Kanske har vi en del av förklaringen inte i Kina utan Vietnam:
"Last year the country bought more gold per capita than India or China, according to the World Gold Council, and domestic prices soared by 18 percent -- far outstripping the global market's 11 percent increase."
Från: Vietnam battles 'gold fever' as price soars
Där ju handel mellan Kina och Vietnam via diverse tämligen "flexibla" vägar är aktiva idag liksom bakåt i historien. Ett exempel i denna artikel från 2006 jag skrev åt Nyfiken vital:
För Guangxi-regionen i Kina är örtmedicin en tillväxtbransch (2006-05-14)
Divergens i värde är ju troligare desto mindre information en region har om hur andra regioner i värden skattar värdet. Att säga att vi direkt kan skatta sådant från mutual information är nog åtminstone praktiskt en kraftig överdrift eller förenkling men båda mutual information och Kullback-Lievers divergens kan hjälpa oss att förstå det.
Vi kan modifiera divergensen något (som ju är det allra vanligaste för att möjliggöra diverse räkneregler härrörande från symmetri där S(A,B) == S(B,A)) från ursprungligt definierad till:
D( P(A|B) || P(A) ) = summan över P(A|B) multiplicerat med P(A|B) / P(c)
Likheten i formelns form känner vi igen också från cross-entropy där vi drar från en distribution men tar log av sannolikheten från en annan distribution. D.v.s.
Entropin = summan av p log m
Ser vi m varande från en modell och p i verkligheten kommer limus (när vi summerar över "oändligt" antal prover) ge oss en indikation rörande hur "fel" modellen ligger. Desto mer korrekt modellen är ju närmare kommer Entropin av P ligga till Entropin av p och m.
Divergensen kan vi därför se som "distansen" när Vietnameser skattande värdet av guld fungerar som modell för resterande världens folk som skattar samma värde vid handel. Vi kan även se det som deras associerade preferens att göra avslut vid ett givet pris.
Mutual information får vi i det snarlika sambandet av summan över p(a,b) gånger p(a,b) / p(a) * p(b). Det ger oss ett mått på den osäkerhet som reduceras om b när vi känner a eller om a när vi känner b.
Vad säger det mig om priset på guld när jag ser en förändring av priset i Vietnam? Vad säger det mig när jag redan kände förändringen i Kina? Att jämföra med vad det säger köparen i Vietnam där jag tvivlar på att särskilt många nödvändigtvis hör till de delar av samhället som har gott tillflöde av information från omvärlden utan det kan ex. handla om landsbygdsbefolkning som omsätter intäkter från handel med örter, djurdelar, träslag och mineraler eller annan i Vietnam mer "odefinierad" handel relaterat till smuggling. Men jag är inte särskilt uppdaterad på Vietnam på några år. En del företag har ju kommit till från utlandet vilket kanske kan indikera något större relation till mer problematisk smuggling snarare än mer traditionell handel än jag kanske förr redan då grovt hade gissat.
Rörande importen i Kina kan nog tecknen i skyn om kommande samhällsförändring göra att en hel del försöker variera sin investeringsportfölj med ökad tyngd på kontanter, guld och dylikt på lite olika geografiska platser.
Komplettering
Egentligen mycket mer intressant är vilken information om guldpriset i Vietnam ger oss om folkets generella värdesystem. Vad har ökad närhet av utländska företag betytt? Har de förändrat värderingen av sig själva? Jämför med hur en partipamp i Kina givet förändring i många andra länder nu kan uppleva ökad osäkerhet och välja att flytta mer av sina korruptionspengar till guld istället för lokala investeringar.
