Hur kan jag annat än älska Aftonbladet?

2010-01-26

Jag är tämligen nöjd med den vinter jag haft om än problematisk på många sätt därför den gav relativt ingen vinterdepression. Samtidigt råder det ingen tvekan att jag liksom många andra mötte stora utmaningar 2009. Så medan jag nu sitter med bristande motivation där jag ändå hittar tillbaka till en inspiration där förmåga nu verkligen utvecklats vidare (men där den största utmaningen i ekonomin kvarstår) kan jag inte annat roas av egentligen rena trivialiteter.

Foto: gi Licens: CC

Och roas på en nivå inte jämförbar med egentligen något annat. Det komiska är verkligen relativt. Ett så underbart exempel på det var de vackra doodles Google hade från Sesame street där jag också givetvis av det rent slumpmässiga fick så fin synkronicitet (t.ex. den röda som ett tag gjorde Google alldeles suddig i bakgrunden). Det liksom den idag roade mig på nivåer som inte rätt kan värdera eller överskatta betydelsen av och här liksom då räknar jag med att det kommer glädja mig länge.

Jag kan inte annat än att beklaga att jag rullade samman dagens Aftonbladet men jag ska ända klippa ut och klistra upp det för mig brutalt komiska fotokollaget (^_^) Ödets vardagliga slumpmässighet som i det lilla roar oss i de stora frågorna medan utmaningen ligger i det halvstora privata.

Lejonkungen som vill bli Saabs husse

Vad jag skrattade när jag nöjt av bilden. Sedan nu kom jag och tänka på den igen och den gjorde mig på så gott humör. Så rolig. Fast nu såg jag att den var Proshots via AP vilket så klart var rimligare.

Ändå var ju samspelet med titeln 50% av nöjet allra minst. Jag kommer inte ha mindre roligt av att ha den bilden inramad för att det för mig diskret komiska nog inte var uppenbart för Aftonbladet :-D För det nöjet som jag verkligen uppskattar säger jag som jag då sa om Google:

- Hur kan jag nu någonsin annat än älska er?

Det betyder så mycket. Så passande att håna dem så elegant indirekt. Numera är allt så vulgärt utan harmoni och det artigt diskreta. Dessutom så mycket härligt gult, den gulliga lejonungen och en maniskt leende företagsledare som ska skicka en massa pengar till hederliga svenska arbetare.

Kan det bli bättre? Inte roligare i alla fall (#^_^#)