Uttrycket "har fel" också i mening avvikande från vad jag skriver är inte riktigt korrekt. Jag inser ganska snart senare att vad jag avsåg skrivande minnesanteckningen med medvetande ej är vad huvuddelen i början av artikeln avser. Snarare är vi i min kommentar berörande närmare de kortare delarna kring delvis besläktade fenomen eller ev. som författaren ser som del av ett för honom större koncept:
15. Implicit self-attribution – the observing I. Men där det mer automatiserade ständiga är vad jag egentligen avser och kanske när det medvetet väljs att göra reflekterande helt enkelt prioriterande det släkande ut dess normala funktionalitet delvis (som när riktar uppmärksamhet mot vad som helst som signalerar eller existerar tenderar det ofta att gå ner lite i aktivitet: En ganska vanlig kognitiv-teknik för att hantera allt från ångest till fysisk smärta) vilket kanske gör reflekterande det upplevt tydligare. Än när det på en mer normal nivå under normalt brett arbete troligen arbetar på sin optimmala antaget högre nivå.
Följande citat är ju också väldigt align i referensen till orbito-frontala cortex även om jag inte omedelbart minns författaren. Här har vi ju att döma funktioner för att värdera och jämföra värden som inlärd representation. D.v.s. medvetenheten om att vi fattat ett beslut upplevande "att jag" gjorde det oavsett hur bortom all kontroll över vad som sker under beslutatet vi egentligen är i allt som sker i hjärnan kan vi då spekulera har som kanske ett syfte så att vi senare implicit eller kanske riktat reflekterande kan jämföra dess resultat:
"cs experiences are generally attributed to an experiencing but implicit self, the ‘‘observing self,’’ as William James called it. Self-functions appear to be associated with precuneus and orbitofrontal cortex in humans. However, it engages a wider network of cortical and subcortical regions, such as the vestibular balance system."
Från: Consciousness. Bernard J Baars (2015), Scholarpedia, 10(8):2207. Scholarpedia
Och min minnesanteckning jag önskar ha kvar ej bearbetat på något sätt då jag vill ha den sparad just som spontant skriven då förutom själva innehållet som sådan hör till ett divergerat område jag samlar test-data för kreativt-resonerande i maskin-intelligens till att någon gång när tillräckligt finns använda för att ta upp en ny-grupp av dem (om det blir av igen att göra).
"Fast han har fel.
Vi är alltid den som upplever oss vara samma person oavsett fysisk eller psykisk förändring, ålder m.m.
Diassociation är en ovanlig men känd biverkning av metylfenidat och skulle jag gissa amfetaminer.
Modafinil såg jag Wikipedia refererade som det ända läkemedel som har effekt mot kroniska tillstånd av disassociation upplevande att kropps-effekter, känslor m.m. ej riktigt hör till dig.
Så i all rimlighet lär vi oss att integrera en upplevelse av att något - vi - beslutat / är / har åsikter / minns m.m. trots att nära nog ingenting av detta är vad vi hanterar medvetet annat än att sätta en målsättning, metodik eller liknande av integererade händelser fö ratt ta in information, eller beakta och hantera information vi känner som "presenterar sig" via mekanism vi saknar all direkt känsla av.
Och så mycket vi känner att vi beslutar beslutar vi innan vi tycker oss besluta. D.v.s. just säg "inlärningen" av att vi har beslutat som vi förväxlar med beslutet. Kanske så vi kan minnas beslutet i värde m.m. och jämföra det när resultat kommer senare.
Så det är dom frontala regionerna.
Integrationerna av signalen så att något att medvetna finns [Red. Avser konceptet som jag upplevde i dom tidiga delarna av artikeln. Knappast väl-reflekterad tolkning med någon kontroll av om jag upplevde det korrekt. /HH]
Samtidigt är automatbeteende välkända. Och är uppstår de? Hos personer med gravt störd feedback rörande inlärning p.g.a. mycket inarbetat drogmissbruk. Alkolisten kan närmast omedveten utan en känsla av beslut eller jag gå och handla alkohol och först bli riktigt beslutande igen efteråt. Det samma för flera andra droger. Även om några undantag ej riktigt lika klara finns också när nu systemet är överaktiverat istället och de närmast över-beslutar allt möjligt hit och dit."
Den ända gemensamma nämnaren är inlärnings-dimensionen. Kanske lättast att se kopplingen till i vad i vissa aspekter i out-come resultat av ett konkret viktigt beslut kan ses som reward-baserad learning från biverkningen av metylfenidat hos ett fåtal resp. hur modafinil uppges kunna ha viss effekt (jag kontrollerade inte det senare och är egentligen lite skeptisk till att motsvarande effekt ej kan nås via flera andra läkemedel - ev. kanske inte studerade för dem - möjligen spekulativt sertraline eller andra "lugna" mindre centralstimulerande återupptagningshämmare av dopamin.]:
- Som biverkning kan vi spekulera att i någon dimension av effekten (men kanske inte andra effekter av läkemedlet) har hjärnans naturliga system kommit till en störning: Mindre känslighet med efterföljande sämre känsla av att man faktiskt är den som det hela hör till. Med minskad känslighet via sämre effekt av dopaminets-roll i att gå över nätverk - lite som en karta från a, b o.s.v. - ligger ju just mycket konkret från signalering en centralitet till en annan bland neuronerna en artificiellt större tolkad distans därför att mindre signal når fram jämfört med vad hjärnan lärt sig är normalt vid samma signalering innan. Alltså just att saker kanske blir lite längre ifrån i upplevelse oavsett vad här.
- Och när modafinil som är en svag återupptagningshämmare av dopamin jämfört med metylfenidat [Red. Som jag vill minnas men utan att kontrollera det. /HH] kan vi ju tänka oss förutom som förväntat omvänt från ovan att en kompensation av en systematiskt defekt nedreglering till det normala att dess egenskaper är sådan att risken för att samspela med tillståndet vid ev. för modafinil skapad tolerans är tämligen låg. Erfarenheten av mer potenta läkemedel som metylfenidat är ju också att de vid låg dos nedanför användning som skadar systemet genom att skapa själv.inlärning kan hålla sig från tolerans under väldigt många år (även som jag såg i någon studie byte av och till till liknande preparat men inte riktigt det samma (minns jag rätt tittade man i studien på metylfenidat-effekten hos barn och ungdomar som ätit de några år och noterade försämrad effekt hos en del där byte till Adderal eller liknande hanterade det alternativt en månad utan medicinen).
Men spekulationen om sertraline är självklart egentligen närmare en gissning. Men jag kan föreställa mig att hela det här egentligen är föga "riktat" krävande mer av koncentrerad uppmärksamhet, direkt som när vi ser utfall av beslut med kanske en belöningskänsla o.s.v. behov av kanske ens effekt-nivå på dopamin-återupptagning i nivå med Modafinil. Jag tror det är ganska "brett över neuroner och funktion" i längre effekt-nivå rörande de relativa avstånden, och att något mer låg-effekt-verkande på systemet som Sertraline kanske når en god effekt åtminstone i dosering där det börjar blockera återupptagningen av dopamin förutom serotonin (Sertraline är mer känt som Zoloft och kanske fortfarande är världens mest sålda SSRI liksom det flera år var det i särklass bäst säljande antidepressiva överhuvudtaget: Det skiljer ut sig från flera andra genom en effekt också på återupptagningen av dopamin om än svag i vanligare dosering men växande med oseringen högre). Därmed inte sagt att det kliniskt är ett bättre alternativ vilket jag verkligen inte kan bedöma: Men jag kan tänka mig att det kanske oftare om än "svagare" praktiskt är vad man hellre undviker kontra sådant som Modafinil givet att dosering kanske ska upp till 150 - 200 mg för att få effekten där ju risken för hypomani m.m. kanske inte är direkt försumbar för personer som ej leder av egentlig depression med en del att ta av i motsatt riktning så att säga innan.
Relaterat
Fler inlägg från sista åren relaterat medvetande eller "komponenter" besläktade med konceptet finns säkert att hitta men här ett urval ur några aspekter Google föreslog mig (samt några diskuterande orbitofrontala cortex:
- Mänskligt i medvetandet så vardagligt att vi inte - ser - det (2013-02-09)
- Aktivering av tillstånd relativt likhet i kontext (2012-10-29)
- Medvetandets redundanta komponent (2014-05-09)
- Orbitofrontala cortex minskar aktivitet vid romantisk höjdpunkt (2011-05-27)
- Twitter gammal för att prediktera humör och mer krävs (2011-04-05)
- Libyen: När vi spelar för att spela (2011-02-22)
- Co-locomotion och Commotion: När diktaturernas alla protesterande stärker varandra - Och att ta kostnaden att hantera hot rätt (eskalera mer, mer, mer...) (2014-03-10)
- Information overload angripande censur-system: Lätta mönster för att bygga träningsdata säkerhetsrisk att hantera via krypteringsteori (2013-05-03)
- Symbol-relationerna jämförda med geo-karta (2012-03-07)
- Att motverka "tända eld på sig själv" subkulturen: Positiva åtgärder
2012-02-02
När medvetande diskuteras - från implicit tillämpning dataanalys med dator - tycker jag att det är viktigt att understryka att hela diskussionsområdet om medvetna maskiner i mänsklig mening som blivit populärare sista åren här inkl. politiker bl.a. i enstaka antal (de flesta tänker och lär sig väl lite mer tänker) som pratat om lagstning är defekt. Möjligen kan något i en begränsad mening kanske förväxlas i ytlig mening men det gör det ej medvetande lagstiftning från det som ansatts är därför vansinnigt: Inte ens i mening av djurskydd eller liknande. Jag tycker man allmänt ska ha större respekt för hur sådant irrationellt tänkande kan riskera att sprida sig födande möjligen extremism förstörande förutsättning att få ut goda världen av vara vanliga döda digitala-datorer och de lika olevande dataprogrammen.
Samma irrationella tänkande som när folk när de första hemdatorerna kom inbillade sig allt möjligt dumt om dom: Medan ingen frisk person idag från ett samhälle med datorer idag i vardagen eller hemma skulle få för sig något liknande.
Korrigering / Komplettering innan publicerat
Jag får erkänna att jag bara antog att påverkan dynamik via dopamin kom från D2-receptorerna och kanske några till i huvudsak som är fallet normalt för återupptagningshämmare dopamin. Skrivande sista stycket insåg jag att det bättre borde kontrolleras. Någon annan verkningsmekanism i den här familjen skulle förvåna mig (en av flera saker som talar för det är att jag ser varningar för att Modafinil kan missbrukas och orsaka beroende) en del men jag såg bl.a. i Effects of Modafinil on Dopamine and Dopamine Transporters in the Male Human Brain: Clinical Implications (JAMA. 2009 Mar 18; 301(11): 1148–1154. doi: 10.1001/jama.2009.351) möss utan dess receptorer fortfarande fick ökad vakengrad. I all rimlighet bör det tänker jag kunna medieras via andra dopamin-receptorer kanske bara genom att öka nedbrytningen av fritt dopamin till nor-adrenalin?
När man försöker lära av hjärnans system för att just skapa modellsystem användbara för att tolka människan oavsett om det nu för mig gäller språk eller som också är vanligt försöka förstå beteenden eller för att utveckla läkemedel är det väldigt tacksamt att betrakta något av det tydligaste draget om det i sig är tillräckligt för modellsystemet syfte. När man sedan återvänder sådant i andra sammanhang som här resonerande om en substans man egentligen kan föga om något om men antagande att den just är funktionell mot mer välkända substanser använda förvisso kliniskt men intressantare för modellsystem för att få ut kunskap om hjärnan bara antagande att den nog väldigt troligt verkar just jämförbart så kommer det självklart med risker att man får något som kanske välkänt (eller kommer visa sig) avviker rörande något "förstås" felaktigt. Så möjligen kanske något särskilt i verkningsmekansim finns (även om jag i all ärlighet trots okunskap preparatet skulle bli ganska förvånad: Vill man vara väldigt generaliserande finns klassiskt för psykiatriska läkemedel äldre än tio år innan ett par nya familjer påverkande jon-kanalerna direkt kom egentligen bara fem grupper av preparat vilka jag nog diskuterat tidigare).
Jag såg förövrigt efterföljande här tittande lite mer bland studier men utan att läsa dem annat än titel och åtminstone delar abstract eller värderande dem på något sätt att det tycks känt att Modafinil har som förväntat för övriga centralstimulerande läkemedel (och i en ännu större grupp inkluderande via indirekt effekt läkemedel med risk för bereonde) effekt via D2-receptorerna (och någon till dopamin-receptor: Förväntat bör vara D1 även om jag inte har artiklarna öppna men säkert fler också kanske i mindre utsträckning: Kan de återupptas i en ska vi inte förvånas om de kan återupptas i andra också men för ev. effekt troligare att D1 var refererad).
Så här blir det ibland när jag mest kommenterar för egen del: Publikt läsbart gör att jag ändå tycker att en del saker bör tydliggöras och viss QA men samtidigt ej rörande något egentligt område där det har betydelse för läsaren avstår jag sedan från mer av kvalitetsdrivna referenser. Mer av läsarens ansvar att ta de lösa riktningarna och söka själv på Pubmed (eller Scholar.google.com om än sämre för neurobiolgi och medicin den jag själv brukar använda där ändå van med den från bredare ämnesområden jag annars söker och räcker vanligen mer än väl till - Dessutom håller vanliga Google Pub-med abstract och hela artiklarna minst sagt väl indexerade).