Människans finurliga kemiska språk bättre än sitt rykte

Nja det tycker jag är en väldig förenkling. Jag har ex. inget problem att förstå såväl den visuella symbolen ett paket Kent innebär eller dess konkreta info-kemiska pay-load: Det betyder glamorös fest.

"Humans have a poor capacity to understand chemical interactions and have a rather stunted sense of smell, but our current technology allows us to explore the fascinating world of infochemicals."

Från: The infochemical core, Antoni Hernández‐Fernández, Ramon Ferrer‐i‐Cancho

Verkligen i visuell skapelse att det paket jag inhandlade till min lilla studie (jag säkert återkommer till) är så för vad jag önskade följa upp så närmast överuttryckt om än inte överdrivet i pay-load (jämfört med andra fjärde-generationens cigaretter med anpassade filter, smak spridd, aktivering rök m.m.). För verkligen tankar till dagens ungdomars (sett över 15 år bakåt mer egentligen: sämre uppdaterad slut period tror jag) vulgära mode-association i färg o.s.v. Jag blev nästan lite förvånad givet namnet att det förekommit så många år och om jag minns rätt ej uppenbart upphandlat och ompaketerat.

Den konstnärliga själv-organiserade skapelse evolution fått fram i människan har verkligen givit oss en mängd behändiga såväl som informations-tunga metoder organiserade över mer direkta biologiska förutsättningar för att påverkas. Vi använder dem i alla möjliga situationer i vardagen många uppenbart missar att tänka på.

Min läkare Professor D. brukar förövrigt prata såväl verbalt, kroppsligt, och kemiskt till mig via carrier-humanoiderna på Apoteket. Sist pratade han något nytt budskap (kanske via omskrivning till vad acceptabelt att där förskriva) via melatonin-carrier vilket jag tyckte lät som ett bra budskap kemiskt (mer än i orden som hade mer med sömnen att göra) eftersom det här amerikanska tobaksbolaget börjat prata en massa fest till mig och en kompletterande big-molekyl antioxidant tänkbart kunde addera till det värdet (förstärkande mer av nikotinets lugnande effekt och reducerande dess alltid möjlig aktivitets-förstärkning av ungefär samma områden som atypiskt andra områden får reducerad effekt vid depression men här akut orsakande en viss oro ex. med konkret effekt att man irrationellt oroar sig över bilderna på försöks objekt sju medan dess mentol-smak faller bakom).

Är jag romantiskt social och vill komma tidigt i säng brukar jag (det har ju blivit så överdrivet feministiskt aggressivt idag jämfört med förr att prata verbalt om att kommunicera kemiskt till kvinnor där det blivit subkultur att utlösa negativa stereotyper - jag minns ej vad det kallas här: inte date rape / rohypnol har väl i sådant som South Park uttrycks som populärt men ordentlig spruta Haldol eller vilken major tranquilizers som helst fungerar säkert lika bra eller kanske en försvarlig dos skopolamin reducerande hjärnans kommunikation till problem som något narkotika klassat - såväl som juridisk negativ-bieffekt) för att slippa en massa genererande kommunikation referera till min narkolepsi och sedan diskret ta mig en försvarlig dos av vad helst andra nu kommunicerat till mig och behändigt somna in vid bordet. Det finns så många negativa stereotyper av att som män välja bort mer motoriska budskap så det kan verkligen vara att föredra framför det verbala: Dessutom mer temporalt stabilt än de alternativa tio minuterna med efterföljande ofta sämre sömn p.g.a. störande intrusions i den personliga zonen.

Eller tvärt om för den som ej bryr sig i sagda negativa stereotyper kan man för slippa samma intrusion i den personliga zonen hälla en flaska sprit - mer kemisk kommunikation nu via doft meddelanden - över vem man nu mött och lämpa ut denna i trapp-uppgången (gärna parallell där man haft fest så kan man behändigt ringa polisen för upphämtning reducerande risk för pinsamheter dagen efter).

Och jag såg i nyheterna att någon (kanske någon som försökt kommunicera till henna på alla andra sätt från teve-debatter, över nyhets-titlar, och med en mängd tweets utan att riktigt nått fram bra till henne - Och om nu möjligheten att segraren i presidentvalet sätter henne i fängelse kanske det här presenterade sig som alternativ) försökt kommunicera kemiskt till Hillary med hjälp av posten:

• Hillary Clinton campaign headquarters evacuated after white powder found in envelope

Så ett budskap som kommer i posten behöver varken vara vykortets visuella uttryck eller brevets ord. Det samma gäller naturligtvis paket. P.s.s. som tomten kan släppa ner böcker från sin slede kommer ofta al-Assad och bestraffar dom dåliga medborgarna med kemiska budskap:

• UN investigation finds Bashar al-Assad's regime responsible for third chemical weapons attack in Syria

Och vem som tar emot budskapet kan tvivla på dess effekt? Emedan jag som potentiell framtida krigsherre såväl som al-Assad svårligen hör om FN sagt eller säger något överhuvudtaget. FN mer talar i formen: De gör själva ritualen av att orda något kanske p.g.a. någon kultur etablerad för evigheter sedan medan betydelsen och meningen i det hela för länge sedan förtvinat.

Så jag tror nog vi alla kan se från vardagen att vi såväl använder som förstår kemiska budskap alldeles utmärkt oavsett om det handlar om romantiska möten, läxa upp dåliga medborgare, prata politik, eller bara slappna av med ett paket cigaretter.

Riktad information - Att förhöra sökande sanning (i Plos One) och att tala med kroppen

Komplettering: Rörande effekt ansiktsuttryck är THE ROLE OF EMOTION IN THE
INVESTMENT PROCESS en mycket relevant komplettering. Särskilt tror jag att konceptet att tänka utifrån perspektiv av risktagande i kontext av förhör kanske kan vara meningsfull.

Resultaten publicerade i Plos one är så långt från försöken jag gjorde i Att förhöra självbiografier eftersom effekt man i huvudsak undersökte var hur lätt omedelbart uppfattade indikation om affect / känsla med riktning förhörs-subjekt hos den som förhör undersöktes (ansiktsuttryck varande vad här som går att kanske lära från:

The “Good Cop, Bad Cop” Effect in the RT-Based Concealed Information Test: Exploring the Effect of Emotional Expressions Displayed by a Virtual Investigator
Mihai Varga, George Visu-Petra, Mircea Miclea och Laura Visu-Petra
February 20, 2015DOI: 10.1371/journal.pone.0116087

Översikten givna befintliga resultat i andra studier är intressant och anar jag utmärkt kompletterande för många som förhör professionellt även om man tidigare sökt liknande referensinformation (har man gjort det med det kanske vanligare här är verkligen forskning publicerad eller refererad i lite tyngre verk i det engelska språkområdet ytterst kompletterande).

Diskussionen om arbetsminne är intressant men ex. på vad i studien diskuterat det kan löna sig att söka mer information om även om det troligen är svårt att hitta bra sammanfattad information betonande mer gedigen verifierad kunskap med praktiskt värde ännu. Något att peka på som tänkbart delvis förklaras härifrån (vid sidan om mer amygdala betonande faktorer jag också tror kan spela in i fenomenet indikerat) är (citatet är från tidigare förhörsexpert hos CIA som uppger sig ha stor preferens för mer icke-kontroversiella metoder vilket förövrigt är vad som är ganska bekräftat sedan några år varande vad som ej ger åtminstone sämre resultat):

'When he’s in an interrogation mode, Floyd tries to avoid allowing a person to become more entrenched in their lie. 'The more they say they didn’t do it, our job becomes exponentially more difficult,' he said."

Från: Ex-CIA interrogator tells how to get at the truth ... gently | Napavalleyregister.com

För del-effekt som kan tänkas relatera arbetsminne gäller större aktualisering och förstärkt uttryckt aktiverat där påverkande ex. association eller snabbare svar rörande närmare relaterad information.

Ett till exempel "prata med kroppen"

Valborg kunde jag väntande på bussen med två kassar (inkl. sex stycken mellanöl) konstatera att Uppsala Buss uppenbart körde bussarna tillbaka till Bergsbrunna via stationen eftersom buss 20 var uppe på monitorn. Emellertid var det falskt och tecken på inkompetens rörande teknik i deras verksamhet. Emellertid blev jag där ett tag innan jag slutligen gick ner en hållplats där det heller inte blev av att vänta en massa på 20 ev. utan (vad jag ångrade ett par gånger) tog Buss 5 och gick 1 km cirka.

Väntande vid stationen noterade jag snett stående vid kanten av regnskyddet ej synlig att en grupp personer hörande till en socialgrupp jag kommit att se ofta sitter på samma ställe här och som jag flera gånger konstaterat gärna är associerade inköp av alkohol bl.a. men ej uteslutande rörande det problematiska. Också en grupp med brist på pengar.

Tre yngre personer att döma säkert under 20 år och antar jag eftersom de gör försöket antagligen under 18 år. Så jag såg möjlighet att göra ett kroppsspråk jag tidigare någon gång kunnat konstatera är fungerande och som jag menar från hur sådant fungerar hos människa ska vara funktionellt och samtidigt förutom bekräfta det igen få möjlighet att visa på den solida samhällsryggrad jag ger föredöme till.

Så jag går ut så jag står direkt på mitten av den gräsyta som finns bakom skydden mot vind. Mycket få annat än senare under sommaren beträder gräset alls (förutom en och annan hundrastare). Och ställer mig med avkopplad närvaro utan att kommunicera nervositet eller aggressivitet men också visande allmänt efter att gjort en enkel först för att få viss uppmärksamhet från målgrupp initialt uppmärksam närvaro. Därefter betraktar jag skeendet och samtal direkt tills ungdomarna efter att misslyckat med köpet går därifrån också efter att ha fått tillbaka (antar jag) vad de innan givit i pengar (antar jag: jag håller för mindre troligt att någon skuld reglerades jfr en tonåring som ska ha lånat ut till den 50 år tjock socialt och kanske i beroendesjukdom utmanad person).

Fanns någon risk här för mig? Nej absolut inte. Även om vi antar att man göra approach och jag ej har min tror jag i faktiskt effekt (alltid fungerande) svårslagna förmåga att alltid komma till vänskaplig relation med personer uppträdande aggressivt med mig (där mest utmanande situation om än ej vad jag upplevde svårare var när jag befann mig i mörk-gränd på baksidan av Rådhuset och mötte sex stycken yngre personer som önskade ha min mobiltelefon - det är vad jag minns men ev. kanske - tycks rimligt - efterfrågande övrigt av värde), eller att förmåga att försvara mig skulle vara sämre än den faktiskt är (här är jag mindre exemplarisk men i alla fall funktionell bra), så är avståndet till personerna sådant att jag har ordentligt med tid på mig att bara förflytta mig därifrån och troligt utan som helst behov av att ens gå snabbt (denna lite äldre grupp av socialt utmanade personer hör inte till vad vi ska förvänta springer efter det: de lunkar i alla fall för de överviktiga vilket personen i centrum för kontakten på den sidan var).

Avståndet här är ej till nackdel alls. Ingenting befinner sig mellan oss. Jag märker ut på unik ensam position där det är uppenbart att jag betraktar. Och det räcker.

Folk gillar inte även när de accepterar att man förväntar sig av dom (vilket är del av problemet med det socialt utmanade tillståndet) att folk betraktar dem intresserat när de bryter mot moralisk kutym (jag är osäker på lagar och förordningar rörande försäljning av något drickbart till yngre).

Kanske särskilt just här givet att vi också hade Uppsala Polisen med närvaro runt stationen även mycket mer i cluster runt ingången till stationen diskuterande något framöver antar jag i grupp om tre senare (och innan dess tror ev. fler än tre andra). Dock utan med sikt till denna plats som är skymd mot det större öppna mot stationsområdet (och med gott om man vill sitta här optimerat avstånd till systemet en tvärgata ner) samt god sikt förmåga framför (där folk typiskt tittar åt andra hållet stående längs gatan väntande på buss) och till höger.

Kroppsspråk eller bättre tala med kroppen kan ofta vara mycket mer effektivt än konkreta ord. Dels är det även om innehållande mindre information given väldigt tydligt. Vidare lämnas till personen vi pratar till att lägga till den information han tycker är viktig. Här exempelvis tänkbart:

• Vem är den 2 m långa som tittar på mig? Polis har ju den egenheten att de gärna om personer engagerande spaning ej vara så pass långa och om rutinerade antar jag att det kan vara en faktor de väger in.
• Men kanske någon socialt-över-engagerad medborgare som kanske kan tänka sig att engagera sig. Kanske rent av bli bråkig med oss (nu har 2 m annan bedömningsvikt förutom att dessa grupper ej vill ha något bråk runt om sig) eller kanske ringa polisen (jag hade ingen mobiltelefon med mig och givet den allmänna ungdomsfyllan sista april hade jag knappast brytt mig ringa om alls så: folk hinner ju bort också - Men som förväntat ej nödvändigt).

Delar av samma språk är vad man kan utnyttja också utan att planera för större tidskostnad från engagemang om man visar upp sig i och runt om händelser (av och till utan att jag ids själv kommunicera med de som annars kan utsättas för händelser jag ser poäng och prestige i ej bör ske förr i alla fall när jag bodde i precis närhet) som utlandsstudenter som tittar förbi engagemangen och fotograferar personer som är del av dem o.s.v. Så vad gör vi:

• Avkopplade. Inget i miljö är vad som är annat händelse för oss.
• Men vi är synliga kommunicerande viss kontroll men utan aggressivitet.
• Och vi - ibland utan att egentligen vara engagerade kanske om vi tänker på annat men görande tjänstetecken för det i alla fall - visar att vi är observanta på hela miljön.
• Och konstaterat över åren när jag gjorde det av och till räcker det utmärkt för att det ska försvinna bort att resp. gång komma förbi en tre gånger al'a 10 minuter och visa sig.

Varför? Därför engagerad och samtidigt utomstående (här verkligen i vad utsatt vad jag egentligen har föga gillande av som för att ta ett exempel om än det alltid mindre intressanta så i alla fall relaterat händelser i öppen-miljö i Uppsala som våra socialt utmanande och tonåringar sökande sprit eller droger Falung Gong sekten) resp. sida, samtidigt svensk. Som svensk är jag potentiellt svenskt engagerad som den aktör vars miljö man rör sig i.

Två sista åren jag brydde mig var det noll tror jag. Året innan dess något ev. problematiskt och givet inget i övrigt roade jag mig efter han fotograferat och fick syn på mig lämnande det hela att följa efter ett tag (en tio minuter tills jag tröttnade havande en buss att passa).

Ofta räcker det bra att se. Att se är energieffektivt. Det löser så mycket i förhindrande av konkreta just då möjligt aktiva händelser för ingenting i kostnad att man verkligen ofta ska se det som praktiskt enkel lösning på problem.

Vi förstår skillnaden som viktig jämförande med Gamlingar på stan (osäker på exakt namn så jag tog ett mindre troligt) vandrande runt när ungdomar som dricker med att de försöker komma ifrån att vara utomstående. De försöker engagera sig i dialog. Det är annorlunda. Respekt och betydelse rörande möjlig systematiskt verkande åtgärd man kan tänkas engagera sig i (för senare exempel rörande spionage organisationer och flyktingar) eller möjligen för ex. med den socialt utmanande gruppen potentiellt konkret engagera mig med dem engagerat agiterad. Har jag redan en socialt-småflummig dialog med vad vi betraktar (det kan dock för Gamlingar på stan möjligen vara alldeles utmärkt: Inget jag kan bedöma) så ges så mycket annan information påverkande saker och ting såväl som att jag måste acceptera att ta emot information och påverkan tillbaka. Frågor som bör vara binära (vi ska ej fotografera personer pratande eller engagerade i organisationer och leverera hem till kommunistpartiet) blir plötsligt vad man accepterar dialog kring.