Det här var tänkt som något komiskt inlägg. Men det slutade med att jag inte uttryckte ett av få tänkbara brott jag kan minnas att jag kommit i närheten av men väl något som inkorrekt kan tänkas så även om mer än 20 år sedan. Eftersom jag tidigare för ett antal år sedan roade mig att publicera övriga inklusive ett litet experiment i personligt emotionellt tillstånd där jag som en punkt ville snatta något vilket jag aldrig gjort (en kvällstidning från tobakshandeln där jag är deras kanske nu äldsta och av och till när det gäller snus bland de större kunderna - jag betalade dagen efter självklart varefter de berättade att man såg att jag missade att betala tidningen med tobaken och inte hade brytt sig så särskilt förslagen var jag antagligen inte) låter jag det publiceras. Jag tror det varken får mig att se moralisk eller omoralisk ut. Möjligen kan man mena att andra metoder att lösa det hela hade varit mer funktionella men som jag såg det kan sådant dra ut på tiden (som hela situationen från början var exempel på) medan risk om än tämligen osannolik ändå kan sluta illa ex. för mig. Så bättre att lösa direkt innan kvällen.
Det hela lär inte vara särskilt lärorik eller intressant läsning: Men för sakens-skull ändå skrivit i "domänen" tidigare (troligen om jag inte glömt något skrivit om detta tidigare) kompletterande så att det inkorrekt fattas något. Fallstudien flera år tillbaka var ju trots allt ett mentalt-experiment så det ligger lite i naturen här att reflekterande den kan jag tyckas för mig själv bättre görande denna komplettering (rationellt oproblematiskt) även om jag kanske egentligen inte har lust.
Komiskt: Adjektiv
Så tråkig att jag fick bjuda till och föreslå violent som komplettering av följande fina lista med adjektiv någon engagerad samlad för att göra det lättare att uttrycka utvärdering av soldat-trupp:
Gamla tiders amerikanska soldat förstod nog bättre vad krig kom ner till. DTIC.mil ger oss en skattning med blandad forskning från år tillbaka:
Det räcker inte att vara motiverad, kunnig, trevlig eller ens aggressiv om det bara slutar med att man börjar engagera sig i en massa större frågor kring konflikten. Soldaten behöver dessutom vara våldsam.
Jag minns från min militära utbildning på F21 som hundförare på hundpluton att principen var att hunden har roligt när den arbetar. P.s.s. tänker jag mig att soldaten ska ha roligt när han är våldsam levererande fienden in i döden. En skicklig och produktiv tjänstehund kan nu vara problematisk i andra sociala situationer och inte sällan rent av problematiskt för personalen till vardags. Man får i någon mening när saker ligger i och runt realism att soldaten behöver vara våldsam för att lösa sin uppgift (lösa sin uppgift tycker jag är en bra term visande min idag växande mer unika bakgrund som värnpliktig).
Åldrad minnas ungdomen och antagligen lätt påbörjad gubb-demens bekänns det
Viss innovativ flexibilitet klarande problemet utan att det för med sig sociala - motsvarande diplomatiska problem - är också förväntat trots begränsning. Under min inte fullt 12 månader långa karriär minns jag att en konkretiserad risk fanns i närmiljön (jag var då som jag därefter ibland tenderar vara risk-medveten vilket kan ha värde såväl som nackdel mer allmänt) i form av skärpladdad K-pist (p.g.a. någon akutsjukdom flera veckor lång kombinerat med vaktbefälens såväl vaktsoldaterns miss-management och praktiska inkompetens: Slutstycke och patroner lämnas tillbaka självklart efter vakt och kommer värnpliktig ej tillbaka med sakerna oavsett sjuk eller inte eftersöker man det) förvarad några rum nedanför där vi höll till.
Givet nivån på festandet saker ibland kunde ta sig blev jag tämligen störd av det akut - känner jag till det så känner andra till det så klart - tog jag helt enkelt i ett lugnare ögonblick innan kvällen riktigt började och löste det "direkt" så att säga hämtande ut vapnet med tillbehör ur skåpet utnyttjande den här metallgrunkan man satte igen den stora tygsäcken med och lämnande in det hela till adjuntanten - vilken jag av och till tidigare rörande en annan sådan jag tänkte var i tjänst pratat lite några gånger rörande hundplutons-resebeställningar veckorna jag var reseansvarig då det kändes korrekt att man borde generellt ha resor fritt för oss åtminstone med buss givet hur korrupt hela resebokningssystemet allmänt var vilket han höll med om: Sådant har av och till hänt genom åren: Jag känner mig lite ungt upprörd över något omoraliskt, dåligt fungerande, defekt m.m. och engagerar mig varefter man håller helt med vilket känns bra och så när man pratat klart inser man att det ändå konkreta man gick därifrån med var många fler hemresor för hundpluton eller senare i karriären en löneförhöjning med åtta tusen kronor per månad vilket man äldre knappast lär råka ut för där man mer från start förstår hur saker egentligen fungerar snarare än att man tror att diverse suspekta släktskap m.m. redan är allmänt kända - (i perspektiv från att jag hade hört att man kanske låg lite i delo med några vaktbefälen vilka säkert om man lämnat in det till vakten ej rapporterat det vidare).
Och beroende på hur man tolkar lagstiftning var ingenting olagligt här. Förutom mer normal tolkningsnivå där riskfrågan ska vägas in (inkl. metodsystem existerande ej innan levererande riskreduktion genom att situationen ej uppstår) gäller komplexitet relaterat det militära och vem som egentligen är "drabbad" där denne naturligtvis ej ser sig som drabbad tvärtom är mycket nöjd över att frågan blev löst (segment bl.a. innan hundpluton och tänker jag jämförbart bland lite varstans där problematiska subkulturer kan ha uppstått var ganska okända för att festa hårt och tydligt).
Även om jag avstod från att direkt konkretisera hur jag extraherade det annat än att jag förklarade att jag tog det från det uppbrutna skåpet. Varefter efter att pratat kring någon fråga lite runt om icke-specifikt vilket tror jag ändå kanske indikerade hur jag löste det om han inte var trög gick jag vidare till middagen när han pinnade iväg för att låsa in vapnet.
Efter vad jag fick uttryckt dagen efter - kanske i någon överdriven tolkning av hur oroad eller störd jag kan ha varit av det hela: jag menar risken kom och jag stängde den så jag hade närmast glömt den - ville den här andra som jobbade med adjuntanten (major tror jag medan adjuntanten kanske var lite lägre: jag höll på mer med hundarna så jag hade ärligt talat varken då eller nu något direkt intresse kring intern-politiken chain of command kanske det kallas) att han ville särskilt uttrycka att jag kunde vara säker på att någon skulle som få någon negativ-feedback av det hela: Och det var det sista jag hörde kring det.
Komplettering: Faktiskt som jag då några månader fick tänkte var det någon av vaktbefälen jag inte hade sett insåg jag igen. Vilket jag kopplade löst som möjligt havande samband. Men tio tusen orsaker till det kan ha funnits. Kanske lika troligt glömdes det hela bort. Dock ev. någon funktionell förändring för att minska risken för liknande säkerhetsdefekter även om det känns här som lite out-of-culture.
