Nedan har vi en tycks det ganska komplett sammanfattning hur man ofta resonerar och tänker sig mening att ta ut från "riktiga" modal verb som may, might, can o.s.v. liksom indikationer om vad vi mer omedelbar tror eller relaterar korrekthet för kring något som sägs:
Och dessutom en mer traditionell utgångspunkt till hur man gör sådant som diskuterat i Vi funderar över vad ett verb är rörande delar av vad jag använder den uttrycksformen (eller datatypen om vi så vill).
Särskilt modal verben är ju väldigt populära här därför att dom är så få att det ganska enkelt med anpassad tolkning för vardera går att tolka från dem manuellt med exempel eller maskinellt.
Hur vi uttrycker sådant som belief som ex. ofta ser ut för dessa kan vi sammanfatta med att vi normalt kan uttrycka (skriva om) indikationen (tjocktext) enligt:
Mr Dunston belives that something...
Eller / resp. (och argumenterat framåt inte oviktigt):
Mr Dunston belives something...
D.v.s. med that nu borta.
Vad är nu unikt med modal verben? De verkar framför och direkt på ett "riktigt" verb. Ex:
King Dunston could win Scotland.
Säg nu att jag är en ung republikans senator som verkligen vill visa upp för alla dom äldre 75+ senatorerna hur starkt jag tror på det sanna budskapet. Då kanske jag säger:
- I scream to spread the good world to the world.
Lite besläktat. Och där precis som för adjektiv och hur vi refererar argumenten ligger en hel del av vad vi kan kalla "bias". Och liksom själva verb:et är det ju lite intressantare bias uttryck genom att det skapar ett kontext som faktiskt i sig går att arbeta med numeriskt.
Jag ska inte säga att det inte går med modal-verb men jag tror det är svårt att göra det sunt utan att se dem även här mer som de fungerar i språket: som operatorer bärande ingen vikt själva. De förekommer i så oerhört många kontext, för så många verb o.s.v. att något egen grundvärde för dem att ta som utgångspunkt för att uttrycka emotionell intensitet, uttryck åt positivt eller negativt m.m. är tämligen meningslöst att försöka. Lite som att ge sig på att beräkna grundvärden för is och was och tro att ev. skillnad man får egentligen betyder något i ett aktuellt nytt kontext vi analyserar.
Hur man operator använder dem bäst vet jag inte. Jag har prövat en del i och runt test-tillämpningar där jag utnyttjade meningar som går att se som Reward discounting / Subadditive discounting / Subadditive reward discounting (för att länka tre taggar jag hoppas en del antecknat kring det går att hitta). Egentligen tror jag inte att det är mer än att de antingen indikerar en konvergens eller två och att det går att se som att vi står 1 enhetssteg eller två: May (ett enhetssteg normalt för korta ord) eller Might (två enhetssteg); Can (ett enhetssteg) eller could (två enhetssteg). Så för ex. A could assault B är A något lite mer distansierad ev. tänkbar realisationen av verbet rörande effekt och respons från B: A can dummy assault B.
Men det går säkert att se på andra sett motsvarande ungefär det samma. Jag fick emellertid för mig lika troligt felaktigt att man kanske kan se spår av andra dummies som mer eller mindre försvunnit relaterat nästan modal-verb. Om vi ex. roar oss med att försöka strukturera dem efter en tänkt nutid och dåtid (vilket vi i övrigt inte bör för modal) har vi tror jag alla som normalt alltid refereras som modal med resp. par (jag tror det gäller alla i Wikipedia: Modal_verb). Men inkluderar vi ett fåtal till ofta också sorterade här eller praktiskt jämförbart men mer ospecifict som auxiliary verb kan vi kanske tänka oss en relaterad ought och must.
Must kan vi se som ett omedelbart behov eller ett behov just identifierad. Ought gǻr förvisso att se som referens till framtid eller just nu precis som för could o.s.v. för övriga modal som också är dåtid. Men ought är relaterat vad vi bör göra som en upparbetad förståelse ofta från vad kultur och flock eller "personlig best practise som en god medborgare gör det". Ex. Jag "ought" "to sopsortera" trots att jag känner till kvalitetsnivå på sopförbränningens filter och vet mängden tungmetaller som sprids runt i Uppsala från komposterade sopor. Ty det är vad den goda medborgaren gör (och varande mer än så är jag inte främmande för att ta på mig munskyddet greppa en spade och bege mig ut i lagom sumpig mark för att själv kompostera aspest-avfall eller spillolja). D.v.s. vi har en upparbetad dåtid så att säga. Precis som vi har för dom typiska modal. För ex:
King Dunstan could attack England.
Introducerar det som ett tänkbart scenario och förutsätter att han can attack som ability.
Och gör det ingen skillnad mellan om vi delar upp i deontic modality eller epistemic modality:
"must deontic modality Sam must go to school.
must epistemic modality It must be hot outside."
Från: Modal_verb - English
Just nu. Så i ought sitter folk och uttrycker någon "flock-idé" om vad folk borde göra utan att kanske ha behov av att alltid motivera sina föreställningar. Lite oartigt om vi talar direkt till någon. Medan could argumenterat är artigare givet att vi erkänner möjlighet att can ("can can" om vi vill) men introducerande en spekulation om personen tänker utnyttja möjligheten de har.
Och för need behöver vi något och är det värt att uttrycka kanske man behöver dådkraft för att lösa det: Dare.
Paren ovan är ju ganska självklara från ganska ofta inkluderade modal. Det blev så eftersom jag fick för mig att det var ought som hade den tappade dummy-markören utan att ha sina andra kvar (men som argumenterat ändå fanns fick jag för mig). Det var emellertid use väldigt sällan indikerad som modal men som intresserade mig när jag tittade på passiv via got (ex. Robot A got terminated / Robot A was terminated) där use uttrycker vad vi ex. brukar eller inte brukar göra:
Robot A used to terminate other robots.
För vilken vi kan få en upparbetad motsvarighet till could och ought (och upplever jag liksom could lite artigare och känns som lite mindre bonnig engelska: Vad riktiga engelsmän borta på den kanadensiska landsbygden hellre använder kanske?): Prefer.
Robot A used not to terminate robots.
Robot A prefer not to terminate robots.
Men prefer är ej modal verb hur vi än ser på det. Eller kanske rather vi kan mena är modal: A rather not VERB jfr adverb-versionen A usually not VERB utan to-inf behovet för used to. Vilket jag tror ganska bra illustrerar varför riktiga modal är ganska begränsat. De kan bli adverb och konstruktioner likt used to kan vi skapa grammatiska relationer för mellan ett första och andra verb för en större mängd verb (såväl som för den delen mer än verb bias indikerande på första: A believes that...) relaterad kännedom och föreställning om världen (resp. mer datalogi relaterade tillståndsmaskiner: A starts to terminate B). D.v.s. om vi så vill vad som sker just nu resp. upparbetade föreställningar från det.
Det är heller ingen hejd på det om man börjar kategorisera verb runt trosföreställningar, idéer om sannolikhet och allt i övrigt man brukar lägga meningsdimensioner för till modal-verben. Nå det är nog faktiskt en lätt men inte enorm överdrift. Jag har en äldre initial strukturering över en del tänkta dimensioner runt sådant inkluderande en hel del utanför själva modal-verben men i den versionen (om jag har den kvar) inte i storlek eller färdigare "finare" uppdelning i kategorier från sedan praktisk användning mot parsning (och därför vad jag kanske kan förmå mig att dela om jag har den kvar: Är det större mer färdigt blir datat ofta för tungt att mentalt orka flytta över usb till internet-datorn).
Filen i fråga var i sin helhet lite större än jag minns första kategori-skissen så jag var tvungen att ta ut en mindre del men större delen av i alla fall vad jag kallat modal samt ett ex. på hur det expanderar ut över fler verb i en av övriga större "huvudgrupper". Notera gärna inte att QA ännu inte gjorts (en korrigerade jag lite men sedan upplevde jag det som lite tilltalande att några enstaka - eller många fel gärna finns kvar: Jag tror det är kulturell ought to eftersom så många andra har sådant man själv uppnår något moraliskt i att leta rätt - notera att jag hand-skissade dessa som utgångspunkt och därför handskrev verb:en också så troligt finns det några stavfel i dom förutom diverse verb och kategorier som flyttats om tämligen omgående).
Tar först det sista ex. där vi har en ännu ganska liten "mini-kategori" kallad dare (argumenterat också ett modal-verb). Men vi ser också efter den några utvalda större kategorier för andra indikerade "ämnen" (i label för kategorin).
SPEECH_ACT__DARE dare SPEECH_ACT__PRESSURE pressure force threat blackmail bully cajole coerce hale squeeze pressure force turn up the heat turn up the pressure steamroll SPEECH_ACT__MOTIVATE motivate encourage empower tempt bribe tempt flatter boost cheer root on inspire urge urge on exhort pep up urge exhort SPEECH_ACT__PERSUADE persuade bring round bring around badger chat up talk into rope in wheedle cajole palaver blarney coax sweet-talk inveigle convert win over convince brainwash charm influence tempt
Ingen av dem är exakt samma sak som att jag i en speech act "dare" någon till att göra något men de är heller inte orelaterade. Det är samma domän vi rör oss i: Att få någon att göra något. Och bara för dessa tre av ordentligt fler kategorier ganska nära "dare" och senare för fler verb i antal (även om några ovan ej längre finns med i dessa som brainwash, influence, tempt och faktiskt egentligen alla verb i resp. då dessa kategorier brutits upp i fler och själva egentligen bara har sitt eget verb och ev. två eller tre fler).
Och någon egentlig skillnad praktiskt från rena modal (som ganska ofta inkluderad dare) har vi ej:
Queen Maria blackmails King Stanton to attack England.
King Stanton bribes Queen Sarah to join the christian church.
President Obama urges Queen Maria to leave England alone.
Queen Maria gambles that President Obama can not sweet talk UN to freeze her bank accounts in England.
Queen Maria bullies President Obama to shut up.
King Stanton craves to rule Scotland, England and France.
Queen Maria lusts for King Stantons land.
Och cirka hälften (korrektare när jag sett dem publicerade kanske en tredje-del saknande diverse kring osäkerhet om information, fog, maskerad, baffling, förgiftad information, ridcule o.s.v. vilket är helt ok men visar att det lätt blir ordentligt med kategorier där en försvarlig mängd av verben kommer med någonstans modal eller inte till något inte allt för distansierad till kategorisering endast av modal-verben) tror jag av modal kategorierna:
_MODAL__ATTITUDE__ATTEMPT try attempt insist contract attempt aspire apply attempt aspire apply strive endeavor endeavour strive undertake gamble wage venture risk hazard dare _MODAL__ATTITUDE__ATTEMPT__TRY try attempt insist rebel contract attempt aspire apply attempt aspire apply strive endeavor endeavour strive undertake _MODAL__ATTITUDE__ATTEMPT__GAMBLE gamble wage venture risk hazard dare _MODAL__ATTITUDE__CERTAIN certain sure _MODAL__ATTITUDE__LIKELY likely probable _MODAL__ATTITUDE__POSSIBLE possible think suppose _MODAL__ATTITUDE__IMPOSSIBLE impossible _MODAL__ATTITUDE__EXPECTATION hope believe trust doctrine rely on depend on count on believe think imagine reckon expect anticipate guarantee should would likely probable possible predict know anticipated expected unlikely apparant clear evident obvious sure will certain shall may can shall would should could might _MODAL__ATTITUDE__EXPECTATION__TRUST hope trust doctrine rely on depend on count on distrust doubt _MODAL__ATTITUDE__EXPECTATION__BELIEVE believe think reckon disbelieve suspect surmise disbelieve _MODAL__ATTITUDE__EXPECTATION__EXPECT expect anticipate guarantee likely probable possible predict know unlikely unexpect _MODAL__ATTITUDE__EXPECTATION__GUESS guess _MODAL__ATTITUDE__EXPECTATION__APPARANT apparant clear evident obvious assume presume certain sure unsure uncertain unclear _MODAL__ATTITUDE__EXPECTATION__NEGATIVE unlikely disbelieve distrust doubt unsure uncertain unclear unexpect _MODAL__ATTITUDE__INTENTION about going apt intend choose inclination mean aim plan planned prepare ready cultivate battle ready intend mean aim consider conspire scheme maneuver _MODAL__ATTITUDE__INTENTION__PLAN plan prepare ready cultivate conspire scheme maneuver _MODAL__ATTITUDE__MOTIVATION wish want yen ache hunger yearn thirst scream desire motivated crave long lust pray yearn itch addicted prefer like willing fancy hope fear reluctant afraid _MODAL__ATTITUDE__NECESSITY must ought better had to had better necessity necessary required obligated obliged compelled imperative compulsory mandatory obligatory forbidden _MODAL__ATTITUDE__NECESSITY__NEG forbidden _MODAL__ATTITUDE__NECESSITY__BOUND_TO sworn bound to be bound to bribed blackmailed constrained forced prevented _MODAL__ATTITUDE__NECESSITY__LIABLE_TO liable _MODAL__ATTITUDE__PROBABILITY likely probable unlikely improbable _MODAL__ATTITUDE__DESERVE deserve
Emellertid gör man som ovan med accepterad lätt fuzzy-meaning förutsätter man numerisk värdering utifrån realiserat kontext. Hur mycket motiverar vi något? Givet verb tillsammans med dess argument? Istället för säg att vi redan passerat motiverar och här på "PLAN" (om det är en kategori ovan om jag minns rätt). "LIABLE TO" är för ett ändå i mängd nyheter motsvarande den tämligen liten kategori: Här om vi tänker sig endast en som ovan kan man också relaterat ekonomi-nyheter inkludera allt relaterat "underwrite" som koncept (försäkrings- eller tagande risker som säkerhet ex. lånande ut pengar till Grekland, Tyskland eller kanske i "crowd sourcing" "underwrite" varutransport som i gamla anrika Lloyds jag till min överraskning ser fortfarande lever: Jag mindes det starkt som att de dog efter 11 September). Såväl relaterat "sustain" för regelbunden finansiering vilket tenderar att göra nästa finansiering mer trolig som funktion av faktiskt indikerad risk resp. sannolikt värde tillbaka (har du redan givit Grekland pengar några gånger kommer de snart tillbaka och menar att eftersom de nu börjat skatta sin befolkning enligt sin egen lagstiftning bör de få pengar av EU och om inte tänker dom rösta om ett nytt parlament).
Även om få kategori ändå jämfört med värdering endast från de få modal-verben mindre scarce. Samtidigt vill vi analysera språk mer allmänt över ett hyggligt normal allmänt mänskligt språk som vanliga nyheter eller för den delen också forskningsnyheter (med motsvarande nyheter som grund och quality assurance att särskilda termer viktiga verkligen hanteras) behöver man ganska ordentligt med vetskap om verben. För ett trivialt exempel även om ett verb - eller vad nu aktuellt - uttryckande något är mindre vanligt kan det räcka att (kanske oftare någon av dom engelska tidningarna som The Economist) är fundiga i titeln så dyker det upp variationer av (såväl som samma) begrepp hos andra och så är det plötsligt ej ovanligt längre. Och det är har jag fått för mig i upplevelse snarare än jag kontrollerat det att dom mer vällästa tidningarna försöker vara fyndiga med lite ovanligare event-koncept oftare. Vad är vår bild av världen om vi plötsligt missar själva ökningen i någon mening vi sökt? Det är bias att tala om och sådant bias som är intressant och kan lära oss saker utan ett eget bias som vantolkar världen.
