Jag delar uppfattningen indikerad i titel: Hong Kong must not become a breeding ground for hate eftersom det kostar pengar. Jag ser värde i att South China Morning Post med flera havande ett kulturellt perspektiv kompletterande västerländska medier gärna öppnar upp access mycket mer i och runt alla nyheter som berör åtminstone konflikt-liknande processer.
Även om hat generellt ej är bra gäller dock just för shoppare kommande till Hong Kong och protesterna mot det att värde ändå tydligt väger över till att det var bra protester:
1. Protesterna segrade.
2. Att protesterna ej rörde statsskick gjorde seger lite enklare (jag är inte säker på att det kommer visa sig svårt att segra rörande demokrati i Hong Kong om man fortsatt ser till att anstränga sig och tänker sunt om förväntad nivå på vad som krävs i ansträngning).
Att lära sig Play to Win
Det är bra att folk får möjlighet att uppleva att det ej är svårt att vinna genom att våga respektera sig själv och ens rätt till att kunna påverka politisk verklighet.
Vi kan förstå värdet från ett icke-relaterat exempel: Jag såg det som att protesterna här var givna att ge en seger i mening av att någon åtgärd mötande dem med säg kontroll antal personer som får passera över var givet. Här och nu väljer jag att ej kontrollera att dom verkligen segrade (jag kan ha sett det men minns det ej nu så jag vet inte säkert). Har jag rätt vilket jag bedömer troligt bekräftar det mig och min kognition kommer få en något större inlärnings-signal därför att osäkerhet i vetande reduceras (ytterst konkretiserad osäkerhet tillochmed uttrycka osäkerheten i text: Kognitionen är inte smartare än så här). Resultatet blir ökad tilltro till att jag klarar att bedöma dom här frågorna.
Det viktiga är att man tidigt när man lär sig att man kan vinner åtminstone lite bättre än man redan konstaterat att man klarat. Därför behövs ej stora segrar tidigt. Det räcker ännu att bara vinna lite i någon liten fråga. Brytande etablerad osäkerhet och rädsla som inducerades via crime against humanity händelser några år bakåt i Kinas nutidshistoria.
Och fortsatt vinner vi även om partiet surar ner alla frågor
Och om partiet inser detta och börjar sura kring allt är det fascinerande nog också bra därför att det drar ner attityderna till dem mot ett växande antal frågor och dom som berörs av dem. Inklusive självklart politiker inom partiet.
Play to Win: Alla vägar är bra vägar om man kan dom tillräckligt och genom etablerad Play to Win förstår att dom är bra bara man anstränger sig nog. När för svåra vägar eller fruktlösa vägar är tänkbara ska man se dem och ta verkligheten dit där vägarna helst alla är bra vägar.
Vinn-vinn lösningar är starka. Men de bygger alltid på implicita antaganden man ska förstå. Här bl.a. att risken för hate ej passerar utanför moraliskt sund kontroll inducerande problematiska åtgärder från partiet man i så fall svårligen kan motivera som ej nödvändiga.
