Jag delar uppfattningen i Expressen:
Jag tror inte det omedelbart skulle leda till någon väldigt problematisk konsekvens mycket troligt nog kanske sent under första året. Bangladesh är problematisk.
Generellt när riskbedömning görs kan man för journalist inte generalisera där man inte tar hänsyn till det. Riskbedömningen behöver spegla det hot individen innebär för de entiteter som kan skada denne.
Bangladesh passerar smidigt utanför världens ögon. Det är vad man önskar ska kvarstå. Givet den låga uppmärksamheten är det mindre uppmärksamhet att låta mörda journalister eller på annat sätt hindra deras process. Vi kan förvänta oss att den utvecklingen försämras kanske ända in i 2012 till 2014 om inte längre.
Hela regionen från Bangladesh till Pakistan med omgivande områden i Kina, Tibet och norra delarna av Indien är också problematiska i potentiellas risker på många andra sätt. Det är vad som kan öka risken för enskilda journalister i Bangladesh.
Ett grundläggande problem här är att både UD och Migrationsverket inte gör riskbedömningar utifrån personsäkerhet och har aldrig gjort det. De gör allmänna bedömningar vars grundläggande premisser speglar hur den svenska medborgaren kan resa. Det är inte ett problem som de egentligen borde äga eller hantera vilket rimligen borde vara vad myndigheterna hanterar i lämplig samlad lösning. Så sker inte. Det sker i den här meningen egentligen heller inte i EU även om några stycken - allra minst - entiteter i EU säkert menar det. Det vore där det egentligen skulle lösas men givet att några stycken menar att de redan gör detta (det är verkligen inte vad dom gör) är det kanske svårt för andra mellan hur bidrag och befattningar fördelas mellan länderna artiga mot varandra att göra något åt det. Det är nu i sådant inte svårare än att ta fra track-record på korrekthet och jämföra det med andra entiteter.
För att få lite perspektiv på saker och ting här låt oss citera en bit från Övningsföretaget Fröenade Limprodukter AB FLAB jag en gång för väldigt många årsedan drev tillsammans med Åke Sandström, MUST, Andreas Sjögren något konsultföretag, Örn Lagerqvist datakonsultföretag på HAS jag hade förmånen att gå gratis givet en del föreläsningar. Situationen är inte på något sätt jämförbar med ger oss perspektivet:
"Liten konsekvens
Kan påverka trovärdigheten för verksamheten
Viss ekonomisk påverka < 1 miljon kronor [Red. Detta var tror jag 2002]
Liten påverkan på människor"
Kan nu angriparen d.v.s. journalisten skada trovärdigheten? Det har han ju redan gjort. Kan han orsaka ekonomiska skador? Givetvis och mer än en miljon kronor på helt andra sannolikheter osm avses här.
Faktiskt behöver vi upp till Mycket stor konsekvens innan vi korrekt uttryckt risken han innebär:
"Hotar verksamhetens trovärdighet.
Extremt stor ekonomisk påverkan > 150 miljoner kronor.
Mycket stor påverkan på människor (flertal mycket svårt skadade och/eller stort flertalet döda.
Det därför att regionen är turbulent och kommer vara så. En entitet som bevakar och kontrollerar makt under sådana omständigheter har oavsett hur moraliskt fel det kan kännas inte bara positiva värden av det utan konkret löper de fara för eget liv. Slår saker över till fel entiteter relativt vem de stött o.s.v. kan de bli avrättade själva. Vad som stör saker även rörande utrikespolitik, handel o.s.v. i det lilla genom att peka på problem kan därför indirekt vara ett hot mot dom själva. Det kan få deras "general" att se illa ut och någon annan (mer troligt än inte lika omoralisk) får manöverutrymme att konsolidera sin makt och lösa problem lite mer aktivt.
En god start är ju att komplettera system för utvärdering av risk för att hantera särskilt utsatta funktioner ed större skydd. Både speglande risken men också i erkännande av att utan bevaknade journalistik faller samhället sönder. Vi måste i riskanalysen spegla både sannolikheten och konsekvensen. Det var vad myndighetsfunktioner som föregick DHS fallerade på för 11 september. Det planerade hotet var känt men sannolikheten för att det skulle kunna genomföras bedömdes mycket lågt.
Vi behöver skydda journalistik. Om vi inte gör det skapas och aktiveras förvisso i Västerlandet kångsamt men ändå växande och ännu värre i andra delar mycket sötrre problem än vad enskilda hot per fråga innebär.
Vi kan förstå den problematiken genom att jämföra med en hypotetisk men så ännu öppenfråga skapad från den en aktualitet IMF-chefens misstänkta övergrepp på hotellpersonal kan tänkas representera:
- IMF chefen är välkänd.
- Men han är inte politiskt vald.
- Han tenderar att vara mer anonym.
- Dock har en mycket kritisk roll. I balans mellan olika världsbild i enskilda frågor kan han indirekt avgöra.
- Var det misstänkta brottet en enskild händelse? Kanske men det vet vi inte.
- Om det var en vana har han varit öppen för utpressning.
- Har han varit öppen för utpressning kan det ha missbrukats.
IMF har uppenbart givet deras reaktioner inte varit och är inte förmogna att hantera det själva. För länderna som tillsatt honom kan vi ju se att "korrekt" hanterande är vad som kan variera med målsättning.
För samma person att agera likartat i Frankrike tror jag kan ha varit mindre troligt. Därför att han vet att han passerar mindre anonymt där. Där är en kandidat till ett demokratiskt valt ämbete. Det ger en utökad demokratisk kontroll.
I avsaknad av den kontrollen tills mer kunskap kanske blir känd är det en öppen fråga om IMF via utpressning kan ha påverkats eller har läckt information.
Därav ska vi skydda dom demokratiska kontrollfunktionerna. Det är åsiktsfrihet, pressfrihet, meddelandefrihet och givet dessa kan vi ha fria val.
