Kina och USA II

2012-03-26
I President Obama eller Mitt Romney? kritiserade jag diskret President Obama utan att konkretisera mer än jag upplevde möjligt.
The Nuclear Security Summit 2012 gör att uppföljning utifrån den är möjlig.

Vi kan först konstatera att vad jag och troligt många andra pekat på som nödvändigt flera år i att ställa krav på Kina att hantera Nord Korea är vad President Obama nu börjat implementera (synligt). Detta tycks ha tagits emot väl av Kina vilka verkar väldigt samarbetsvilliga runt det:

"The US and China have agreed to co-ordinate their response if North Korea goes through with a planned rocket launch next month, a day after Barack Obama urged Beijing to use its influence to rein in its unpredictable ally."

Obama: US and China will co-ordinate response to North Korea rocket launch | Guardian

Och i det konkreta känns det stabilt bra. I mer abstrakta upplevelser av ordningen på uttalanden och hur smidigt detta nu gick öppnar man dock inte ogärna misstanken till att:

  • President Obama använder detta med fler uttalanden till att visa att han är tuff mot Kina.
  • Kina har ingenting emot att spela med i det därför för dem är viktigare frågor i rörelse.
  • Frågorna i föregående punkt är de samma som jag kritiserade President Obama runt.

Ett annat sätt att se detta på och som troligen väl stämmer med den typ av åtgärder President Obama i dessa frågor bör komplettera med för att lugna saker till presidentvalet (eftersom jag nu tidigare "tipsat" hans troligaste motståndare i Mitt Romney käkar Cheesy Grits i ord men ej i bild och Mitt Romney behöver börja lyfta skrot) är:

  • Frågor av konkret betydelse.
  • Där motståndet hos kinesiska kommunistpartiet är tydligt därför att de upplever att de försämrar deras förutsättning (men givetvis gärna utan att diskgrimera Kinas frihetsälskande folk).
  • D.v.s. gärna gå i direkt kollisions-kurs där detta också märks.

Men jag kan ärligt säga att av och till skönjer man något i kontakterna mellan Kina och USA som inte känns riktigt bra. Samtidigt vid diskreta tidpunkter (och tydligt fler gånger under President Obama än President Bush II) har man tagit korrekt moraliska ställningstaganden. President Obama tycks ju för mig vara en balanserad person som inte stressar saker och ting vilket jag tror är utmärkt drag hos en president (där jag själv kan tendera att pressa upp när mönster i aktivitet går åt rätt håll) och möjligen är detta mer än något egentligt problem som också gör att han för mig tycks överdrivet försiktig utrikespolitiskt relativt Kina och kanske också Ryssland. FN är en god idé men vi kan inte låta en diktatur respektive 1/2-diktatur sätta världens säkerhetspolitiska agenda i den mening att de i Säkerhetsrådet kan stoppa allt de ogillar. Snart nog lär Kina komma i vågor mot demokrati och det är inte acceptabelt att kinesiska kommunistpartiet ska styra hur världen ska reagera på det.

Veto av Kina i säkerhetsrådet är därför vad världen bör bortse från och agera som det inte skett. Allt annat tycks för mig vara farlig vekhet. Därmed inte sagt att man självklart ska göra det direkt. Att lägga en tidsperiod på att försöka tala dem rätt är energieffektivt och klokt. Frågan är bara hur länge, till vilken kostnad i människoliv och vilka kompromisser med moral man är beredd att ta. Ju mer försiktigt balanserad ledare med hög impulskontroll desto längre kanske man lägger tid på det jämfört med en gun-slinger. För försiktig respektive att dra revolvern för snabbt är lika farligt.