När jag slutade följa frågorna kring den globala uppvärmningen för kanske ett par år sedan hade det börjat rulla riktigt bra åt rätt håll. Nu när jag följde upp det verkar det som saker och ting inte direkt stannar av men har nått en puckel som man har svårt att komma över.
Vision vi hade och som fick saker att röra sig kan ha tappats. Frågan har nått ut men allt tycks dra åt olika håll.
Det finns ingen anledning att sätta enorm prioritet på bekostnad av allt annat men klimatfrågan behöver en egen långsiktig plan. Detta därför att realiseringen när planen är satt ska kunna gå sin egen väg i lugn takt framåt utan att ständigt förhandlas om inför varje steg. Situationen just nu är att allt finns men man går inte framåt.
Jag hade inte förväntat mig att det här problemet skulle uppstå. Delvis beror det naturligtvis på att utvecklingen av EU gått så sakta. För EU att ta ledarskapet är ju naturligt men inte ens här finns idag något ledarskap.
Steget till att få det här att röra sig är dessbättre inte stort. Kunskapen om problemet hos politiker och medborgare är god. Intresset hos medier är tydligt. Forskningen har nått långt. Det är motivationen och visionen om att gå framåt som måste ut igen.
