Min dikt från i morse om två modiga duvor som i kärlek möttes i en grym värld där det plötsliga nedslaget av en rovfågel rövade bort livet hos en älskade fångade en stark händelse.
Jag blev efter alldeles förtvivlad över hur han flög runt och trodde jag letade efter henne. Nu var det inte riktigt vad han gjorde och troligast förstod han direkt när rovfågeln slagit ner vad som hänt. Han hittade en ny bird istället för hans chick som vandrat vidare till den stora fågelns mage.
A very very short moment - terror, pain and sorrow
10 s it takes before moving on
Checking out single chicks
40 minutes later
A new chick found
In love he cuddles her as much or more
Might he hunts the good spot a bit more alone - Perhaps thinking of his loost love? - on his way to find sticks
While his new chick is nesting stick after stick
But mind you he did fly to get her down from the rough place the big black birds want have doves hanging around
Jag tror att jag bäst sammanfattar den här händelsen med att naturen kan visa oss hjältemod, kärlek och fruktansvärd smärta men att den även kan vara osmakligt trivial och att det senare bäst glöms om man vill få glädje av det första.
Kanske ska jag känna mig nöjd med att han inte också kom dragande med en bunt fjädrar från sin första flicka för att göra boet varmt för hans nya? Att känna samma glädje av att se honom kärleksfullt ge hans nya kvinna uppmärksamhet går inte. Om hon dykt upp i morgon hade det känts mer passande.
Bee Gees - Stayin' Alive från 1977 var det jag kom att tänka på från musik som kunde passa in som en alternativ reflektion över en händelse där naturens trivialitet och storslagenhet möts i känslomässig förvirring.
