Handlande Kina till våldsam ekonomisk normalisering - "Panda slakt kort kort": Eller så lyssnar vi på President Xi's tankar om konstens harmoni

2015-06-04

Och varför ej short short i och mot den kinesiska marknaden. Uppblåst. Görligt. Med vinst. Kraften finns.


Dessutom kan andra värden finnas med en tidseffektiv explosiv normalisering av värdering aktier, räntebärande skuldebrev, representationer för råvaror, olika former av alternativa ägarandelar, kontorsfastigheter, lägenheter m.m.



En normalisering måste komma förr eller senare och om den kommer detta år kan det innebära mindre problem för hushållen om effekt visar sig inducera en bredare förändring därför att mycket tänkbart är en mängd andra värderingar också uppblåsta och fler än dom lär bli praktiskt för höga relativt köpare om värdering värdepapper normaliserar sig tidseffektivt.


Och det "hot" som finns är ju vad som är riktat mot diktaturen. Ej Kinas riktiga medborgare.


Och det kan faktiskt ha viss betydelse här. Diktaturen har ej gjort sig några nya vänner på bra länge. Förutom att vara moraliskt osund inom det egna landet och muckande bråk med nästan alla grannländer så uttrycker man sig såväl som förändrar handlande på sätt som gör att man känns hotfull.


Tänk om diktaturen både kunde göra ett moraliskt korrekt beslut som det värderas av det egna folket och omvärlden visande att man ligger i korrekt riktning även om förändring till demokrati för hela Kina kanske ej blir omedelbar (oavsett om tagen dit av medborgarna eller omedelbart accepterad av diktaturen).


Säg att diktaturen slutar bråka om Hong Kong's system för att välja politiska representanter.


Det tror jag skulle göra att man allmänt uppfattas närmare den bild av ett trevligt glatt Kina och regim som President Xi försöker uttrycka i citat och bilder. Attityder är absolut påverkande all värdering vi gör i och runt handel trots att det ej är omedelbart rationella beslut.


Ingen kan göra troligt att det skulle innebära att problematiken övervärdering ej kommer normalisera sig. Så länge handel finns och man ej accepterar från diktatur (vilket ej är möjligt givet att detta är en kanal finansiering för också dom av medborgarna gemensamma projekten allt från företag och städer till större entiteter utnyttjar) att ta försluter för att köpa högre än vad som säljs faktiskt är värt - är en normalisering att förvänta.


Men om Hong Kong hanteras korrekt - att de får som de vill och kan välja representation som de själva vill - så kan jag tänka mig att normalisering mer troligt kan gå långsammare därför att den starka avsky just nu så aktiv reduceras.


President Xi förstår och förklarar utmärkt värdet attityder kan ha för samhället. Mycket elegant uttryckt nyligen när President Xi gav sina tankar om konstnärens ansvar för att förvalta sitt bidrag till det gemensamma samhällsvärdet:


"Artists should not be "slaves" to the market or "lose themselves in the tide of market economy", Mr Xi told them.

Nor should they "go astray while answering the question of whom to serve, otherwise their works will lack vitality", he warned.

"Fine art works should be like sunshine from blue sky and breeze in spring that will inspire minds, warm hearts, cultivate taste and clean up undesirable work styles," the president told them."

Från: Chinese President Xi Jinping warns against "immoral" art | BBC

En harmonisk lugnare utgångspunkt till och hur vi uttrycker och tolkar information än vad vi upplevt i Libyen, Syrien, Sydsudan, Irak o.s.v. sista åren. I korrekt kontroll över mitt sinne respekterande det långa tidsperspektivet kan jag se elegans i Xi's tankar här när jag också tänker i perspektiv från mitt intresse av känslor i information, propaganda, såväl som bredare effekten av den meningsfullt riktade information. Även om det är mig som medborgare i ett odemokratiskt länd känns ganska främmande för mig att presidenten så tydligt instruerar konstnärerna.


Rent personligen gillar jag dock att följa nyhetshändelser i hög intensitet. Det ger en känsla av intensitet görande allt bättre. Istället för tråkigt händer det en massa. Ren emotionell preferens för min del får jag därför erkänna är att gärna vill se folken ute på gatorna oavsett vad som slutligen får saker att väga över och får ut dem. Short short och allt med samma explosiva kraft är det sätt förändring ska göras om mina emotionella system själv får välja.


Men jag kan rationellt (och med steget in i denna domän upplever jag vad som omedelbart som lätt depression lämnande vad förra stycket förde tankarna till från andra intensiva processer jag samplat data från såväl som följt i nyhetsrapporteringen) också se risker i form av onödigt antal döda, förstörd infrastruktur, sönderfall av nationalstaten från kanske inbördeskrig fortlöpande många år o.s.v. Risker som växer sig större ju intensivare förändringen når första månaderna och året.


En lugnare förändring är bättre. Men jag tycker verkligen inte att Kinas medborgare ska acceptera att sitta och vänta fler år på att diktaturens resp. partimedlem ska finna mod nog att prata ut med sina partikamrater och ge den lugna förändringen fart uppåt.


Att avstå från ännu mer ständigt fjantande hit och dit runt Hong Kong genererande såväl Kina, Hong Kong och omvärlden. Istället att President Xi och Kinas ledning i övrigt nu accepterar att Hong Kong själva väljer politisk ledning utan några särskilda krav på att regimen Kina i sin helhet ska kunna styra i processen. Det är ett alldeles lagom korrekt steg uppåt korrekt för var Kina står i utvecklingen just nu. Betänk också den systematiska risken från särskilt ekonomi Hong Kong direkt representerar väl på nivå med short short om än lugnare utsträckt över längre tid:


  • Risk att tillväxt Hong Kong störs.
  • Risk för sanktioner enskilda länder såväl som större samarbeten (delar av EU representerande den större köpkraften exempelvis om Hong Kong tvärt emot vad jag föreslår skulle hamna i massmord vad jag kan garantera.
  • Och Japan, USA, flera andra asiatiska länder, kanske också Australien har man ju redan muckat bråk med utnyttjande varje uns till kreativt tänkande för att komma på nya får jag erkänna imponerande energieffektiva vägar till det (jag imponerades redan när den kinesiska korvetten körde bort det mycket större amerikanska fartyget från internationellt vatten genom att spruta vatten på det).

Och då är ju regimen likväl i att den ekonomiska domänen som stimulans mot att ta medborgarna över threshold är aktiverad.


Hong Kong är emellertid som jag tror lika gärna den vänligt harmoniska lösning President Xi såg som konstens värde. Som så ofta väljer man själv: Xi, Hong Kong såväl som alla Kinas medborgare.