligence då nu själva processen att avlägsna Bo och därifrån kritiska delar av deras befällsstruktur - om så för det senare - nu var inducerat via förgiftad information från entitet - individ - utanför Kina och som nu faktiskt lika gärna kunde ha varit ett annat land - kanske Nordkorea - förberedande krigföring med dem: Sådan risk om ej önskvärd kan man minska genom att reducera komplexiteten d.v.s. när så ej hindrande värde ex. tydliggöra historik nära för att defekt intelligens inte ska exempelvis öka risk för väpnade konflikter när man fyller på runt feltolkningar och missad information med de mest "självklara" lösningar globalt utifrån vad man samlat skapats för och tränats för att hantera även om de egentligen är fullständigt otroliga. Kul var det i alla fall att Xi besegrade Bo: Kanske kommer någon besegra Xi snart? Kanske lärande lite hur det gick till och från det förfina tekniken ännu mer? Eller skaffande sig bättre anabola stereoider än föregående tungviktsmästare haft / Eller tagande Xi bara på att han inte direkt blir smartare med varje nu smäll på skallen: Svårare dock just genom fenomenet här diskuterat med en reduktion konvergens troligen i större andel likställande saker till super-lösningen göra som Xi-vill när kanske ganska många av de ej veka lösnings-bidragen redan gått ut i pruning).


Public transport kanske kunde vara något? Eller om den svenska inspirationen är defekt varande något unikt fel i vår kultur? Centralstationen, Stockholm, är ju trots allt en av de absolut fulaste "central-station" jag sett i någon huvudstad. Kan det vara någon kulturell "skada" som etablerat sig för evigheter sedan? Kanske något från början sökande göra sig icke-attraktiv för danskarna efter Stockholmsblodbar för att slippa nya övergrepp? Eller så kanske det är ett område som är lätt att misslyckas med och där varje misslyckande ej försumbart lätt för städer med hög intensitet göra (flyttar många individer per tidsenhet) påverkar många vilka gärna blir arga och ibland så arga att de gör rena överslags-handlingar i något inte alls relaterat alls.

Reward discounting och reward prediktion i symbolnät skapade av samplade nyheter

2014-06-16

Efter att ha lärt upp UU m.m. på ett både kul ändå väldigt otrevligt men stärkande upp mig (och givet att komik är vad som intresserar mig troligt kul nog för att övrigt ska passera utn att jag upplevs något fasförskjuten från skrivande till läsande mot verkligt elak) själv försöker jag mig på att avsluta:



Där jag tänker mig använda nära nog samma lösning som nu men ev. adderande något mer i mening mer av funktion av några faktorer än mer default-hanterat enklare. Innan jag kompletterar med den lösningen (egentligen mer som befintligt där jag inte är helt säker än hur jag parametriserar decay bäst) kompletterar jag med några referenser andra resurser resp. ett alternativt exempel till vår arbetstagare och arbetsgivare under flock-dynamik i relativ makt istället för två populationer (där vi ju när tydligt inarbetat namn finns gärna uppfattar och använder nära nog som person-namn).


Japanska modeller hamnar vi alltid ett tag i

När det handlar om reward discounting. Förutom några tidiga jag läste med försök apor som gjorde discounting på josbelönignar de ändå artiklar jag alltid minns och tar mig en titt på när jag går över reward-dimensioner.


Orsaken torde huvudsakligen ha att göra med att förklarar, argumenterar och tänker runt sin modell delvis ganska likt hur jag gärna gör i det att jag tycker det har värde att utgå från kognitiv psykologi och besläktade områden när vi övergripande gör tillämpning för populationer (ex. ekonomisk prediktion) därför att det ger i tankemodell en sund distans till annars kanske överdriven design-fixering i välkända ofta ganska begränsade relationer (där discounting är ett exempel).


I övrigt är modellen praktiskt för mig inte bättre än något annat. När jag läser Takahashi känns det varje gång som en enkel tidsbesparande lösning ska komma. Men modell löser ingenting praktiskt för den typ av data vi analyserar när vi tittar på ex. alla engelska nyheter publicerade en dag. Men tycker jag bland det mest läsbara i området om man redan läst de klassiska arbetena och känner att de kanske hyggligt beskriver ränte-lån-discounting men inte fångar ditt tobaksberoende fullt ut.


En av ett antal publicerade artiklar vilka nära nog alla sammanfattar själva grundprincipen är:



Och artikeln ovan diskuterar dessutom hur vi kan se på upplevelse av tid som påverkande vilket kan addera något till vad jag diskuterade för det närmare när vi skattar publicerat av större populationer av personer (ganska nära om inte mer ev. för en del av den dynamik jag kan räkna med under nyhetshändelse del av algoritmer adderande när man tittar mer på en pågående nyhetshändelse men ej tror jag del av dem som räknas fram som enklare indikation snabba nog för alla symboler och deras relationer).


Och även om nu q i den modifierade funktionen uttrycks som ett värde kan självklart det värdet i sin tur vara vad som räknas från lämpligt för vad vi ska använda det hela till.


Nätverken och deras distanser

I övergång från när vi tänker oss biologiska neuroner i ett topologiskt nätverk hjärna en person till samband för populationer av människor har vi dessa:



Discounting är åtminstone i allt konkret med säkerhet en distans i mening att dopamin eller annat medium färdas en sträcka där dess aktivitet reduceras mer innan det når fram. Och tror jag ganska väl motsvarande en distans utefter en eller flera dimensioner motsvarande topologiskt en längre sträcka eller en optimerad sträcka vi redan lärt oss att ta ner värdet för från när den skapades (d.v.s. när vi lärt oss ett värde för något befintligt inkluderande att distanser vi dendriter minskar till "föregående" neuroner i vilket fall vi därefter normalt får mindre belöning än vi predikterar). Motsvarande diskuterat kognitiv kostnad såväl som depression föregående inlägg ser vi i:



Att vi har fysiologiska förändringar som kan ge denna effekt. Förändringen motsvarar att "densiteten" noder i den direkta absoluta topologiska distansen mellan två symboler vi kan konvergera till är lägre. Vi kan se det som sämre exakthet men enklare och närmare till det direkt (om jag tänker rätt) och vi räknar vidare innebär det att vi för samma indata ett måste "arbeta hårdare" eller "sämre" lite "frustrerande" lättare därför att vägen är svårare att gå för att få den intensitet som egentligen bäst krävs frr att få ut de "unika" i slutet symboler eller lösningar vi konvergerar till. Något av att bli störda irrelevant när vi arbetar med något farligt men här snarare lite utspritt som del av vår natur.


Hur vi kan göra discounting

Från koncept nätverk kan vi ganska direkt gå vidare och indikera hur jag tänker mig discounting (här motsvarande också reward prediktion).


Avviker lösning vi hamnar i vid tid t från den vi lärt in men uttryckande likhet nog för konvergens dit finns indikationer om något nytt. Om stort nog kan det ge ny inlärning. Emellertid förutsätter det att vi kan diskriminera dynamiken uttryckande nytt mot befintligt. Själva konceptet inlärt gör att det krävs mer här.


P.s.s. om mycket lik vad inlärt märker vi just ingen skillnad och ingen särskild dynamik möjlig att lära nytt från finns (om ej något externt eller anna funktion visar på det).


kONCEPT i: Är lösningen ungefär motsvarande som förväntat inlärning så väl som ungefär vad vi har vid tiden t - 1 gäller vidare att om intensitet är approximativt den samma att vi ej kan märka någon skillnad om discounting som funktion av tiden ej sker.


I mycket vi möter praktiskt när tiden är "ganska kort" men inte "i ögonblicket kort" - jämförande implicit idag med igår i mening av vad vi lägger märke till förändrat när vi läser tidningen utan att medvetet söka skillad - torde discounting vara ganska låg. Det innebär praktiskt att för pågående nyhetshändelse behöver intensitet vid tiden t + 1 öka mer jämförande tiden t än om t istället hade varit t minus 100 dagar och nyhetshändelsen kändes färsk snarare än pågående.


Koncept II: Föregående koncept är ett av mina äldsta och tämligen enkelt när vi kan uttrycka en nyhetshändelse i grupper av symboler vi kan se som pågående genom den i alla inte alltid ändrade (vilket dock inte behöver vara lätt men kan ibland vara det som när centrum för en nyhetshändelse är en person). En av flera skattningar jag använder är ungefär motsvarande Weber's lag där vi motsvarande beräknar konstanten (lämnande frågan om den räcker för diskriminerbarhet till annat): Skillnaden i intensitet normaliserat via divition till föregående grundnivå för nyhetshändelsen intensitet: Delta I / I.


Men antagande i koncept I är ju att distansen i övrigt är konstant. Det är den absolut inte för nyhetshändelser om vi tänker oss att vi följer allt som inträffar utan att kasta låga värden för relationer mellan symboler. Antagandet är heller inte med approximationer till noll för svagt uttryckta relationer (mest aktuellt för implicita snarare än vad vi konkret ser i nyheter som mätt om vi särskilt följer just en nyhetshändelse) eftersom något mycket nytt kan ha inträffat.


Inträffar något nytt kan vi enklast här se det som att relationerna till den symbolgrupp vi väljer att följa och antar konstant förändrats. Nyhetshändelse pågående för person A medlem i partiet B kan vara måttligt intressant om intensiteten ej ökar upp ordentligt efter några veckors samma om kanske olämpligt drickande, racial slurs eller dyligt. Men om statsministern dyker upp i relation till personen blir det mycket intressantare.


Intressant på nivå att symbolgrupp för nyhetshändelse vi följer måste definieras om. Men före det behöver vi emellertid ta ut en distans. Är distansen större är den upplevdaa skillnaden i faktisk distans större.


Säger vi för att igen återanvända relationen i Heaps law (lämnande allt möjligt nödvändigt för att kunna göra det) kan vi se det som att skillnaden i intensitet i mening av antal token är större.


Men vi ser det ej direkt innan detta steg som jämförbart typer (trots att vi börjar med dessa i språk vi analyserar och koncept vi uttrycker). Ty redundans för intensitet finns i nätverk där konvergens inlärda symboler som tidigare diskuterat ej behöver innebära att vi trots det märker någon skillnad. Konkurrerande aktivitet stängs ner.


Det är detta vi behöver ta upp i distansen för att få de faktiskt verkande intensiteterna. Och från det kan vi beräkna vad vi kan välja att se som unikt aktiverande koncept i de biologiska neuronnäten (med för dem kända vikter ex. kanske för statsminister).


Vi kan även förenklat likna det med att vi har ett värde i för två symboler motsvarande längden och höjden på en yta. Är de båda stora får vi en större area och om väldigt stor kanske vi ej ens väljer att titta på den men här antar vi att så faktiskt sker (åtminstone tidningens skribent bör i alla fall läst vad vi skattar från själv för en nyhet - och samplar vi alla publicerade nyheter cirka på engelska under en dag gäller att bara detta antal ej är lågt för stora nyhetshändelser).


Discounting och decay ges nu av distansen mellan symbolerna. Distansen beräknar jag med särskilda similarity funktioner. De är ej helt olika välkända cosinus similarity i sådant liknande Lesk m.m. där man jämför hur lika två koncept i en ordlista är från likhet ord men med skillnaden att antalet relationer typiskt är enormt större än tror jag något jag sett diskuterat (d.v.s. distanserna behöver för resp. förberäknas samt operationer för att hantera grupper krävs från dem). Och viktigare praktiskt här det perspektiv vi tar på händelsen där jag prövar ett nytt exempel på hur man kan se det:


  • Svensk tidning kan referera till att nyhetshändelse A inträffade i USA.
  • Amerikansk tidning kan referera till att den skedde i ort B.
  • B ligger i USA och är mer exakt.

Likhet i perspektiv från Sverige till USA resp. från USA till B är mer troligt mindre i avstånd än mellan Sverige och B om B är nära nog okänd här. Därför att dels kan relationer till Sverige och B lika i långsamt inlärt i Blue light saknas (ej kanske heller aktuella) och när de existerar kan associationen varande sådan att hur vi viktar relationen när vi ser den från svenskt perspektiv blir lägre.


Mycket praktiskt när vi följer nyhetshändelse förutom att vi just här behöver se att det är perspektivet som är relaterat vad som ger preferens inlärd lösning. Emergens här i mening att det uppdagas att statsministern varit med och ölat inkluderande kanske svordom eller värre gör att vi benäget flyttar perspektiv smidigt medan vi riskabelt här kan tänkas tolka vidare från något mindre viktigt. Här är därför perspektiv vad vi åtminstone i delsteg ej använder. Tidigare har jag gjort detta genom att addera resp. perspektiv och dividera med två men givet att jag ändå ska bygga upp förberäknade värden görs det i all rimlighet istället direkt sparande ett antal beräkningar och tror jag kanske inte fotare men av och till leverande bättre värden därför att vi kan tänkas komma ifrån att ett stört värde i ett perspektiv därför att konceptet är sämre inlärt i blue light stör distansen onormalt mycket (jämför med hur vi när vi priorieterar uppmärksamhet i samma situation därför att ett koncept är intressant ej kräver att vi kan allt från perspektiv allt relaterat: ex. hälsovarning för en komplex kemiskförening mer eller mindre okänd för de flesta stör ej distanserna för människa nödvändigtvis oavsett om läsae såväl som skribent förstår eller rent av feltolkar saker brutalt - Jfr SvD tidigare i år kring något eller DN nyligen om snus där självklart alla hälsorisker om snus är felaktiga därför det är bättre än rökning vi snusande kan tänka oss att vi hade gjort annar).


Koncept III: I det mest grundläggande återstår nu om något ej missats endast ett problem. Hur hanterar vi discounting av samma symbol? D.v.s. omvänt hur stor ökning krävs egentligen för att vi ska märka det?


Här är ju distansen om intensitet är samma 0. Och frågeställningen när vi skattar intensitet fortsatt: Vad vi enklast för att förstå problemområdet ser som vilken påverkan hade intensiteten igår för hur vi upplever symbolen idag?


En artikel vi kan jämföra med (en myckenhet liknande kan hittas utan att det egentligen nödvändigtvis innebär att vi behöver se det som vi gör här) tilltalande med något av kulturhistorien i återkoppling till gestalt lagarna:



En dålig lösning ej acceptabel är någon form av konstant vi antas kan sättas lite halv-manuellt. Här laborerar vi med upp till några miljoner symboler som accepteras som vad vi tar upp när de förekommer. Och beroende på hur hårt vi samplar en dag och hur exakt vi bygger nätverken för det (ex. om vi tar nyheterna förkortade också när långa analyser finns) kan vi se från cirka 10 000 upp till sällan mer än ett par hundra tusen explicita symboler (symboler vi faktiskt direkt sett i nyheterna snarare än bl.a. just en påverkan av någon dag föregående av symboler där uttryckta):


Mycket trevligt vore om detta är samma för allt men det är det självklart inte. Känt från ekonomiska teorin för reward discounting såväl som juice-belöningar till apor som gör reward prediktion är ju att vi för samma uttryck i "reward" (vad vi förenklat ser som dopamin här lämnande övrig icke-linjär-dynamik) så påverkas reduktionen d.v.s. distansen av tidsperiod mellan, antal diskreta tidpunkter som vi betraktar och nivå på reward.


Men vi kan när historik över några år finns bakåt göra åtminstone en enkel jämförelse för när nyhetshändelse inleds. Hur "stort intensiv värdefull" är symbolen just nu från vad vi lärt är normalt för den? Är den mycket mindre kanske vi inte ens bryr oss därför att vi förstår det värde vi får ut av att läsa om symbolen i nyheter när den ligger på nivå med sin upparbetade inlärda centralitet. Oavsett att olika personer självklart kan lägga olika värde såväl som riktning värde (är värdet positivt: jag blir glad därför att det är kul och manligt när statsministern svär eller alt. det gör mig arg därför att han sitter och svär över vi uppsala-bor / norrlänningar / skåningar eller vad helst aktuellt) är en icke-fråga.


Vi vill också mycket gärna (men praktiskt utan att gå in närmare vad man i min erfarenhet inte uteslutande gör utan snarare görande det som en av flera parallella skattningar därför vi har inte alltid hur mycket information / varians som helst och det är dessutom vad som kan förändras meningsfullt varaktigt under en pågående nyhetshändelse) också utnyttja signal-to-noise i dom beräkningseffektiva uttryck vi känner från neuroscience. I enklaste tänkbara värld (med färre dimensioner än vi har här) distansen mot motsvarande ett medelvärde för värdet just nu dividerat med variansen. Färre dimensioner ty vi behöver dessutom hantera hur mycket brus vi har samma dag (ingen individ ställs ju inför valet att antingen läsa om symbol A med Wikipedia-titel och om inte läsande ingenting annat utan nyheten konkurrerar och störs av allt publicerat ungefär samtidigt och några dagar bakåt mer märkbart). Såväl som förväntad normal varians i hur distansen mot normal centralitet är. Om en symbol normalt slår mellan stora förändringar reducerar vi betydelse vi lägger i det (där vi egentligen här lättare gör det därför att vi också har olika dimensioner av viktsystem d.v.s. om symbolen och dess förändring är oerhört farlig får vi in det som en dimension vi kan välja att borra från).


Här väljer vi dock ej att se övriga symboler. Och vi vet att distansen till inlärd samma symbol är 0. Så discounting i mening att verkligheten över- eller underträffar sig själv ges som funktion av skillnad intensiteten över aktuella vikt-dimensioner normaliserat med hur ofta de hoppar upp och ner utan att vi upplever att det betyder något.


Och vi roar oss med att uttrycka konceptuellt vad vi gör (men inte riktigt att man kan göra så här utan att en hel del för hur vi får itnensiteter fungerande i beräkningen):


1 == 1

C1 I1(B(T)1) == C2 I2(B(T)2)
[Förenklande utan att förklara hur vi hanterar parametrisering av den långa tiden till centraliteten...]
C1 I1(B1) == C2 I2(B2) &ld; - >
Inlärd centralitet1 = K1 == C2 I2(B2) ->
B2) = ln ( K1 / C2 ) / ln ( I2 ) ->

Där vi från B också kan få den discounting som behöver ske för att skillnaden ska märkas för oss och när vi som ovan valde att illustrera det med heaps law tänker vi oss det från Zipf law där omräkning kan ske under samma antaganden och på samma sätt.


Och påverkan framåt ett diskret tidssteg (vi går här inte in i frågan om det alltid är en dag om det är vår normala upplösning samplingspunkter eller om det är sådana diskreta tidpunkter symbolen förekommer i när det handlar om samma nyhetshändelse: rent algoritmiskt är svaret sundast konkurrerande lösningar räknade både med dessa och några till modifikationer) ges under antagande av samma decay-konstant B. Därefter får vi beräkna om den igen tagande hänsyn till hur verkligheten förändrats.


Serotonin och impulskontroll

Vi kompletterar först tidigare ex. föregående inlägg med ett från population där relativ makt mot något vi lättare uppfattar hierarkiskt "nedanför" i direkt makt där personer "implicita" göms med enklaste symbol för den större entiteten uttryckande detta (här delvis relaterat en stor underliggande rädsla för vad förändring kommer innebära för dem):



Koncept affirming är tycker jag olämpligt görande antaganden om uttryckande definierande verklighet vilket vi ju vet från så många händelser i historien inte är korrekt. En diktatur eller en slavägare definierar vad juridiskt uttryckande sanning endast tills någon ny i diktatur tar kontroll eller systemet går till demokrati. Asserting dominance direkt här för att försöka från det bibehålla långsiktig makt över själva mängden Kina snarare än Hong Kong: Lite som jag när jag tydliggjorde för ni läsare vem som är the big dog i Uppsala genom att lära de sämre ett annat trivialt handgrepp:



Med en försvarlig mängd asserting dominance för att de också ska lära sig att höra upp fortsatt när the big dog tar sig tid att förklara hur man pratar undervisning i pressmeddelande. Det kan vara bra för fler än Uppsala Universitet att se mig läxa upp dem. Tydliggör både det ena och det andra om hur saker rätt ska förstås mer allmänt-


Från detta exempel bör en del implicita antaganden om effekten av sådant här förstås.


Serotonin-tillstånd är en faktor vi kan tänka oss påverkar hur sådana här uttryck styr vår impulskontroll akut. D.v.s. värderande en risk som vad vi kanske egentligen inte har lust att ta ställas in för faktum av att man fick nog akut och sa ifrån. Från systemet beräkning diskuterat tidigare kan vi se att vi kan hantera detta i den första skattningen vi gör. Själva nollpunkten för påbörjad nyhetshändelse där vi realiterar en inlärd förväntan.


Värdet är enkelhet. Men vi ska förstå begränsning i det att en sida av vad vi just vill fånga med en normalisering serotonin är vad mer tidsmässigt längre - mindre förändrat direkt akut. Tolkning mot första inlärda grundtillståndet torde hoppas jag (jag har ej försökt det riktigt med det djup återkoppling från vad som egentligen är skattade värden för symboler på samma sett men här mer för dimensioner och vikter bättre indikerande just detta: exempelvis enkelt från tidigare ex. egen-dimensioner föregående inlägg Positiv - Negativ även om själva feedback-av denna typ är välkänt fungerande för mig i prediktion nyhetshändelse under förutsättning att prediktion ej fortgår för många steg ty ju fler steg desto mer problematisk falsk interferens och rent psykotiska tolkningar riskeras. Det är ett problem som tänkbart kan minska med systemet hanterande en mer exakt beräkningad reduktion. Likväl om motsvarande serotonin-tillstånd har tydliga perspektiv preferenser vi ej mer direkt kan se upparbetat i symbolens inlärda grundtillstånd blandar vi samman olika tidsperspektiv.


Detektion sådana problem är därför vad önskvärt när man söker något viktigt. Det är om vi tänker ekonomi inte helt bra om tidsmagnituden skiljer sig med en faktor tio eller hundra om vi handlar med värdepapper. Och vill vi skatta möjlighet till emergens i diktatur är det inte bra om tillståndet vi ser som indikerande mer troligt antingen pågående ingen förändring eller volativ förändring bygger på antagande om att uttryck i språk vi skattat det från ex. på Twitter men som i verkligheten endast (om alls) ger sunda skattningar rörande film, musk och jämförbart trivialt eller kanske är genererat av en annan AI som del av marknadsföring.


Finaste kvalitetskontroll är att fånga faktiska händelser nyheter uttrycker - vad nyheterna handlar om - vilket fodrar natural language processing av dem. Det har jag faktiskt ett riktigt trevligt delsystem för jag utvecklade förra året. De "packs" jag av och till roar mig med att använda är en del av det nära relaterat till sense för verb i discourse nyhet. Exempel med stämplande Microsoft och Ericsson finns i och med ett kortare citat:


"Om man vill reducera risk för konkurrenternas imperativa försök ute hos kunderna:

__IMPERATIVE_ATTEMPT pressure urge summon order charge command compel encourage instruct
tempt urge ask request invite order command motivate order press remind request ask allure
call on prompt dictate challenge bribe empower encourage admonish beg cajole lobby press
ask beg dare help trouble bother"


I allmänhet är det dock åtminstone med de datorresurser jag har väldigt dyrt i beräkning. Kostnaden reduceras när vi kan anta att det räcker att följa ex. fem stora mycket betrodda nyhetstjänster med hög bredd i den domän vi följer.


Däremot menar jag ej att man vettigt direkt kan skatta något från händelserna. Eftersom vi söker prediktera framtida händelser behöver vi data att verifiera skattningar och prediktion från utan att innan ha förbrukat det. Vidare föreligger skillnad mellan information och realiserat där information kan vara en upparbetad potential till förändring utan att det ännu konkretiserat i sådana händelser vi menar att vi kan detektera i nyheter och bekräfta prediktion från.


Jämför vi Indien åren innan befrielsen från det koloniala väldet vad vi kan se indikationer i tämligen otrevliga nyhetshändelser både bland de mer naturligt uppfattade lokala innevånarna såväl som britter. Men också relaterat imperativt försök att Gandhi försöker bibehålla kontroll och därmed är den som faktiskt håller en försvarlig del av makten i domän av förändring: Just när målsättning är frågan om förändring av Indien till fritt land allt i någon mening. Något i Gandhi är i det nära att lära såväl det egna folket och britterna rätt beteende för hur han ser att förändring till ett fritt Indien bäst ska ske. I den inlärningen ska man korrekt se relativ makt men i magnitud och medel mer kanske att se i perspektiv av familje-dynamik jfr barn. Att Gandhi blir ledsen och gråter över våld - konkretiserat i en dimension uttryckande än tydligare via en förstärkning empati av fastnade - tycks när man nu var beredda (och riktigt så givet att det nu lyckades tämligen effektivt) att ta en kostnad av ganska lång tid för att få det tillvant fungerande vara vad man kan lära något av.


Härligt intensiv emergens: Snabb tid / Mycket som sker per tidsenhet

Effekten och dynamiken av information som potentiell konkretiserad förändring är ju som underförstått och styrande allt diskuterat här vad som får realitet från etablerad inlärning och förändras när inlärning i delar kontinuerligt eller upplevt mer direkt i emergens påverkande själva definitionen för vad taget för givet i den innan funktionella inlärningen (ex. det senare att diktatur eller självägare definierar vad juridiskt korrekt åt medborgare resp. slavar / medborgare. Det är fungerande bäst när vi köper det som inlärt. Vad vi tar för givet.


Och bryts hårdare och svårare i direkt emergens när impulskontroll gör brutalt handlande till verklighet: Gatorna i brand, pansarvagnarna som rullar in och förstörs likt hur stinger missile hanterade dom sovjetiska helikoptrarna i Afganistan där vapen-domänen nu är balanserad automatkarbin för automatkarbin (emergens via innovation förändrande för hur vi kan förvänta att slagfältet i städerna fungerar - ex. hanterande pansarvagn i städer av och till diskuterat sedan 2008 bl.a. här), blod och död på alla sidor och så slutligen första, andra eller efter ytterligare en gång fullständig förändring. Men förändring allmänt med större risker också fortsatt. En gemensam inlärning till något nytt där man lämnar gårdagen för något nytt som vänner är i allmänhet att föredra och är mer rationellt men inte alltid möjligt eller riktigt vad verklighetens impulskontroll är beredd att ge den tid som kanske krävs.


Emergens under enorm intensitet i information såväl fysisk verklighet innebär bl.a. att allt tycks meningsfullt och tungt i betydelse. Intensiteten när så konkretiserat verifierat betydelsefull i ögonblicket gör att den mindre släcks ut via GABA jämfört med normalt. Interferens över långa avstånd uppstår. Det är möjlighet. Men det är också en risk-domän man ska känna till: Det kan göra folk lätt blöögda glömmande sund risk management där man ska förstå verkligheten som den är - ofta blir det djävligt när vi börjar se något surt som närmar sig. Förberedande för risk är bra. Och när så att man i denna domän förstår att meningsfullhet man själv förstår som självklar - lång interferens över en mängd koncept vi sällan ser samtidigt - just genom lång allmän distans är vad vi svårligen normalt kan konkretisera. Och vad vi kommer närmare att konkretisera det till om vi försöker varierar kraftigt mellan olika personer. Stor respekt för varierad tolkning under och efter emergens är därför kritiskt för att inte risken för nya inbördeskrig ska bli onödigt stora. Det går inte att ta ett perspettiv som riktigt för alla. Demokrati är kritiskt och givet men också respekt för populationer under hela landet med hög intern likhet men en egen kultur är kritiskt. D.v.s. ska det göras strid för frihet med konkret "volativitet i energi" oavsett endast protester gator eller med vapen - tänk efter innan och gör det bra. Undvik att skapa ett tillstånd som leder till en lång period av våld och sönderfall endast därför att man eller resp. grupp har en så dryg - i den långa interferensen faktiskt motsvarande ganska väl hur barn lär när de hamnar i för dem helt nya miljöer som börjande skolan - inställning till livet att de lämnande en diktatur får för sig att de har någon global riktig definiton av vad emergens är och betyder för varje individ och varje grupp.


Tiger

Passande uttryckande såväl värde och förklarande vad diskuterat i avslutar vi med ett illustrativt djur. Fångande någpt av arbetsmomenten här, symbolvärlden coh den skönhet i självorganisation nyheter uttrycker. Jag tror den äter havsfåglar utan större problem om de mot förmodan möts. Och att många nyhetshändelser involverande tigrar är mer intensiva mot sdenens bakgrund.


Foto: Malene Thyssen

Distans för bilden - om vi tänker oss att vi värderar länken - till innehåll i övrigt kan tyckas stort. Men givet att det är stort och vi ev. kan ta bort tolkning emergens där tigern faktiskt deltar i det teoretiska resonemanget rörande reward discounting gör att vi kan tolka den i perspektiv av bild där påverkan - effekt-distansen enligt tidigare - blir hög för effekt på bildrankning med föga i påverkan i övrigt: Fotografen värderas som fotograf (ev. av tigrar) men med perspektivet styrande ej rörande reward discounting.