The Big One: Nu ännu svårare att skatta risken för

2015-04-08

Händelser vi vet kan inträffa (som en subjektiv bedömning) men som ännu inte alls inträffat alls innan eller som sägs inträffat för evigheter sedan (jfr att en del menar att en mängd arter dog ut av en meteorit) kan vi troligt strunta mer eller mindre helt i om skadan (eller värdet) är försumbart.


Är istället skadan de orsakar mycket hög - i någon mening kompenserande för en låg sannolikhet vi egentligen svårligen kan bedöma därför vi ej har något utfall överhuvudtaget - tenderar vi gärna att underskatta den subjektiva sannolikheten mot den som det kan visa sig faktiska. Åtminstone under tidfönster framåt i tiden som inte är längre än att någon åtgärd för att hantera risken bärande en kostnad är aktuella för: Om kostnaden (att vi behöver göra något) är mer filosofisk kan vi resonera mer välfungerande.


Ett exempel som av och till förekommer på fenomen runt detta är (men där jag aldrig tittat närmare just på denna händelse och vet därför inte hur korrekt man egentligen resonerat rörande sannolikheten och föreställningen om att den ska komma med en viss mer än väldigt tydlig skada) idén om att Kalifornien kommer drabbas av en mycket skadande jordbävning:



Betraktar vi det som en affärsrisk och lämnar alla kostnader förutom personal och tänker oss att 10% av personalen försvinner under minst fyra veckor efter händelsen har man en kostnad att tänka vidare från.


Eller om vi nu adderar på med en till risk om alla medarbetare samt allt i övrigt försvinner därför att man är nere nedslaget av:



Också en svår sannolikhet att försöka bedöma även om kanske lättare i skada (om man gör det enkelt för sig och säger att allt associerat företag just är vid nedslaget).


NORAD är det nordamerikanska - ett mer amerikanskt än NATO baserat men högst rörande allt konkret även involverande Kanada av praktiska skäl bl.a. relaterat avstånds-vektorer från gamla Sovjetunionen via Nordpolen - försvaret mot från början kärnvapen levererade via flygplan, och senare också kärnvapenbestyckade interkontinentala robotar. Det torde idag (och jag gissar här) ha kanske minst ett till tekniskt och tidsmässigt senare system man kanske valt att ej tekniskt föra in med NORAD (om så tror jag från allt vi allmänt runt om i världen lärt om integration av system från olika generation lärt att det var en klok separering). Att representant från NORAD säger detta bör därför vara vad som har en konkret praktiskt översättning till hur de hanterar sina lösningar för försöka ta ner pay-load-leveranser som kommer.


Problemet med NORAD's resonemang här är att man också kan tänka sig andra leverans-vägar de tänkbart är sämre förberedda för. En sak är Nordkoreas ofta utnyttjade ubåtar man använt för allt möjligt omoraliskt över åren. Hur väl kan man hindra att kärnvapen tas i land vid kusten och därefter transporteras med en liten lastbil till lämplig stad? Det kanske inte är något större problem alls. Jag vet inte alls vilka möjligheter man har att bara detektera ett kärnvapen existerande (utan att explodera) i ett geografiskt område via förändring mot förväntad bakgrundsstrålning o.s.v. eller hur lätt det är att använda ubåtar för landstigning (erfarenhet från Japan just för Nordkorea inkl. under Kalla Kriget indikerar att det är görligt).


Samtidigt en slö leveransväg medan möjligen Nordkorea givet det enorma upplevda värdet kärnvapnen har riktigt gillar att förflytta dem till en plats där de ej har direkt kontroll över dem. Det är ju vapen för top- och middle-management att besöka när osäkra eller misstänkt osäkra för att stärka upp självbildens upplevelse av vilket självförtroende den kommer ha den närmaste tiden och förändra sig lite närma det fortsatt. Just vapen i alla hotfulla miljöer - eller upplevt så - är känt potenta här (de är potenta i fler miljöer än hotfulla också: Ett fenomen vi kan kalla Guns are cool).


Vapeneffekt (weapon effect)

kl. 4/08/2015 08:26:00 fm
. . ,