Det vore ju spännande om någon försökte göra ett stycke Helikopter-pengar från det här också:
Helikopter-pengar: Money and the economy: a monetarist view, William Poole. z3lkAAAAIAAJ [Red. Gammel-boks-klassificering tycks det. Sent. /HH), 1978, William Poole (författare och statlig ekonomi-.arbetare vid Federal Reserve Bank of St. Louis),
Perfekta in-local-context (där arbetande helikopter alltså bara är att släppa ner lite pengar här och där - där folk tycks vilja konsumera med dom - kanske rent dubbla på som Poole drar till med i citatet: Man släpper ner nytryckta pengar så att det blir dubbelt så mycket pengar).
Staten lånande lite från Riksbanken för en retroaktiv oavsett om funktion av inkomst eller annat, eller uniform, retro-aktiv skatteåterbäring på säg 2000 till inte mer än 2500 kr per vuxen-innevånare som betalat in en viss minimal summa alternativt ej betalat in något alls (där vi i det senare mer funktionellt gör det via något annat än skatteåterbäring).
Så får vi se om Helikopter-pengar är ungefär det samma som man (eller jag kanske) skulle gissa som tvångssparande men omvänt. Det är väl bara för någon här att pröva så fås lite historik i åtminstone en närmare en tänkbar funktionell-extrempunkt utefter en gruppering-av-effekter det här kan ha. Hur det nu än går det torde det inte vara hela värden om något så när vettigt begränsat prövande först för historik för metoden men ändå på en mätbar nivå innan man drar till med ännu större storleks-magnituder därför att inget hänt. Kanske något liknande de här europeiska organisationerna gjorde innan man prövade de här koncepten så att man inte letar sig trött efter metod-historiken på det här.
Annars själva konceptet allmänt kan jag verkligen inte bedöma värdet av. Jag tolkade längre tillbaka några år nu att en kassa-brist allmänt är problem-domän i EU men det var ganska länge sedan nu. Det om så är inte självklart alls löst genom att sänka räntan och kan nog mindre beroende det från allt möjligt också vara problematiskt (som ev. gynnande: behöver ej vara särskilt relaterat alls). Tror man att kassa-bristen ligger i eller kan lösas via de här kanalerna antar jag att det löser det. Där vi kanske kan tänka oss att bristen relativt tiden då var tydligast i två typ-grupper: Vissa vanliga individer havande en akut brist eller väldigt önskande köpa något de skjuter på resp. vissa särskilda (i en undergrupp ofta uttryckt som viktig över tiden mer innovativa företag tagande in kapital för att komma till vinst - samt mer problematiskt allt möjligt med stora ganska statiska kostnader som lite oväntat går ned snabbt som svenskt atypiskt för mängden samlat tror jag tydligt exempel Ericsson för nu ett antal år sedan några år efter 2000 år behövande pengar ganska snabbt för att forma om sig).
Dit ska pengarna. Och helst ska det inte försvinna bort på något sunkigt gammalt företag med föråldrade koncept ändå döda. Sedan är frågan om Nordea och SE-banken är rätt att bedöma det här. Men där finns ju viss historik exempelvis om vi tittar vad Telia's tidiga konkurrenters pengar kom ifrån och hur många steg de är från nationellt ledande affärsbank. Samt hur många steg från det samma Ericsson's finansiering var (tagande konglomerat i Asien om ej japanskt som tre steg).
Eller om du ska göra ett medelstort inköp: En dyr pryl. Säg att den kostar 30 000 kr. Hur många steg och hur många månader är stor-bankerna från att flöda ner pengar till vad som kan tänkas låna ner det. Eller om du inte check-credit it på befintlig kredit hur effektivt snabbt är det egentligen att låna upp bankerna med billiga pengar? Särskilt som man samtidigt riktigt dragit ner räntan till nivåer där de har svårt att ta ut sina vanliga över-förfettade vinstmarginaler på lånen?
