Komplettering: Statoil

2011-05-25

Inte att glömma särskilt just när vi diskuterat aktuella faktorer i Sveriges ekonomi & Humör och SAAB och Statoil i branding är att design och uttryck i reklam m.m. uppvisar likhet i GEO snarare än med bransch i för-fokus.

Det ligger inte bara i naturscenarier som i själv är vad jag tror alltid kan ge lite men här är dom lite bättre även om jag inte tror man gått igenom vilka likheter man uttrycker och vilka som finns. Men vi ser ju ex. förutom att färgvalet är:

  • Lätt populärt allmänt.
  • Ännu mer så i relativt ljus.
  • Avskiljer sig där från vad vi associerar till oljeindustri (mer åt Paris Hilton hållet och annat oskyldigt).
  • Också har likhet ex. med hur sol och dylikt kan upplevas norrut när det bryter luftföroreningar som följer nordpassagen (jag har ingen aning om det är luftföroreningar men någon form av partiklar tror jag det behöver vara för att solen ska se röd-rosa ut men nöje är så viktigt).
  • Givetvis också till mining där likhet bl.a. ligger i earth science m.m.
  • I likhet från mining och oil har vi just skärande i det intäkterna olja troligt mer stabilt just nu än ädelstenar kan ge.

Diskussionen för hur vi expanderar upp för att se bättre kan också uttryckas troligt repeterat men som vi har ett bra exempel att använda i:

Vi kan uttrycka det i här aktuell modell enligt:

  • När vi lär oss något oavsett vad.
  • Och i generell princip oavsett tidsaspekt.
  • Vissa saker lär vi oss snabbt för att glömma snabbt och här för ett enklare exempel utgår vi från det fallet.
  • Du läser kanske din morgontidning och efter några år är formen och egenskapen utanför nyheterna välkända för dig.
  • Egentligen lägger du sällan märke till något annat på ytan som inte är vad du upplever separat (ex. vad som är tryckt på den om det är mycket relevant och i annat fall utan särskilt minne om var i tidningen det fanns).
  • Du lägger inte märke till mer än du behöver d.v.s. själva den sekvens som uttrycker de samlade relationerna. Jämför med varför streckgubbar kan uttrycka handling lika bra som något annat.
  • Men nu byter leverantörerna format och allt känns fel. Upprörande rent av.
  • Varför?
  • Därför ny form kräver ny inlärning för att få en stabil sekvens med relationerna. Det också därför att förändring kan innebära en ny sorts risk eller möjlighet som inte fanns innan som de automatiskt lärande nätverken inte själva kan klara.
  • När motsvarande felkoder (som jag tror inte är mer än en kategorisering eller identifikation av ett objekt konvergerar till samma neuron i "felaktig" vinkel och når dendriterna fasförskjutna d.v.s. egentlig information om orsak finns inte och ibland missande i vilka fall vi behöver iakta mer eller resonera oss relativt fram till rätt svar - en enkel förklaring som väl stämmer med så många uttryck i beteende liksom också algoritmer vi utvecklat men därmed inte sagt att det var lätt att se dom där vinklarna då det här skalar rekursivt uppåt och utåt i samarbetet övergripande mot de abstrakta konceptet jag inte är säker på att jag ser klart än även om jag intensivt en period ständigt drömde om vinklar med alla möjliga personer som förklarade konkret visande mig vinklar hur de fungerade) detekteras propagerar de uppåt och kommer det från flera punkter relaterade flyttar vi vår medvetna uppmärksamhet för modig scouting och kanske vi blir väldigt kraftfulla också och visar vår styrka genom att förklara hur föga begåvade förlaget var som minskade formatet på tidningen därför de har ju alltid varit enormt stora till förbannelse för oss som pendlade till Stockholm från Uppsala tills SvD bytte format.

När vi lär nytt eller uppdaterar så tar vi in mycket information om objektet. Vi vet ännu inte vilken information vi får som uttrycker något som är både konstant och ointressant. Vi kanske tittar närmare och från olika perspektiv.

Det kan vi jämföra med hur vi i orden expanderar ut för ökad täthet. Vad relationer och begrepp betyder är däremot föga intressant. Egentligen endast att de förhåller sig till varandra relevant och om de förändras är intressant.

När vi lärt oss objektet börjar det konstanta försvinna från upplevt. Det skulle föga förvåna mig om vi när vi minns något ex. promenerande från dagen även samma dag för oviktiga detaljer som gatustenar vi tror oss komma ihåg när vi minns-fram dem egentligen får något lämpligt komprimerat varande en typisk gatusten för området men troligen aldrig ens existerande. En medelvärdesbildning om vi så vill utifrån relationerna till omgivningen.