Ryssland i Syrien: Att marknadsföra vapensystem med verkligheten?

2015-10-03

Flygplanen Ryssland uppges stationerat och använt i Syrien var för mig helt nya namn och varumärken: MIG minns jag från yngre dagar från såväl film och nyheter medan dessa var för mig nya.


En liten uppföljning i Wikipedia visar att kombinationen av SU-25, SU-24M2, SU-30SM och SU-34s såväl inkluderar tämligen gamla flygplan som nyare. Dessutom är modernare vad som utvecklas resp. (om jag inte minns fel här) finns om än ej i Syrien (från vad som uppges). BBC ger förutom uppgifter om antal (från sekundär källa) också korta sammanfattningar av vad de antas kunna användas till utnyttjande någon som anses kunna sådant:


"As Michael Kofman, a US-based analyst with the CNA Corporation notes, Russia has some 34 fixed wing aircraft based at Latakia - a mixture of types, comprising: 12 Su-25's; 12 Su-24M2's; four Su-30SM's; and six Su-34's."

Från: Syria: What can Russia's air force do? (2015-10-01) | BBC News


I särklass de äldre modellerna är mycket spridda i världen och köpare inkluderar långt ifrån bara forna av Sovjetunionen kontrollerade länder och i Sovjetunionen regioner som blivit länder. Och heller inte bara till Sovjetunionen nära allierade länder. Av allt att döma när man surfar Wikipedia bredare är Ryssland en mycket i andel befintliga kunder kraftfullt ursprungsland till vapen som flyger i luften.


Sukhoi Su-24 (Wikipedia som ända källa till informationen nedan) som exempel:


  • Producerad 1967–1993.
  • Algeria 34 st
  • Iran 30 st.
  • Syrien 22 st.
  • Ukraina 120 st.
  • Sudan upp til 12 st.
  • Angola, Azerbaijan, Uzbekistan, Kazakhstan, .
  • Belarus 34 st.
  • Iraq 30 st.
  • Libyen 6 st.

Förutom Ryssland (antalet ska ses som tämligen ungefärliga och snarare övregräns för vad som är funktionellt). Inkluderar man övriga besläktade modeller expanderar dock antalet länder brutalt såväl som antalet sålda med ex. Indien som en stor köpare:


"Indian Air Force operates the Su-30MKI variant. Russia built the early Su-30MKIs; later Su-30MKIs are assembled indigenously under license by Hindustan Aeronautics Limited. The IAF has 200 Su-30MKIs in service as of August 2014[43]."

Från: Sukhoi_Su-30 - Operators


Vi noterar också för SU-30 flera befintliga kunder i Asien vilka kan tänkas ha värderat upp sitt behov av krigsmakten allt eftersom Kina blivit mer bombastiskt expansiv ut på havet:


"Indonesian Air Force (TNI - AU or Tentara Nasional Indonesia - Angkatan Udara) has ordered a combined 11 Su-30MK/MK2 fighters.[44] As of September 2013 it has all Su-30MK/MK2s in inventory.[44]"
[...]

"Vietnam People's Air Force operates 4 Su-30MKs and 20 Su-30MK2Vs in 2013.[27] Vietnam reportedly signed a contract for 12 more Su-30MK2s in 2009,[64] but the contract was reduced to 8 fighters.[65] On 20 July 2010, it was announced at Farnborough International Airshow that Vietnam signed a contract for 20 Su-30MK2s.[66] On 21 August 2013, Russia announced it would deliver another batch of 12 Su-30MK2s under a recent $450 million contract, with deliveries in 2014-2015.[67]"

[...]

"Royal Malaysian Air Force after a close visit to see India's Su-30MKI, ordered 18 Su-30MKMs in May 2003. The first 2 Su-30MKMs were formally handed over in Irkutsk on 23 May 2007, later arrived in Gong Kedak airbase on 21 June.[47] As part of the contract, Russia sent the first Malaysian cosmonaut to the International Space Station in October 2007.[48] Malaysia has 18 Su-30MKMs in service.[49]"

Från: Sukhoi_Su-30 - Operators


Jag hade stora svårigheter via Wikipedia och ett par jämförbara en kompetenskrävande källor få någon klarhet i priset (d.v.s. också uteslutande meningsfulla jämförelser med konkurrerande system) men jag kan tänka mig att för många kunder kan ett spekulerat lägre pris och möjligen mer robust system med färre krav på kompetens i roll-bredd rörande underhåll vara viktigare än mer större funktionell bredd och djup. Därmed inte sagt att jag säger att deras flygplan allmänt för jämförbara år alltid är sämre än ex. de svindyra flygplan Lockhead Martin med flera gör även om jag kan tänka mig att det är fallet för typerna som nu finns i Syrien. Jag läste ytligt längre tillbaka upp mig lite på flygplanen sista generationerna för att leverera kärnvapen och andra bomber vilka jag fick intryck av var tämligen kompetenta från också ej kunskapskrävande information förutsättande allmän vetskap (med tillhörande risk att jag missuppfattade både det ena och det andra).


Sukhoi SU-24.
Fotograf: Alexander Mishin.

Att sälja JAS till fler länder har ju visat sig genom åren vara en krävande operation. Men mitt intryck är att det kan ha lättat upp efter att flygplanet deltog i realistisk användning i Libyen.


Så jag kan tänka mig att dom ryska flygplanen visande på vad som kanske visar sig som en god prestation kan stödja försäljning av dessa och ev. senare generationer. Kanske också rörande tänkbara (och här föreslår jag bara möjligheten att sådana affärer alls kan vara aktuella: Jag vet inte om de alls ens tekniskt är tänkbara som alternativ till att köpa nya flygplan) moderniseringar av dessa väldigt vanligt förekommande äldre modeller. Använder de kanske i Syrien rent av någon form av modernisering som kan vara aktuell för dessa mängder av andra länder som har dessa modeller och nära besläktade?


Den sista möjligheten är kanske intressantare? Dels kan jag föreställa mig att det är affärer som kan tänkas vara aktuella mer näraliggande i tiden hos flera länder eftersom så många har flygplanen (om man faktiskt gör sig besvär att följa upp liknande affärer bakåt i tiden samt kontrollerar vad ev. redan diskuterat rörande det hade man kunnat säga något mer än allmänt funderande här). Dessutom är det kanske affärer som är svårare att riktat söka konkurrera motverkande utanför endast normal affärsverksamhet (jämförbart med sanktioner med tagande kanske viss kostnad i form av försvarsbidrag eller liknande) eftersom alternativet i vad som konkret skulle ersätta en sådan uppgradering om behovet i sig är tvingande (snarare än ev. länder som kan tänkas behålla äldre system om det kan gynna affärer med andra länder än Ryssland) skulle vara att leverera andra flygplan i sig modernare ej krävande motsvarande uppgradering.


Relaterat

Någon form av geo-strategisk tänkbar motivation:



Obama tror att Putin is acting out:



Vi ska nog förstå acting out ovan mindre som konceptet används för barn och mer som en vuxen lite plågad statsman som lever ut psykologiska trauman: I en otäck värld som konspirerar mot en är det viktigt att etablera punktvis närhet längre ut så att man kan upptäcka amerikaner, tyskar, polacker m.fl. som smyger runt. Kanske ett förhållandevis sunt agerande bättre än ex. göra områden praktiskt i det mesta ogörliga att vara alls i som människa eller djur med hjälp av kärnvapen.


Men jag tror egentligen lite mer på vapenaffärer än acting out bearbetande psykiatriska feltillstånd. Men det är ofta lätt att rationalisera beteende som egentligen från person eller personer som "beslutade" byggde känslor m.m. som vi kanske hellre oftare annars kallar irrationellt. Och inte sällan finns såväl rationella som irrationella motivationer som kan tänkas ha påverkat beslut.


Det geo-strategiska diskuterat i första länken har jag ingen åsikt om. Sedan mycket allmänt handlar ju allt militärt som ej endast är potentiellt om just den geografiska domänen.


Jag taggade inlägget också med Weapon effect för den ej diskuterade effekten sådant här har på hur vi uppfattar här Ryssland.