Bloggers problem från och med onsdag (även om dom påstår fredag) är givetvis ytterst relevant för inlägg två ännu borta härifrån. Vi kan se det som Blogger är den del av Google som presterar i särklass sämst i mätbara faktorer som indikerar kompetens, kunskap och förmåga att lösa problem.
Därför ser Blogger ut och levererar ungefär samma kvalitet som de gjorde 2007. Och varför varje försök att korrigera något slutar i gråt.
Det är inte ett problem primärt i plattform eller kunskap. Utan individuella personers erfarenhet av Blogger.
Enkelt att lösa oftast men det normala är att sådant sprider sig.
Spridning är i sig också en lösning och ger en korrigering till vad som är rimligt. Initialt när det inleds krävs allt fler medarbetare för att göra allt mindre och resurser prioriteras på delar av leverans egentligen inte viktig (Reyter Calais är ett till exempel där leverans prioriterat det otydligt oviktiga som för varje person använder det via API saknar betydelse för att istället reducera kvaliteten ner till obefintligt). Efter en tid passerar man över antal medarbetar där värdet av samarbete fortfarande i viss utsträckning fungerar. Därefter faller företag som stenar.
Gång efter gång ser vi detta. Det enda unika med Google är att de kämpat emot. Ändå nu har vi dem här igen precis som alla andra. Ser rent ut lite sämre än när jag sist följde upp dem för 16 veckors sedan.
Någonstans här brukar de orka vända det. Men när man ser fenomenet i sig på sådana åtgärder ex. in-effektiva visualiseringar av data, att kvalitetsprojekt av grundläggande tjänster orsakar mer problem än de löser ser jag inget annat än svårigheter. Microsoft är tror jag mest relevant att jämföra med. I 10 år har de använt fonderade tillgångar men ändå hard e inte lyckats lösa kvalitetsproblemen i gränssnitt till filkatalogg för att ta ett exempel. Och deras otydliga konkurrent Linux expanderar i stabil takt både i antal utvecklare, användare och kvalitet.
