Skräp på nätet: DN har blivit en stor annonsbanner

Jag tycker att inom vissa branscher behöver man ha viss stolthet. Är man media säljer man inte redaktionellt utrymme, man anger tydligt vad som är annons, skribenter ska vara källkritiska och inte acceptera rätt av information från nyhetsbyråer, presstjänster m.m. Visst det blir tuffare ekonomiskt och gudarna ska veta att jag inte blivit rik på det men hade jag tyckt det var viktigt finns alternativ för mig. Andra arbeten givetvis. Och att bidra till verksamheten på annat sätt. Jag brukar hålla en beräkning på spontana förslag om otillbörlig annonsering (d.v.s. mestadels förslag om annonser med sökmotorvänliga länkar) och det högsta jag fått där någon månad nådde var erbjudande om totalt cirka 110 000 kr. Det är väldigt mycket mer än vad moraliskt korrekt annonsering ger. Trots det har jag aldrig sålt sökmotorvänliga länkar. Aldrig. Inte heller kommer till någonsin bli aktuellt att bryta redaktionellt oberoende, sälja annonser som läsaren inte kan se annonser eller bryta riktlinjer från viktiga samarbetspartners som Google. Aldrig.

Vad ska man säga om sådan här annonsering? Är DN.se på väg att lägga ner? Har de ingen stolthet kvar? Är det inte bättre att de försöker lösa sina interna problem och skär onödiga kostnader än att välja det här?

Jag gick in på DN.se vilket är deras startsida. Jag når inte deras startsida utan det ovan. Jag ser inte att det framgår att det är annons. Jag förväntar mig redaktionell text. Jag ser en annons. Men det är inte angivet att det är annons.

Komplettering om Brinklandia

Fredrik Brinkmann på Brinklandia skickade ett stycke värdefull information apropå att jag skickade dem ett e-post där jag bad dem titta om något viktigt saknades eller var fel i bloggpostningen:

• Nyhetsblogg från mediabyrå

Brinkmann skriver för att tydliggöra deras företagssyfte är:

"Vi hanterar alla inköp av vägledande medier dvs. tryckta kataloger och kataloger på internet samt inköp av sponsrade länkar och sökmotorsoptimering".

Mycket fin trafik på Nyfiken vital

Vår nättidning Nyfiken vital (www.nyfikenvital.org) har alltid haft en lugn tillväxt i trafik. Över julen och fortfarande har det varit något större ökning än vad som annars är vanligt (även för julen). En analys av det gjorde jag till läsarna av nättidningen på bloggen som finns som komplement till den: dess blogg.

Ökad användning: Uppslagsboken och referenser i nyheter

Orsaken tror jag dels är ökad användningen av uppslagsboken och nyheter som en väg för att hitta mer information via referenserna (det sista svårare att följa). Trots en längre semester än jag planerat för att bygga upp kunskap inom några viktiga kringområden är andelen återvändande besökare bra. Där är det tror jag dessa två faktorer som ger trafiken. Att verkan är ökat positiv nu när publiceringen i lugn takt börjat igen pekar på det.

Trafik från Google

Trafik från Google tog sig också upp ett steg. Jag tror mer och mer att den "personliga sökningen" som de kallar "Web history" spelar in:

"Web History helps deliver more personalized search results based on the things you've searched for on Google and the sites you've visited. You might not notice a big impact on your search results early on, but they should steadily improve over time the more you use Web History. "
Från: www.google.com/psearch

Allt fler sökresultat anpassas mot personliga intressen och krav på sökresultaten. Det bör gynna den som publicerar bra innehåll. Samtidigt ökar även andelen surfare på nätet intresserade av andra områden än teknik och internet. Även detta är bra för Nyfiken vital.

Det här med anpassad sökning är emellertid ännu nytt och det är mycket möjligt att jag tolkar fel vad hos Google som stått för ökningen.

Nyhetsblogg från mediabyrå

Här har vi en blogg med nyheter från mediavärlden jag hittade när jag sökte på Nyhetsbloggen:

• nyhetsbloggen.brinklandia.se

Bakom bloggen har vi Mediabyrån Brinklandia som säger sig fungera "helt enkelt som ett filter mellan dig och reklamföretagen". Jag vet egentligen ingenting om företaget men [Red. Mindre ändring efter e-post med företaget som skickade följande förslag på beskrivning av företaget] här har vi en beskrivning:

Brinklandia hanterar alla inköp av vägledande medier dvs. tryckta kataloger och kataloger på internet samt inköp av sponsrade länkar och sökmotorsoptimering.

Deras blogg hade hur som helst en del intressant bland annat om att hantera bluffakturor, vissa grupper av för annonsören oseriösa medier d.v.s. diverse kataloger i den traditionella tryckta meningen o.s.v.

Därför behöver landsortspressen dö ut helt

De bland tidningarna oavsett om det är "Stockholmspressen" eller "Landsortspressen" som tror att trivial lösningar al'a integration med Twitter, Twingly, mjukvara som spammar upp 100 000 sidor med dublicerat innehåller eller vad som just nu bloggas bland en massa media-bloggare lurar sig själv. Det finns inga färdiga lösningar som löser de traditionella tidningarnas problem på nätet. De måste tänka till, de måste analysera och de måste ge värde till både läsare och annonsör.

Precis som jag bloggade behöver tidningarna fler besökare och annonser med högre värde för köparen:

• Media på internet och deras framtid

Gå samman - Döda landsortspressen

De som låser sig i vanföreställningen att de är experter och kan mer än alla andra trots att de misslyckats är de som kommer försvinna från nätet. Får jag med flera som vi vill och presstödet tillsammans med den lägre beskattningen av tryckt media försvinner lär dessutom minst hälften av de tryckta morgontidningarna försvinna (i den meningen att de kvarstår som seriösa tidningar och inte blir pamfletter med diverse smyg sålt redaktionellt innehåll tillsammans med en massa annonser). Det är bra att vi kommer få färre tidningar. Hela branschen är överetablerad. Låt det sämsta av den dö och lämna det bästa.

Betrakta bara den besparing man får om en "rikstidning" ersätter sju tidningar bland landsorspressen enligt:

• 1 - 2 lokala skribenter som skriver några lokala nyheter (ex. "Bonden Bertils ko Maja fick en kalv med två huvuden" eller vad som just då är den stora nyheten).
• Alla övriga nyheter d.v.s. inrikes- och utrikesnyheter kan däremot vara exakt de samma i alla versioner.

Detta ger läsarna bättre tidningar

Inte bara spar detta pengar för oss skattebetalare. Dessutom får läsarna mycket högre kvalitet. Ta en tur till ditt bibliotek och sätt dig och bläddra igenom landsortspressen. Både inrikes- och utrikesnyheter liksom analyser håller skrämmande låg kvalitet. Inte bara tror jag att det handlar om att landsortspressen har mindre pengar utan också att de inte klarar att rekrytera bra folk. De gör sakfel som inte ska förekomma även om skribenten har minimal tid på sig om denne inte är "begränsad".

Samtidigt möjliggör detta för den rikspress som tar över att öka sitt redaktionella värde ytterligare genom att de får högre intäkter att lägga på inrikes- och utrikesnyheter.

Titta på Metro

Metro är ett utmärkt exempel både på hur samverkan över områden både ger lägre kostnader och högre kvalitet. Sedan ser jag givetvis att Metro kan ha kommande problem också. Där precis som för Tele2 har en del medarbetare hos dem en ganska dryg attityd. Råkar de förolämpa fel personer kan det åtminstone när det gäller deras publicering på webben skada ordentligt. Situationen är och var ju trots allt så att vissa intressen kritiserat dem hårt men det har bromsats av en del andra aktörer.

Där ser jag att förändringar kan komma om man inte inser vilka sociala grupper på nätet som har inflytande. Metro behöver t.ex. inse att bloggosfären utanför dom själva är viktiga här. Där skickade jag t.ex. ett förslag nyligen kring en uppföljning av en artikel från 2007 vilket jag inte fått svar på än. Det kan vara en indikation på att Metro inte klarar att lyssna på viktiga sociala grupperna på nätet.

---

När det kommer till integration mot det sociala nätet är det bra agerande i den direkta kontakt som ger mest. Det är inte trivlala automatiska lösningar som länkar hit och dit utan att det ger läsaren något konkret värde som har betydelse.

---

Bloggosfären förstår inte media med bredd

Här vill jag också passa på att kritisera bloggosfären. Bloggare som har några hundra eller i bästa fall 1000 unika besökare per dag på en specialistblogg tror plötsligt att de kan något om hur breda publicister ska få tillräcklig trafik. Bland de svenska bloggarna aktuella här finns nästan ingenting som ens är vettigt att läsa.

För mig som faktiskt analyserat de flesta sociala media med formella metoder under flera år och har breda sajter är väldigt mycket som de här bloggarna skriver uppenbart grova missuppfattningar (eller desinformation). Ett bra exempel på sådant är att man tror att tillräckligt många av traditionella medias läsare använder RSS (eller atom eller motsvarande) för att det ska ha en praktisk betydelse. Bloggare som läser andra bloggare använder ofta RSS men det förekommer knappt i övrigt än. Tänk här på hur lång tid det tog från det att webbläsare blev vanligt tills e-post blev ungefär lika vanligt...

Tidningar på nätet säljer dåliga annonser & värderar besökaren fel

När jag använder uttrycken "traditionella media på nätet" eller "tidningar på nätet" avser jag våra lite äldre tryckta tidningar som gått ut och gjort webbversioner av sin nyhetsrapportering.

Jag tog nyligen upp flera problem som gick att se hos traditionella media på nätet och som till stor del förklarar varför många av dem presterar så dåligt:

• Många tackar nej till större delen av den trafik de kan få genom att bygga sajter som inte sökmotorer har stora svårigheter att analysera.
• I de flesta fall är funktionerna som ska göra det lätt för läsaren att hitta rätt under all kritik de också.
• Vissa har mött upp genom att utnyttja SEO-konsulter som saknar erfarenhet av breda media och därför tagit betalt för åtgärder som är helt onödiga och inte tillfört något medan de verkliga problemen kvarstår.
• De har en arbetsmetodik som är långt ifrån optimal.

Ett antal konkreta problem tas upp i: Media på internet och deras framtid.

Vad är besökarna värda?

En till viktig fråga att beröra när det kommer till traditionella media på nätet och lönsamhet kvarstår: Vad är besökarna värda? Är de värda mycket för annonsören kan man slösa pengar på påkostade saker och onödigt höga löner för medarbetarna. Om trafiken däremot har ett väldigt lågt värde måste man uppnå en av följande saker eller allt:

• Minska kostnader per kvalitetsinnehåll enligt hur besökaren uppfattar det.
• Öka antalet besökare per kostnad per kvalitetsinnehåll man producerar.
• Öka den tidsrymd som innehållet är kvalitetsinnehåll enligt hur besökaren uppfattar det.

Annonsblindhet: Tidningarna säljer annonser med mycket lågt värde

Ofta handlar det om annonser som syns över hela sajten och som inte påverkas av innehållet. De är nästan alltid visuella d.v.s. består av bild eller film. Problemet med detta är till att börja med följande:

1. Annonsblindhet är en realitet.
2. Hjärnans funktion gör att annonsblindhet nästan är lättats för bild.
3. Hjärnans funktion gör att annonsblindhet är lättast för rörliga bilder.
4. Annonsblindhet är svårare för text därför att läsaren har beredskap just för att läsa.

Detta gäller den typ av webbsajt vi diskuterar här. Samma sak gäller inte på samma sätt t.ex. TV- eller en videosajt.

Annonser med bilder = Annonsblindhet

Den typ av annonser traditionella media sålt i form av bilder som visats över hela sajten eller nätverk av massor av bloggar är därför väldigt ineffektiva. De säljs på antal visningar men de allra flesta som registreras som visningar filtrerar bort dem och de orsakar därför inte varumärkesbyggande.

Tråkigt nog är det här väldigt lätt att lura annonsören. Resultat från frågeformulär om vilka annonser besökaren sett är missvisande. Det behöver inte ens handla om att resultaten manipuleras. Istället när en direkt fråga ställs om en annons blir personen medveten om att han sett den därför att det blir viktigt men samma sak triggas nästan inte för något annat och inte i köpsituationer. Utan här handlar det helt enkelt om all träning vi fått i skolan under provskrivningar. Frågeforumlären liknar dessa.

Är inte klicken värdefulla?

Men kan de inte ge något när besökarna verkligen klickar på dem? Eftersom annonserna är irrelevanta för vad besökaren gick in på sidan för är värdet här lägre än om sidan varit relevant. Detta genom att när sidan var relevant vet vi att läsaren redan från början var intresserade av området.

Vi kan se att detta stämmer genom att webbutiker undviker denna typ av annonsering. Det finns undantag av detta på vissa typer av sajter för vissa typer av övergripande grupper. Har någon läsare svårt att se skillnaden här kan jag fördjupa framöver vad jag menar.

Hur mötte byråerna annonsblindhet? Rörliga annonser

När annonsblindheten blev så pass uppenbar att annonskunderna inte längre gick på annonsbyråernas BS kring antal visningar började man med rörliga annonser. Det gav givetvis från början ett resultat som gick att tolka som värde:

• Fler klick på annonserna.
• Annonserna såg imponerande ut för annonsören.

Varumärket tar skada av detta

Annonsörens varumärke skadas på flera sätt av dessa rörliga annonser. Viktigt är först och främst att inse:

• Det sätt flera webbläsare beter sig delvis p.g.a. manipulation på sidorna med annonser gör att den rörliga annonsen ökar i storlek mot hur den först ser ut när sidan laddas.
• Initialt syns själva annonskomponenten inte alls utan endast information om att det är en annons.
• Menyer m.m. ligger därför där annonsen ett ögonblick senare kommer visas.
• Detta har att göra med ordningen olika komponenter laddas.
• Många klickar därför av misstag på annonsen.
• Detta var möjligt redan innan men blev vanligt med de rörliga annonserna.

Orsaken till att denna typ av manipulering blev vanlig var kanske att byråerna nu hade fattat att annonstypen de sålde gav lite och att poängen var att få det se ut som att den fungerade trots det.

Detta skadar varumärket man försöker bygga därför att det irriterar besökaren. Besökaren går in på sajten för att göra något och klickar dit han vill gå. Istället har en annons plötsligt dykt upp och besökaren hamnar på en spammig reklamsajt för läkemedel (dessa är bland de värsta kring detta), naturmedel o.s.v. Att jag har rätt kan man lätt konstatera genom att söka diskussionsforum och dyligt och se vad surfarna själva tycker om det här. Frågan är varför inte annonserna som bränner i väg alla pengar på detta aldrig gjort det själva?

Annonser som hänger webbläsaren

Ytterligare en mekanism som irriterar och som media och annonserna inte verkar ha tänkt på (och ev. inte byråerna heller) är att rörliga annonser som ligger länge i många versioner av flera webbläsare ofta orsakar ett antal problem:

• De kan äta minne.
• De kan hänga webbläsaren av andra orsaker.
• Ibland hänger de hela datorn.

De typer av sidor där (av orsaker vi ska diskutera kring värdet av besökaren) där denna annonstyp faktiskt kan ha värde är också de som är mest känsliga för detta. Det handlar om sidor man har öppna länge t.ex. TV.nu och dyligt.

Vem som är skyldig saknar betydelse

Senaste gången det här hände mig var på SF.se där någon som sannolikt är väldigt långt ifrån att vara något geni fått för sig att det var en bra sajt att annonserna om vaccinationer på. Den annonsen hängde min webbläsare samtidigt som beställningen på biobiljetten skulle slutföras.

Det uppmuntrar mig inte till att välja en vaccination från den leverantören. Att det är så är givetvis irrationellt eftersom det inte är deras fel. De har blivit lurade. Människans hjärna fungerar emellertid kring sådant här på samma sätt som hundar. När jag gjorde värnplikten på F21 och höll på med bevaknings- och vakthundar tog vi bl.a. hand om sår på hunden. Då hugger de efter vad de ser och tolkar orsakar obehaget. Därmed är de lätta att avleda så att de inte hugger där de faktiskt kommer åt att skada d.v.s. såret man lägger om. När webbläsaren hänger sig p.g.a. en annons är det annonsören som får skulden trots att det inte är deras fel. Det kan även vara publicisten d.v.s. tidningen.

Varför ser man ändå ett värde?

Orsaken är att man vanligen kombinerar kampanjen över flera kanaler. Det kan t.ex. handla om TV där inte alls samma annonsblindhet är ett problem. Annonsblindhet i tryckta tidningar är välkänt men har inte samma betydelse. Vill t.ex. någon hitta en billig TV på nätet använder man en sökmotor eller prisjämförelsesajt. Om du däremot se var det är rea i affärer lokalt i stan är annonser i tidningen ett sätt som finns. Då har du ingen annonsblindhet.

Vidare finns en typ av sajt där rörliga annonser liksom bilder fungerar bättre. Det är sajter av typen TV.nu. Sajten ska ha en given funktion, ha många besökare och besökaren ska återvända många gånger till samma sajt. Att denne återvänder är viktigt för du kan inte bygga varumärke utan att upprepa, upprepa och upprepa igen.

Nu börjar vi se problemet för tidningar på nätet

Tidningarna har inte fattat att deras besökare har mycket mindre värde per styck. Därmed tror de att de kostnader som föreligger för publicering är rimliga. Det är de inte. Vad borde de inse från detta?

• Att de måste se till att de annonser de säljer ger större värde för annonsören.
• Att de inte tackar nej till mer trafik genom att bygga dåliga webbsajter.
• Varumärkesbyggande annonser har endast värde för konstant återvändande besökare.
• Endast ett fåtal tidningar givet språkområdets storlek kan räkna med konstant återvändande besökare.
• Större delen av besökare tidningar kan få som ger värde kommer från sökmotorer.

Det här är inte svårt. Det borde vara självklart. För mig är det obegripligt att så många av dom missar det här.

Att skada sin tidning genom att ge bort trafik

Nu blir det riktigt roligt. Tidningarna vaknar upp i elfte timmen och inser att de faktiskt förlorar en massa på att förolämpa aktörer som ligger före dem i utvecklingen. Svaret på det blir att de går på lösningar som är väldigt enkla. Det handlar ofta om någon trivial integration med en viss del av det sociala internet.

Jag säger inte att det inte nödvändigtvis inte ger något. Men däremot säger jag tydligt att de kan få ut mycket mer på att faktiskt ta och tänka till och inte tro att den enklaste lösning som är tillgänglig för alla är något som kommer ha en betydelse som är avgörande. Vidare menar jag på det allvarligaste att man måste tänka till hur man inför sådant här. Hur är det då med värdet av detta?

1. Jag har experimenterat med integration mot egentligen alla viktiga sociala delar av internet undantaget Youtube.com.
2. Jag har gjort det längre än nästan någon annan svensk (eller kanske längst).
3. Värdet av det sätt de tidningar som gör det mest intensivt nu ligger på cirka 2% - 5% av vad de kan få.
4. De metoder de använder har de redan bottnat ut värdet av.

Slipp att lära dig något! Köp tjänster från någon som kan ännu mindre

Kan det bli ännu roligare? Jadå. Eftersom många av de aktörer som säljer de här lösningarna till tidningarna inte har erfarenhet av SEO för breda publicister har lösningarna väldigt ofta byggts dåligt. Faktiskt skadar de istället publicisten:

• Segmentering som försvårar analys av sidan ökar.
• Värdet av inlänkar från bloggosfären minskar.

Detta sista är värt att kommentera för det behöver inte vara så. Problemet har heller ingenting att göra med om länkarna tillbaka är rel="nofollow" eller ligger i javascript. Vad som är problemet och devalverar värdet på länkarna är andelen länkar som är spam. Min tolkning (och nästan alltid brukar det visa sig att jag har rätt) är att går man här över ett tröskelvärde dras hela värdet ner. Detta är också fullt rimligt eftersom det i detta fall indikerar att inlänkarna inte är en redaktionell bedömning utan endast har till syfte att ta trafik från sajten.

Men får vi ändå inget värde av de här lösningarna?

Tja sajten skickar ut trafik via länkarna som annars kunde ha gått ut via annonser. Är den trafiken större än trafiken ni fick via länkarna? Om inte har ni förlorat något där.

Men får de ändå inte "PR" / länkkraft / länkokraft med Google eller vad man väljer att kalla det? I början såg man att media gick upp i sökresultaten på det här. Nu ser man att det inte längre påverkar alls. Vi kan dra slutsatsen att algoritmen nu hanterar det.

Så varför fortsätter tidningarna?

Det är den riktigt intressanta frågan. Jag upprepar samma svar som jag givit tidigare kring likartade frågor:

Tidningarna sitter själva på facit. Men de klarar inte av att analysera sin statistik.

Hur är det med andra SEO-tjänster tidningarna köper?

Här är det ännu roligare. Tidningarna själva är just de som sitter med den statistik de kan lära sig ifrån. Det finns inga svenska SEO-aktörer (undantaget mig då om jag nu ska räknas in hit) som just har några sajter av den typ media använder. Lösningarna de satsar på är vad som fungerar för deras vanliga tunna affiliate-lösningar och Adsense-spam-sajter.

Vad blev då resultatet av det? Det går inte bra för traditionella media på nätet. Några undantag finns som faktiskt imponerar. Jag väljer emellertid att inte peka ut dom.

Om media på internet och deras framtid

Framtiden för traditionella media på nätet bloggade jag om nyligen:

• DN: Framtiden för media och Google

Jag hittade de här två blogginläggen på SVD som diskuterar framtiden för media på nätet:

• Fler recept för dagspressens överlevnad
• WAN 2008: Bland inspiratörer och skygglappar

På bloggen Mindpark.se hittade jag också åsikter kring ämnet:

• Fem saker som alla mediehus bör göra NU!

Det mesta har jag testat och utvärderat under flera år

Tillskillnad från de flesta andra som brukar blogga om detta (antar jag eftersom de regelmässigt inte redovisar något konkret överhuvudtaget) har jag faktiskt experimenterat och dokumenterat min erfarenhet och det sedan många år. Oavsett om det handlar om Flickr, bloggosfären, taggningstjänster, PR, SEO m.m. så har jag varit där och nästan alltid bland de första svenskarna. Det enda viktiga som jag aldrig prioriterat är Youtube.

Därmed tycker jag nog att min erfarenhet här kan ha ett värde för mina läsare. Jag ger därför dessa här som kommentar i första hand till bloggpostningen på Mindpark.se. Inläggen på SVD.se behöver jag läsa om under veckan, följa upp avseende övrigt SvD publicerat kring detta, undersöka vad jag kan se av deras strategi för innehåll, integration mot övriga webben respektive hur deras plattformar ser för att slutligen fundera igenom det hela.

Kring de åsikter Mindpark.se framför kan jag säga att de är ganska vanliga i bloggosfären. Däremot vet jag att även andra som kontrollerar egen trafik som inte är liten och gör det som publicister vanligen kunnat konstatera samma sak som jag efter ha följt mina tips.

Avseende creative commons

Mindpark menar att det bästa är att göra allt sitt material creative commons. Därmed kan andra publicera det lagligt. Jag var helt säkert en av de första svenskar (troligen den första) som tittade på creative commons som en väg för att generera trafik (se bl.a. bloggbilder.wordpress.com som är ett av flera verktyg jag använde). Att göra allt creative commons menar jag är olämpligt:

1.1. Jag kan uppnå precis samma sak mycket billigare. D.v.s. genom just med denna metod via creative commons använda det mer begränsat t.ex. bilder.

1.2. Användning av text som är creative commons avseende länkvärde är lågt jämfört med sådant du tillförs mycket enklare t.ex. via reducerad RSS. Här avser jag med andra ord det övergående länkvärde som ges när du pingar. Betänk här att de flesta som importerar full RSS och återpublicerar uppvisar samma sak genom att de typiskt gör detta från massor av sajter.

1.3. Många som rekommenderar detta redovisar inte hur många unika besökare de själva har och hur deras idéer påverkat det. Jag har tappat trafik många gånger när folk stulit material. Numera har jag en metodik för att hantera det som hindrar problemet bl.a. via visst eget stödjande nätverk. Dublicering av innehåll är med andra ord inte riskfritt.

1.4. Folk som delar text material med creative commons kan utgå från att de riskerar att tappa trafik från Google. Det är ytterst enkelt att presentera länkar som uppfyller villkoren enligt creative commons på alla sätt jag sett uttryckt men som ändå inte kommer uppfattas av Google.

1.5. Vidare kommer inte ens "korrekta" länkar garantera att ditt material rankar före de som använt det. Detta gäller särskilt när materialet är färskt. Många typer av material är värdefullt just när det är färskt. Vidare uppkommer problem ofta när väldigt starka sajter återpublicerar. Det kan man bl.a. se för Sciencedaily.com som lätt regelmässigt rankar före de universitet (ofta mycket starka de också) som ursprungligen publicerade pressmeddelandet och som Sciencedaily.com länkar till.

1.6. Slutligen tappar man åtminstone sist jag tittade trafiken från Google Blog Search i de flesta fall D.v.s. den som tar ditt material efter dig och publicerar det senare har en god chans att komma före där genom att publiceringstid prioriteras avseende färskhet.

Full RSS

När det kommer till RSS hör man det ofta att det ska vara bäst att publicera hela sin RSS fritt och låta vem som helst publicera den. Media-bloggare påstår detta nästan uteslutande utan statistik eller information som sina experiment (eller ens information om vad de själva klarar för trafik totalt). Min erfarenhet och andra reflektioner kring detta efter att faktiskt experimenterat med kort och lång RSS är:

2.1. Google har nu uttalat att de inte utgår uteslutande från RSS utan faktiskt besöker sajten avseende Google Blog Search och övrigt som utnyttjat RSS. Att de gör så har jag förövrigt sett ett tag nu. Därmed förlorar man ingenting avseende Google på kort RSS. Jag ser detta som ett erkännande från dom att jag haft rätt om RSS hela vägen.

2.2. Jag kan inte visa reklam i RSS-strömmen utan att bryta mot att reklam ska vara separerad från redaktionellt innehåll. Vissa alternativ finns för att lösa detta men automatiserade lösningar är ännu omogna. Därmed tjänar jag inte pengar på RSS-läsarna när RSS är komplett.

2.3. De automatiserade reklamlösningar som finns för RSS fungerar bättre med kort RSS. Orsaken är troligen mer reklam per text-enhet.

2.4. Med en kort RSS ger jag de som vill följa sajten möjlighet att se vad som publiceras. Intresserar nyheten kan de besöka sajten. Då kan jag tjäna pengar på dem.

2.5. Om nyheten inte intresserar dem gör det mig det samma därför jag hade ändå inte tjänat pengar på dem om de läser hela i RSS (utan att hänge mig åt omoral med icke separerad reklam).

2.6. Hel RSS kan tilltala "nörd-delen" (jag menar ingenting negativt) av internet och visst de är länknings benägna vilket ger en del. Men mina viktiga sajter håller hög kvalitet och de får massor av spontana inlänkar från vanligt folks bloggar och de ger mycket mer än IT-bloggar som oavsett PR hör till vad som är minst värt i min värld.

2.7. De väldigt få som faktiskt använder RSS gör konceptet att man ska tillåta massor av sajter att publicera ditt material och ta besökare från sökmotorerna orimligt. Vad skulle du vinna på det? Tänk här på att sådana sajter växer enormt snabbt i antal undersidor och även om du får länkar tillbaka från dessa blir deras värde därför mycket lågt.

2.8. Våra stora tidningar precis som jag kan och har antar jag mätt hur kort respektive komplett RSS påverkar intäkter och trafik. Jag ser nackdel med lång RSS för högtrafikssajter (t.ex. min ) Stora tidningar som fortsätter med kort RSS har rimligen också tänkt och testat de också.

Avseende Flickr

Jag var nog en av de första som genomtänkt prospekterade Flickr för trafik. Mitt tänk var dock snarast att använda fotografernas bilder för att få bra illustrationer gratis. Detta gillar fotograferna och ofta har de också en fotoblogg. Där kan man då bli bloggad. Det ger kvalitetslänkar och riktig trafik. Jag tror att detta ger betydligt mer för de flesta än att publicera bilder på Flickr:

• De flesta på Flickr är inte duktiga på att fotografera och ingen vill använda deras bilder.
• Om dina bilder är bra kan det ta lång tid innan du får trafik till dom och du behöver lägga tid på det. Tid som går att använda till annat.

Är du duktig fotograf kan Flickr dock generera enorma mängder trafik när du blivit känd på sajten. Det är trots allt en världens största webbsajter.

Youtube

Jag delar den uppfattning som gavs.

API

Jag begriper inte vad Mindpark.se menar. Gissningsvis menar de att man ska ge möjlighet för andra sajter att få access till data m.m. via ett API. Åtminstone för nästan alla svenska sajter är jag helt övertygad om att det är bortkastad tid. För andra sajter att investera den tid som krävs för att använda detta måste värdet vara tydligt högt. Samtidigt innebär det just att det är API:er att frihet ges att kringgå länkar tillbaka och annan reklam som jag antar att Mindpark.se förväntar sig att detta ska ge. API:er har sin plats huvudsakligen för Dafaspar och dyligt där man betalar per transaktion.

Kring sådant tror jag mer på att göra färdiga widgets och gadgets. Se här gärna hur Google tänker och de möjligheter de givit: code.google.com. Därmed styr du utseendet och garanterar att reklamen för din sajt visas. Att ha en plan för långsiktig integration mot det jag kallar "the Google cloud" är viktigt.

Medias problem på nätet

Jag tror att stora problem är att de har väldigt höga kostnader per innehållskvalitet de producerar. Kostnaderna är också huvudsakligen onödiga.

1. Först har vi dyra IT-miljöer och IT-utveckling:

• De har egna legacy-IT-system som dessutom är sämre än fri standard (t.ex. Drupal och Wordpress).
• IT-miljön kostar i utveckling som inte skalar.
• Samtidigt kan jag få nästan vilken funktion som helst kostnadsfritt via widgets.
• Fria plattformar för publicering ger nu större möjlighet i funktion än vad de största svenska tidningarna har på sina webbsajter.

Jämför detta med de 200 kr / månad (det är alltså totalt och inte uteslutande IT) jag har i fasta kostnader för Nyfiken vital.

2. Ett till problem är att tidningarna inte bygger några vettiga verksamhetssystem för hur man återanvänder erfarenhet, kunskap och material effektivt. Varje skribent har sitt sätt att jobba. Därav blir det ytterst ineffektivt och man lär sig inte det sätt som är snabbast att göra något på.

Själv varje gång jag skriver något nytt definierar jag en metodik utifrån erfarenheten. D.v.s. allt som krävs från att inhämta nyhetstypen, kontextuell information, faktagranskning, bilder o.s.v. Nästa gång går mycket snabbt att skriva. Tidningsskribenterna lägger istället tid på en massa onödigt som inte påverkar värdet av innehållet på det sätt läsarna värderar det.

3. Det innehåll tidningarna producerar har värde inte under tillräcklig med tid i genomsnitt. Därmed minskar värdet det kan generera. Ta Nyfikenvital.org. Där har vi förutom nyhetspublicering om forskning uppslagssidor som plockar in den kunskap nyheterna dokumenterar. Uppslagssidorna har värde under en tid som inte är begränsad.

4. Jag tror något är fel i journalistutbildningen. Journalister inom fackpress kan ofta arbeta där många år men ändå aldrig motivera sig till att fördjupa sig i fackområdet. Tvärtom har de fått för sig att det är olämpligt att göra detta. Därmed blir de lättlurade av PR-konsulter, gör onödiga fel m.m. Inte minst tar det massor av tid för dom att producera vettigt innehåll. De blir för dyra.

Från Nyhet -> Uppslagsbok

Väldigt kortfattat ger jag här några stolpar hur jag ser på detta långsiktighet med vår uppslagsbok som exempel. Alltså att material ska ge värde under lång tid:

• På Nyfiken vital bevakas forskning inom vissa avgränsade ämnen.
• Varje ämne har en huvudsida.
• Nyheterna länkar till denna och läsaren kan på huvudsidan hitta bakgrundsinformation, ordförklaringar, övriga nyheter om ämnet m.m.
• Kunskapen i forskningsnyheterna som publiceras införs diskret på uppslagssidan som därmed håller sig aktuell.
• Allt är strikt redaktionellt oberoende. Ingen kan köpa innehåll, länkar eller annat som inte tydligt är angivet vara reklam.

Forskningsnyheterna ger trafik från de läsare som söker just aktuella nyheter. Uppslagssidan ger det långsiktiga värdet.

Hur ansluter man till det sociala nätet?

Dagspressen är ju väldigt roade av införa en massa automatiska IT-lösningar som skapar länkar till ditt och datt runt nyheterna. Kring allt sådant måste man ju fråga sig vad värdet egentligen är för läsaren. Där har jag inget generellt svar. Jag kan dock säga hur jag valde att göra med Nyfiken vital:

1. Länkar under läs mer är redaktionellt oberoende och utvalda för att fungera som referenser och ge fördjupad information som kompletterar med ett högt värde för läsaren.
2. Bloggarna SEOTaktik.com, Nyhetsbloggen.com, Uppslagsbocker.org och www.nyfikenvital.net delar med sig av vår erfarenhet från www.nyfikenvital.org till bloggosfären och andra intresserade.
3. Bloggar eller andra sajter som rekommenderas utan att direkt vara redaktionella men ändå relevanta ges gratis reklam i form av "Nyfiken vital rekommenderar".

1. Handlar om att ge läsaren länkar som de faktiskt har nytta av. Och inte länkar till bloggar som läggs till utan kontroll av en mjukvara varav många är spam-bloggar. 2. och 3. handlar om att ge tillbaka till bloggosfären och internet. Nyfiken vital får många länkrekommendationer därför att vi publicerar bra innehåll. Utan bloggosfären och övriga som rekommenderar oss kan man inte driva en nyhetstidning inom forskning eftersom det inte är ett lönsamt område. Någon reklambudget finns därför inte. Vårt tack är att ge kunskap tillbaka.

På detta kan man bygga vidare för enskilda artiklar och nyheter med värde genom sociala nätverk (t.ex. Pusha), e-posta och tipsa bloggar som är intresserade av området och dyligt.

Detta är ungefär vad jag tror ger något samtidigt som det inte blir oseriöst genom att skicka trafik till spamsajter och rekommendera läsaren icke-relevanta länkar.

Google vertikalt

Jag bedömer att Google står för 70% - 90% av den trafik som når en hemsida i Sverige. Därav är Google givetvis mycket viktiga. Vill jag läsa om X i en tidning vill jag läsa det bästa om X. Då krävs en sökmotor för att lista det som handlar om X hos alla tidningar. Att jag speciellt går in på säg DN eller SvD kommer inte bara bli allt mindre vanligt utan mindre vanligt i allt snabbare takt.

Betraktar vi Google vertikalt har vi bland annat som är viktigt (men inte alls uteslutande):

• Webbsökning.
• Bildsökning.
• Bloggsökning.
• Nyhetssökning.
• Youtube.

Du vill vara representerad i så mycket av vertikalen som lönar sig d.v.s. du tar trafik från varje källa i denna som inte är för dyr.

Att låta andra publicera ditt textmaterial har vi konstaterat med exempel riskerar att dessa rankar före dig i webbsökningen. Då försvinner den trafiken för dig kanske helt. Avseende bildsökningen krävs kunskap för att du inte ska riskera att Flickr tar den trafiken också (samtidigt finns potential här). Låter du andra publicera dina nyheter riskerar du att de går före dig i bloggsökning liksom nyhetssökning. Youtube dominerar sökning efter filmklipp och därför är det troligen utan problem att publicera dublicerat där.

Inför man sådant här gäller det med andra ord att man verkligen tänker till och inte inför en massa bara för att det låter bra.

SEO-onpage är dåligt gjord både hos DN och SvD

Onpage hos de stora svenska morgontidningarna kan bäst beskrivas som framtagen för att undvika att få trafik från sökmotorerna. Man gör det onödigt svårt för dessa att lista ut vad nyheter och artiklar handlar om. När det kommer till kombinationssökningar d.v.s. att sökmotorerna klarar att tolka ut vad själva artiklarna och nyheterna i segment handlar om är det vanligen gjort på sådant sätt att antalet träffar med största sannolikhet ligger enormt under vad som är rimligt.

Samtidigt ser man ut att skapa kombinationsträffar som är irrelevanta genom underlig användning av marginaler och widgets. Detta försämrar i min erfarenhet förtroende hos sökmotorerna och är tror jag en av anledningarna till att morgontidningarna trots åldrade domäner med mycket inlänkar rankar så pass dåligt på Google.

Fler typiska problem både för SvD och DN inkluderade:

• Inget vettigt stödjande system för att tagga och beskriva innehåller utanför själva textinnehållet respektive link-attribut.
• Ingen användning av de link-attribut på sådant sätt som tillför värde d.v.s. inte alls med tag och title eller felaktigt.
• Särskilt title när det används sker inte enligt W3C standard vilket är det sätt jag menar att Google följer d.v.s. för att beskriva vad målet handlar om.
• Ingen användning av rel som tillför värde (däremot på flera sätt som inte ger något avseende detta).
• Dublicering av innehåll enligt direkt dålig arkitektur är mycket vanligt och slösar bort länkkraft liksom kan tänkas trigga kvalitetsfilter.
• Redaktionella bilder och text separeras dåligt från information om annan redaktionell text (här är DN sämre än SvD) liksom reklam.
• Bilder används på ett sätt som gör det otroligt att bildsökning genererar just någon trafik alls.
• De sprider iväg länkkraft till sådant där det ändå inte kommer ge någon trafik. Detta inkluderar dublicerade sidor.
• Rubriker, strong m.m. används icke optimalt. Fokus kan sättas på innehåll som inte bara är icke-redaktionellt (d.v.s. inte nyhet eller artikel) utan aldrig kommer ge någon trafik.

Sådant här är ju så oerhört onödigt givet att det är så enormt lätt att lösa. Samtidigt klagar pressen över att det går dåligt och staten ger presstöd. Anmärkningsvärt...

Dålig ranking - Dålig sajtsökning

Föga förvånande givet dålig onpage-SEO är inte bara sökresultaten sådana att dessa tidningar ofta rankar dåligt. Dessutom ger site-sökning med Google direkt dåliga sökresultat som inte tillför besökaren något. Detta gäller förövrigt även tidningarnas lokala sökfunktioner som ger ännu sämre sökresultat. För t.ex. GI gav Sesam för SvD tämligen ointressasnta träffar högst upp i form av ett par korta inlägg från en "Paris-blogg" på vardera några rader som inte just var relevanta alls för GI:

• http://blogg.svd.se/parisbloggen?id=10640
• http://blogg.svd.se/parisbloggen?id=10623

Det enda i den första som berörde det var "'De hungriga åren'. Den handlar om GI." Vad andra inlägget säger kring GI är kanske bäst uttryckt som underligt:

"Hmm, skulle var intressant att se siffror på hur GI-trenden slagit i Frallan. Om den slagit alls? De verkar vara väldigt protektionistiska med sina bröd, eller jag menar, de kommunicerar en protektionism genom sina bröd? 10 baguetter = 10 härskartekniker? Eller? Freud?"
Från: http://blogg.svd.se/parisbloggen?id=10623
Datum: 2009-01-06

Det här är just ingen kritik av bloggen. Däremot visar det att sökfunktionen fungerar dåligt med SvD. Och det tror jag huvudsakligen beror på en dålig onpage-SEO.

Men mest anmärkningsvärd är sökresultaten man får DN med deras sökfunktion från Eniro:

Enligt denna finns inget alls på DN.se om GI (-__-) Det motbevisar Google utan problem och ger faktiskt ganska bra sökresultat: GI site:dn.se. Mest underligt här är att så vitt jag vet importerar Eniro sökresultaten från Google. Kanske en bugg hos DN eller Eniro? Hur som helst lär det hela tänkas skicka trafik från DN till Eniro. Det är ju trots allt vad som rekommenderas:

"Hittade du inte det du sökte? Sök vidare på Eniro.se"

Är buggen vanlig kan det nog bli en hel del besökare för Eniro. Hur missar man sådant här? Att besökare inte flyter ut är något man ska ha koll på och som inte kostar just någon tid alls.

En bättre sajtsökning

En lösning jag tycker är bra för sajtsökningar är Google Custom Search Engine. Visar man reklam (p.s.s. Adsense) är den dessutom kostnadsfri. Dessutom har den fantastiska möjligheter till inställningar och anpassningar.

Det är helt enkelt så vitt jag vet den ledande sökmotorn för sajtsökning som finns just nu.

Inget stödjande innehåll varken på SvD eller DN

Stödjande innehåll tillför värde för läsaren, hjälper sökmotorn och gör det lättare för skribenterna att utnyttja befintligt material för att öka värdet av nya artiklar och nyheter. Samtidigt ska innehållet i sig generera sökmotortrafik huvudsakligen via kombinationer. Konceptet är utvecklat av mig och mycket potent. Särskilt avancerat att införa är det emellertid inte.

Både SvD och DN hade ingenting samlat stödjande innehåll alls vad jag kunde se. Har man tänkt lite längre än hierarki för att ge läsarna utökade möjligheter dyker stödjande innehåll upp naturligt även om man inte tänker i termerna av mitt koncept. Däremot fanns lite små saker utspridda som enskilda skribenter verkar gjort oberoende (jfr vad jag skrev tidigare om avsaknad av samlade verksamhetssystem för hur man utvecklar innehållet kostnads- och tidseffektivt):

"Ett till problem är att tidningarna inte bygger några vettiga verksamhetssystem för hur man återanvänder erfarenhet, kunskap och material effektivt. Varje skribent har sitt sätt att jobba. Därav blir det ytterst ineffektivt och man lär sig inte det sätt som är snabbast att göra något på."

Trafiken man går miste bara när man beaktar utspridda små lösningar jfr om dessa befintliga samlats är minst sagt stor. Sådant de enkelt skulle kunna utveckla på några veckor handlar troligen om ganska många tusen besökare dagligen.

Har svenskt media en vettig arbetsmetodik alls för webbpublicering?

Det här är underligt. De lever i en egen liten värld. Istället för att faktiskt testa vad som fungerar och arbeta seriöst verkar de hamna i situationer där de bloggar lösa teorier mellan varandra. Påståenden kommer som ingen av dem prövat seriöst. Eller överhuvudtaget testat.

Varför jobbar man så? Det är ju direkt dumt och kan kosta mer än hälften av dom jobbet. Jag utgår från att minst en av morgontidningarna i Stockholm är borta efter krisen. Orsaken är kanske den samma som jag skrev tidigare om orsaken till varför många journalister skriver så ytligt och sakta:

"Jag tror något är fel i journalistutbildningen. Journalister inom fackpress kan ofta arbeta där många år men ändå aldrig motivera sig till att fördjupa sig i fackområdet. Tvärtom har de fått för sig att det är olämpligt att göra detta. Därmed blir de lättlurade av PR-konsulter, gör onödiga fel m.m. Inte minst tar det massor av tid för dom att producera vettigt innehåll. De blir för dyra."

De har fått för sig att det inte handlar om att förmedla kunskap utan att texten i sig har värde. De sitter och formulerar något klatchigt om hur man tycker att webben borde fungera man testar det inte först. Låter det bra tror man att det stämmer. Sedan läser de varandra och blir övertygade om att de har rätt. Faktiskt kontrollerar man inte ens hur vanligt förekommande RSS är bland deras läsare (^_^) Resultatet är givet. De bränner både läsare och pengar.

Givet sådana omständigheter borde vi alla få slippa höra tidningarnas ständiga gnäll om hur dåligt de går för dem. Särskilt som de får en massa allmosor av staten i form av presstöd. Trots allt handlar är det enorma förbättringar de kan få med en ytterst begränsad arbetsinsats om man skärper till sig. Sedan räcker det nog inte längre för dom alla. De är sent ute. Nu handlar det om vem som klarar att skärpa till sig först.

Synpunkter? Vad tror ni? Tycker ni jag är elak? Fast det här är bra tips. Den som lyssnar bäst och klarar av att gå vidare från det kan bli den tidning som klarar sig bäst på webben.