I NewScientist kan vi läsa följande:
"It turns out that one technique stands head and shoulders above the rest - simple recall. Although it is more than two millennia since Aristotle wrote that 'repeatedly recalling a thing strengthens the memory', cognitive scientists have only recently come to appreciate the effectiveness of so-called retrieval practise'.
In a landmark study in 2008, Keffrey Karpicke at Purdue University [...]."
Även om det egentligen inte är felaktigt är det ett utmärkt exempel på ett problem som vi kan se är allt växande där redan dokumenterat vetande missas i nya studier. För studier av hög kvalitet gäller det även äldre och för färskare studier kan det gälla nästan vad som helst där under ett fåtal år kan ha ett antal studier med redan väldokumenterade samband komma ut där man inte byggt vidare på den kunskapen och där kvaliteten på forskningen kan vara både under och över vad som redan finns.
Delvis handlar det om att organisation av information nu sackar efter snabbare än ny forskning kommer där vi här ex. har följande studie från 1917 av Gates som pekade på det:
Världen har blivit större samtidigt som forskningen befintlig i historien växer allt snabbare den också.
Jag upplever själv att jag inte har ett enda verktyg som ensamt är tillräckligt och egentligen heller ingenting i kombination. Troligen skulle man emellertid nå långt med per ämne extremt hårda anpassningar av Google åtminstone om tillräcklig programmerings-logik hade funnits i Google Custom Search.
Problematiken är givetvis spridd över flera frågor men ett problemområde är att kategorisering och beslutande om ämnesrelevans är vad som utvecklas över tiden precis som annat vetande. Ju längre ifrån oss i ämne idag och i tid en studie befinner sig desto svårare blir det att per investerad tidsenhet att identifiera den som relevant.
Nyligen hittade jag förövrigt också en patenterad algoritm inom "organisering av information" sedan länge publicerad i en bok jag köpte begagnad. Där var den dock uttryck för information som passerade mellan personer i en grupp snarare än en annan typ av entitet.
Att sådant är ett problem är jag mer tveksam till än när det gäller forskningen. Människan har ännu inte nått speciellt långt och vi har stora problem kvar att lösa. Det förutsätter effektivitet om vi ska klara av det bra.
Exemplet med frienergi som betraktat i termodynamiken när det gäller till förnybar energi är ett exempel där man missat att helt enkelt ta med det som ett välkänt begrepp som konstaterat i The fantasy of renewable energy i Newscientist där Axel Kleidon vid Max Plank i sin modell noterar att vind- och vågkraft inte kommer fungera i storskala.
Problemet med vind- och vågkraft är att när vi gör storskaliga lösningar reducerar vi mängden frienergi i systemet och de kommer sluta att leverera energi långt innan mängden energi som kommer in från solen "tagit slut".
Om jag förstår problematiken rätt kan vi kanske förenklat se det som att den energi vi tar via vind- och vågkraft först behöver ta vägen över fotosyntensen. Den är i sin tur också beroende av vindar och vågor samtidigt som att tappa dessa system även kommer skapa värme som bieffekt som åtminstone i kontext av dessa lösningar inte ger oss frienergi.
Även om han nu har rätt i det ser jag ingenting som skulle indikera att vi idag med den takt sådant bygger behöver oroa oss över detta på flera år än. Jag tror knappast heller att någon byggd lösning någonsin kommer uppleva problemet där ny-byggnation nog stannar av i god tid innan när effektiviteten börjar tendera att gå ner. Men dom tänkta storskaliga parkerna som lösningar på energiproblemet är nog bara att glömma.
Solceller kan fungera bättre.
Här tänkte jag givetvis också fel insåg jag när jag läste den. Jag såg vågkraften som annorlunda därför att jag antog att uppvärmningen av haven från solen mer direkt skapade frienergi men stämmer Kleidon's modell och det tycks troligt gäller inte det i tillräcklig omfattning.
