Jag skrev tidigt idag följande inlägg kring den ledarsida Expressen publicerade om internet och censur:
Johanna Nylander är Kraftfull på Expressens Ledarsida
Där jag bland annat skrev följande avseende länder vilka kan tänkas vidta åtgärder för att stabilisera och förbättra situationen:
"Själv är jag pessimistisk till om Nylanders utmärkta ledare kommer uppnå förändring men jag hoppas det. Vidare känner jag också en viss oro för nya aktörer oavsett om det är länder eller organisationer utan mycket stor kunskap. Det är tror jag på väg att bli en väldigt reell strid. Sverige är också ett väldigt litet land och vad vi bäst kan bidra med är troligen pengar till inarbetade satsningar.
[..]
Utvecklingen i USA är tillskillnad från många EU-länder starkt positiv. Själv sätter jag numera all förhoppning till USA. Orsaken är kanske att de insett att detta hotar deras möjlighet till fri diskussion och att detta kulturellt är viktigt för amerikanen? UK tror jag också skulle gå att få engagerade."
Låt oss referera till sådana länder som väckta. Med detta avser jag länder där frågan diskuteras och där frågan betraktas utifrån faktorer kring demokrati, åsiktsfrihet och möjlighet att diskutera snarare än rädsla för att inte få fildela m.m. svårare att se som direkta hot. D.v.s. jag har svårt att se att det skulle vara ett problem att svensk polis rättsligt korrekt kan avlyssna en bit internet. Däremot är det problem om en dikatur gör det. I så fall hotar det vår frihet och vår ekonomi,
Här vaknade USA först och nu Sverige. UK tror jag inte är väckt även om det skulle komma om någon engagerar sig och pekar ut problem respektive argument. Australien kanske man kan tycka kan bli väckt 2009 givet deras situation. Jag är dock inte säker där och vet för lite om var deras känsloläge ligger. Där borde man läsa lite vad de skriver i tidningar och bloggar. Jag skulle inte bli förvånande om det är lite för mycket rädsla. Flera länder i Asien bör vara lätta. Det samma gäller Afrika och jag gissar att Sydafrika är möjligt även givet de ekonomiska faktorerna. Trots att jag läst mindre från Tyskland än Australien gissar jag att de skulle vara lätta.
Det krävs att flera länder engagerar sig. Jag tror att det på lite längre sikt är oerhört viktigt. Ett, två eller ens hela EU eller ett stort land räcker inte utan stöd från många fler länder för en verkligt långsiktigt stabil lösning. Kortsiktigt är det naturligtvis inte lika viktigt.
