Många gånger har jag fått sådant nöje över de två nyförälskade duvorna som brukar hålla till framför mitt fönster. Idag får dåligt samvete över hur jag bara ett ögonblick innan irriterade mig över deras enkla men oerhört vackra värld. Det inspirerade mig i alla fall till en vacker dikt.
In fighting sky
Two cute birds hurry for food
Though nesting
Not once forgetting precious moments of love and cuddle
High up a scary shadow
Diving in immense beauty
Suddenly one lover gone
Her friend fleeing in terror
Just a little bit before turning in search for ever loost love and life
Känner jag duvorna rätt kommer det snart andra och jag lär ha glömt det långt innan.
