寵壞 - "Bortskämd"?

En tid har jag märkt och reagerat lätt på bortskämd som använt i dom engelska nyheterna för ett koncept som uppges förekomma i Kina. Exempel:

One Weibo user wrote, “Those separatists are crazy, and beyond saving.” Another echoed a common mainland refrain: “Hong Kong is completely spoiled!”

Från: Mainlander Runs for Hong Kong Student Office, Pandemonium Ensues | Foreignpolicy.com

Och i "original" troligen antingen en pushad term - använd publikt av kulturbärare där jag tycker mig minnas jag citerade ett exempel för en tid sedan rörande en av världens rikaste kapitalister diskuterande Hong Kong - eller etablerad naturlig.

Översättning tycks för mig visa att motsvarande mening djupare inte helt stämmer med hur jag i engelskan vill känna meningen av spoiled. Tecknen här runt-om-kring här värde-relaterade men för bortskämd gäller ju implicit att vi har:

Ett etablerat värde i historik hos entitet (här Hong Kong) etablerat från någonstans. Värde ska vi ej förvänta kategoriskt förväntat: Ofta kan det vara god / rutten frukt, familj, mer konkreta värden eller vad helst någon ansträngt sig till att försöka få över en mer abstrakt mening en-gång kommande från det mer konkreta.
Att värdet kan ställas i relation till den not spoiled.
Och den senare inducerar en implicit normalnivå som var och en är ganska fri att sätta från sin värld.

Kontext diskussion ligger i frihet och demokrati. D.v.s. vi kan se den relativa skillnaden från indikerat not spoiled (fastlandet) och vi har den spoiled d.v.s. Hong Kong.

Och där har vi mysteriet i meningen vi får i engelskan. Ty schadenfreude (där jag använder den mer välkända tyska termer en mängd lingvistiker menar kan vara tämligen unikt för Tyskland: I all verklighet finns det i mandarin - jag följde upp en gång - såväl som svenska med skadeglädje) är särskilt som "effekt-dimension" där vi har två så "enkla mängder":

Mängd 1: Normalnivå är för industrialiserade världen mycket närmare där Hong Kong befinner sig rörande en mängd värde-typer (demokrati såväl som pengar) medan det industraliserade fastlandet är sämre. Det är ingen hemlighet svår att få kännedom om: Dom vet givetvis det i försvarligt antal åtminstone.
Mängd 2: Hong Kong resp. Kina.

Mening vi kanske missat?

Jag är såväl tilltalad av kinesiska tecken (och egentligen mer så japanska som praktiskt varit mer överskådliga för mig såväl som rimligen alla som inte fördjupat lär sig resp.) därför att jag upplever dem närmare koncept likt hur vi kan forma till koncept från ord till fler-gram för en koncept-"noun:ish"-konvergens resp. adderande "event:ish" formande fraser. Som att jag direkt - praktiskt små-klagad varje gång jag ger mig på det - att följa upp meningen i deras tecken: Det börjar och slutar vanligen ungefär med att återigen refresha align mellan diverse "nummer-referenser" mellan gamla ordlistor m.m. för att slutligen alltid hamna i radikal + stroke som jag närmast magiskt varje gång jag inte gjort det på ett år först får för mig saknas läsande fel (först minnas det senare).

I värde etablerat genom att följa upp tecknen när man långt ifrån talar eller förstår språket i övrigt ska dock inte underskattas. Ett utmärkt exempel är den bättre och starkare översättningen vi har av Krigskonsten i Denma översättningen: Tao och Flow. Att du tvingas reflektera konceptet och jämföra befintliga tolkningar över besläktade tecken ger ett lokaliserat djup och bredd argumenterat vad man lätt missar läsande direkt med normal grundförståelse. Den i mening minst sagt begränsade förklaring Wiktionary ger av besläktade tecken här runt om kring torde vara ett exempel på det där vi ett exempel "relaterat relevant" i vår tolkning här är:

"treasure, jewel
precious, rare"

Från: 寶 (radical 40 宀+17)

Låt oss nu göra "back-translation" en teknik som i maskinell översättning visat sig addera värde och just är en väg att skapa värde vid träning av språkmodellerna från ordlistor och uppslagsböcker flera språkversioner finns av (som just Wiktionary och Wikipedia). Vi gör det utnyttjande Google Translate på:

http://zh.wiktionary.org/wiki/%E5%AF%B6

Istället för:

http://en.wiktionary.org/wiki/%E5%AF%B6

Vilket understryker treasure.

Översättning oavsett om nu maskin eller människa gör det - såväl som när maskin eller människa gör snabb tolkning av aktuell mening i ett kontext (sense om vi så vill) - tenderar att lätt vara (och rent maskinellt väldigt effektivt såväl som oftast funktionellt dessutom):

Konvergent över aktuellt kontext.
Bra uttryckt i principen: One context one sense. D.v.s. har ett ord några stycken varierade mening ex. treasure resp. jewel tenderar vi ha samma över ett begränsat kontext (säg en Wikipedia-sida snarare än en Wiktionary-sida eftersom de senare just uttrycker många sense).

För ett komplext koncept med kulturhistoria besläktade tecken och användning kan vi ha en konvergent direkt mening men också mycket runt om kring som kan vara implicit påverkande utan att det är vad vi varken maskinellt eller manuellt skulle ta med görande översättning av löpande text. Ej heller typiskt kanske vad läsare eller användare av konceptet tänker på.

För 寵壞 nöjer vi oss här (då jag inte ids plåga mig mer med referens-vägarna till dokumentation av mindre konvergent smal förklaring av koncepten) med att betrakta resp. 寵 och 壞.

寵 är radical 40 宀+16, 19 stroke och hittas bäst (för mig i alla fall att minnas) genom att stoppa in tecknet längst till höger i engelska Wiktionary: http://en.wiktionary.org/wiki/寵 - och kontrollera av det.

Börjar vi en bit nedan för 16 vilket vi inte ska se som någon metod som självklart enkelt abstraheras till en algoritm annat än människor tolkande tänkande i allmänhet bör göras har vi en serie av samhälls-gemensamma värden vi enkelt kan se existerande från historiens landsbygd till dagens urbana värld (d.v.s. lite västerut en bit in i inlandet på fastlandet Kina resp. Kina's kust samt Hong Kong). Nedan använder jag beteckningen cirka (a,b) för ungefär radikal med argument som för ovan 40 och 16 menande just cirka i koppling mening tecken. Se också att vi gör en linje där vi fångar meningsfullt för dit vi ska förande in cirka beteckningarna av och till för att stämma av.

Cirka ( 40, 4 )
Här har vi det lilla huset vi kan se i tecknet fortfarande i en konkretare koppling. Vad vi byggt färdigt till det stabilt solida. Vad vi kan förvalta värdet av genom att stärka upp. Abstrakt vad vi "cirka" relaterar till att förvalta ett värde familj kan ha nytta över tiden: En gedigen byggd ladugård i såväl det äldre Sverige som det äldre (och fortfarande så i delar säkert) bonde-samhället (andra mer distansierade det kan som jag minnas Disney's - och spekulativt gammal sägen bakom det - film med dom här grisarna som vargen försökte jaga ut.

Värdet här är värdet det skyddar och bevarar (grisen). En containment för något om vi så vill.

Cirka ( 40, 5 )

Värden i tradition ett samhälle bevarar över tid i tydligt stabilt över åren. Moralkoncept rättmätigt, förfäder o.s.v. Att bevara värdet vi har i containment handlar delvis om måttlighet: Mycket populärt i folklig moralfilosofi runt om världen. Det känns om inte bra att något fel inträffar för den som är omåttlig åtminstone lugnande att man själv inte drabbades denna gång.

Och vi har särskilt här i ( 40, 5) ett tecken vi kan titta lite närmare på: 官 Här kan vi se att Wiktionary återigen ger en säkert praktisk funktionell definition men samtidigt missar just vad som intresserar oss i vår lilla analys:

"official, public servant"

Ty vilken public servant var normen man en gång relaterade till? Jo mandarinen. Och vad är mandarinen mer? Mandarinen är standardisering. Vad vi här hos oss kan jämföra med ett gemensamt viktsystem likt kg eller kelvin på termometern. Norm.

Cirka ( 40, 7 )

Familjen. Problem som kan drabba familjen: Negativt värde av vad vi har i containment. Sjukdom m.m. Synliga skador vi kan se om vi är i samma containment.

Hur vi uttrycker mötet med positivt resp. negativt värde vi får. Cermoni, uthärda, storsint, stödja, generös, uppträdande m.m. besläktat säkert nyttigt tillsammans med matematiken för barn att lära sig mer om.

Cirka ( 40, 8 )

Förvalta värden. Erbjuda värde. Och helt värde i containment. Också i omvänt perspektiv (argumenterat enkla i mandarin medan andra menat svårare och många flera idag menar att det är samma) d.v.s. överlämna långsiktigt värde man kan flytta mellan containment likt en värdesak eller en familjemedlem till något containment.

Cirka (40, 9) - Cirka (40, 12 )

Nu är vi i mycket i värden vi samlat i vår containment. Frukt och annan mat, solida föremål som håller över tiden, realiteter som är konkreta just nu men ändå abstrakta över tiden som upparbetad kunskap, mat som ej ruttnar över vintern o.s.v. Och sådana upplevelser (argumenterat av mig här) som ibland i vissa kontext i svenskan såväl som engelskan folk kan referera till autentiska: Att göra något autentiskt kan vara att uppleva något (ej liggande och vila sig på stranden under semestern), lära sig något moraliskt viktigt som är tidlöst, uppleva riktig konst istället för ytliga brand symboler i annonser o.s.v. D.v.s. bredare vad jag vill illustrera med det: Normaliseringen. Normaliseringen över en längre tid förvaltande i sig varande dimension över värde i containment.

Vi avstår helt från Cirka (40, 16) varande just tecknet vi egentligen söker och fortsätter efter det. Med istället cirka (40, 17).

Guld. Mynt vi kan smälta ner till guld och silver och visa versa. Ej smycken utan smycken med komponenter havande värde i sig som singulära tidlösa / förändringståliga tillgångar: Ädla stenar, guld, pärlor.

Radikal 41 vill vi inte in i här även om den är ganska intressant (och rörande diskussion ovan relevant avseende mandarinen och standardiseringen i att vi också här har något av det gamla mandarin och feodalsystemet i mening läckande igen.

Vad är nu värde? Ett värde behöver inte vara en tidlös sanning men kan vara det. Ett värde får vara guld. Ett värde kan underlätta vår verksamhet dagligen. Men gemensamt är värde just vad som är möjligt att långsiktigt förvalta och bevara. Över värdena ligger att de hanteras i containment där containment tål väder och vind flera år.

Låt oss nu anta att vi har:

1 st. containment. Säg ett stenhus.
I huset har vi värden i form av matförråd, några djur, och odling.
Samt vad som förvaltar förståelse av hur vi bibehåller värdet gemensamt här. D.v.s. familj.
När vi falerar i hur vi bevarar värdet faller ju just möjligheten att stabilt över tiden ha värde att ta av för familjen dagligen.
Grundläggande tillsammans med containment (bondgården) är därför visheten hos familjen.

Familjen kan inte ta mer än vad som där finns utan att värdet över tiden äventyras. Ej bara värdet vi har sparat konkret i containment som mattförråd utan också själva processen som etablerar det: Hur vi samarbetar och fungerar tillsammans - själva förståelsen av att vi ej kan skada containment.

Mängden personer i för vår enhet som antingen kan vara normaliserat rätt fungerande (d.v.s. ej brännande ner huset, ätande upp all sparad mat, säljande åkern för ett smycke som ej omsätter till guld eller annat tidlöst värde) är bounded:

Om inte alla ovist äventyrar långsiktigt värde är det några enstaka av dom.
Sådan problematisk divergens mot det äventyrligt slösaktiga som inte bara börjar med en silverskål och slutar med svält utan som börjar eller åtminstone märks ut (om vi antar att vi ej jämför med bondgården bredvid: Det är dock verkligen samma sak endast att vi istället abstraherar över byn, från byn till regionen o.s.v.).

Och säg för att göra det tydligare och enklare för meningen vi söker säger att vi har en konvergens symbol för familjen: En familjemoder eller familjefader. Medan det (som vanligt) är dom yngre som ej upplevt svält-åren som slösar och äventyrar värdet vi har just nu där vi är. Men så klart kan vi ha en mindre vis familje-moder som accepterar det eller som via moraliska lärdom från samhällskulturen har förstått att sådant behöver man hantera (kanske säljande sonen eller dottern som livägd köpande en bit guld för det man vist ej förslösar på opium).

Bortskämd saknande endast tecknet för förstörelse av värde. Vilket vi har i diskussionen efterföljande vår lilla cirka (a, b) linje. Men också:

Det normativa värdet i relativ jämförelse.
Att uttrycka mer kan i sig vara risk och problem.

Inte heller detta är unikt för någon av Kinas större kulturer. Och kan än idag röra här såväl som i andra länder och etniska grupper inte bara värden som lätt omsätter till pengar (likt säg att bara en lätt vulgär guldring omsättande bara i stamp värde till 20 kkr för att understryka att man tjänar mer än de flesta andra arbetskamrater den yngre vi snarare än den äldre kanske gör - men ser vi också lätt riskabelt under "IT-krisen" vara lite provokativt kanske) utan också vad vi vet ty vetskap är värde, och i vilken mån vi vågar acceptera ansvar för vad vi visar i "penning-värde" resp. "informations-värde".
Det är säkra att föra vidare rykten i bondesamhällen där alla fortfarande vet vilka alla andra är om vi ej accepterar ansvaret som källa. Ty om "felaktigt" eller "drabbad" ändå har behov att asserting det är felaktigt är det källan denne söker upp och gör exempel av i form av bonn-slagsmål eller kanske uttrycka information tillbaka.
Utan uttrycket av värde tycks risken för reaktionen försvinna.

Låt oss nu börja konvergera meningen till en dimension av den egentligen större meningen för att understryka en del av dynamiken konceptet kan ha:

寵壞 äventyrar långsiktigt värde.
Genom att ovist uttrycka värde vi har nu relativt det långsiktiga värdet.
Ovist uttryckt av värde är när du uttrycker mer värde än förväntat för normen.
Här gäller det emellertid inte värden som guld, smycken med tidlösa värden, ett gediget hus, utan de värden som bibehåller möjligheten hos contianment att vara funktionellt över tiden.
Har du en gedigen containment är det ej problem att uttrycka pengar eller egendom: Det är en icke fråga här.
Det är normen för vad som etablerar containment som varaktigt fortsatt som gäller. Och här var det i de äldre lantbrukssamhällen som vi känner dem från vad skildrat och beskrivet under senare 1800-talet resp. tidigt 1900-tal (ex. så av Mao) ej händelser avbrytande mot detta att säg ha en bunt livägda eller sälja iväg den som bröt mot normen varande definitions dimensionen när långsiktigheten etableras och bibehålls.
Normalsorten - standardiserad mandarin - tjänstemannen i en mängd. Lantbruket i en mängd. O.s.v. Ägarna av livägda i en annan. Diktaturens kommunistparti i en annan och folket vid kosten stadigvarande där boende i industraliserade områden i en, folket en bit in i landet i en, och så en egen för Hong Kong.

Och vad är risken? Ty utan risk kan värdet ej äventyras? Risk kan avse en kostnad kortsiktigt eller långsiktigt. En risk för att du blir överkörd besökande storstaden nästa år kan du inse vara större. Det är en något mer långsiktig risk i mening av att det tar lite längre tid tills den realiseras men kostnaden när risken realiseras är omedelbar. Här är intressantare att uppfattad risk containment och värde-processen den är en del av infrastrukturen för realiseras mer långsiktigt: Det tar argumenterat ofta ett tag att ta byn till mer moraliskt korrupt så att de förstör åkrar, låter bli att reparera husen m.m.

Men din risk är mycket mer omedelbar. Ty normen är som närmare cirka (40,7): Klanen: Famil, släkten, sekten (varför inte illustrera med shaolin Kung-fu för något av en mängd ex. för vad vi här avser med sekt: Bredare än vad vi oftare avser när några stycken svenskar bosatt sig i storkollektiv ute i skogen eller kommer och försöker sälja eller värre ge en någon skrift av något slag), skrået o.s.v. Vad helst stabilt över längre tid vara en grupp vi naturligt givit en beteckning.

Och som cirka (40, 5) lär sig är viktigt för den att vakta långsiktigheten, vara medveten om normer och föreskrifter, upprätthålla ordningen.

Om vi ej ska riskera landsförvisning, fördrivas, vilket nu är en av två riktningar vi kan ha till containment och som vi kan välja att uttrycka med cirka (40, 8) såväl som omvänt att inhysa någon eller deponera något.

Meningen missad

Att Hong Kong är farligt visande och uttryckande ett värde man har just nu övriga saknar.

Och när man nu i lätt till medel-svår tortyr gått över konceptet förstår jag bättre varför konceptet understrukits pushat via kulturbärare. Det finns en komplexitet i dynamiken såväl som mer direkt begriplighet jag tänker är bra mer funktionellt än den byfånen Li Ka-shing tagande vilka risker som helst görande tjänst som husneger för att ha kvar det lilla kan ståta med i nyhetsrubrikerna. Springande runt med vad han nu fått och får det visande det för att ge substans till orden han säljer med det från dom som är främling ej del av dom han talar till:

Vek, gubb-gnällig och moraliskt defekt: Men rik (2015-01-10)

Talande falskt ej endast om främling utan om dom han talar till.

Värt att reflektera. Ingenting nytt har vi ej sett i andra kulturer. Och dynamiken i sig är känd från Kina nutid sedan förr.

Och för att spela för att vinna krävs att man skapar resultat av vad man har eller skaffar det man behöver för att nå resultatet. Här för Hong Kong att bibehålla den norm etablerad i och för Hong Kong också mycket normal för de allra flesta jämförbara länder. Ty så kan vi också se det: Att problematiken med blandad norm endast uppstått därför att Hong Kong ej är ett eget land. Där kanske vi ibland förvånats att diktaturen vågat striden men kanske att en del av vägen de sett i såväl möjlighet som feltänk - eller kanske underskattande en del risker och problem - med koncepten de försöker åstadkomma resultat med. 寵壞 tror jag säkert är en av de sista jag gör och också om jag kan se att en metodik att återanvända finns här inser jag självklart att när kunskaps-referenserna i och runt mening utnyttjat ej tydliggörs (här utnyttjande att jag redan kan kulturen rörande sådant) här missas en hel del men det finns också mer i detaljer diskuterat längre bakåt. Avslutningsvis får också sågas att jag kanske (havande inte samplat Kina på ett tag nu) inte fullt såg konceptet här och aspekter av traditionen och kulturen det indikerar. Hade nu andra gjort det vore det väl bra men jag vet ej om det är så. Det är värt att av och till också stanna och reflektera djupare över vad främling säger.

Främling: Gediget bättre än Varelse

Jag hade önskat att jag tidigare diskuterat främling som koncept - varför ska främling dom andra kommunistpartiet definiera normen - men det tycks ej att jag så har gjort. Närmast och egentligen verkligen rörande delar av dynamiken lika relevant men samtidigt som jag kan uppleva i andra mindre praktiska dimensioner problematiskt koncept är Varelse. I varelse ligger också mening och indikerat utanför vad främling rör vid - inte minst hur vi ser på och förhåller oss till främling som också är varelse - och emedan jag tror jag ej djupare diskuterat främling i hur vi det kanske kan tas till realiserad effekt i vad som skiljer ut det från främling kan det kanske vara en utgångspunkt till främling:

Och i sanning när främling är en typ som vad skapat av eller del av diktaturen stabilt ej en av oss är det argumenterat varelse när den skadar och äter av oss. Men man ska ha respekt för varelse: Många människor har dött i ofantliga förbrytelse genom historien utnyttjande det. Varelse är det främmande ätande av oss i etablerat containment värde vi ej kan tala med: De hör oss ej lika lte som al-Gaddafi eller al-Assad hörde innan värden där börjande brinna. De är vad vi förnekar och ser mänskligt i för att klara att överleva: Exkluderande från oss större som vi människor. Främling är dock den passande vägen här men likhet finns och då jag nu inte tycks diskuterat främling.

Möjligt minns jag rätt i att varelse men ej främling är relaterat hur jag i samband (kanske just i och runt när jag skrev inlägget ovan med atrocity i rubrik) bedömde att typ och effekt så av propaganda likt 寵壞 skulle befinna sig vid en punkt likt denna där jag anstränger mig med dom kinesiska symbolkoncepten via vägen från deras tecknen (vilket jag ogärna gör) skulle vara. Och i sanning att de är och varit kanske försiktigare eller egentligen som jag reflekterat mer som möjligt sista månaderna än säg för fem - sju månader sedan är begränsade jämfört med vad de önskar åtminstone här i propagandan. Sådant är ju praktiskt en mycket större dialog i så många riktingar att det ej är trivialt att säga om det är bättre eller sämre och i så fall avseede vad? Men det tycks kanske ej vara en nackdel man kan ta på i alla fall även om viss intensitet möjligt hade tydligjort främling bättre vid sidan om tydligare kostnader i effekten av propagandan. Polarisering gör dock sådant här lättare att se vilket tänkbart ger en preferens man ska vara medveten kanske påverkar en. Men de kan ha haft ett sämre år här även om just 寵壞 imponerande mer på mig än mycket annat: Mycket fog gömt också. Uppenbart där men mer än man (jag i alla fall) trivialt tänkte mig.

Varelse att minnas har något av the Grand Tour (om jag minns namnet rätt) i flera filmer (och kanske verklighet) från det Kalla Kriget uttryckande den "kärnvapen-lösning" där vi slår ut möjligheten hos fienden som primär dess management politiskt såväl som militärt. D.v.s. vi förnekar oss också möjlighet att samtala med dem för att avsluta kriget. Du kan tala med främling men när du eller de endast ser varelse försöker de inte tala med dem. Stor kontrast till Graceful cute just här föga relevant men som jag inkluderade som tagg för balans.