Vad DN läst att publiken vill ha kommenterat med övrig forskning

2011-03-07

Jag har varit tämligen nöjd med både DN (gratis hem en kortare period) och SVD (gratis på MAX när man äter där) sista veckorna. Ilska och häpnad i framtidens medier - Med internet är det lättare än någonsin att ta reda på vad som får publiken att tända till rör vi vid ett område som intresserar mig från flera perspektiv dels mer strikt följt förr praktiskt kring tämligen mycket trafik, vad fenomenen skapas av i hjärnan och för det senare hur vi uttrycker det i modeller.

Studierna Paul Frigyes sett har jag läst också och visst att de säger något som har riktighet men de är exempel på mekanismer för människan generella och dessa exempel behöver inte vara så generella som kan upplevas.

Det styrs av vem personen är och för breda tidningar mycket vilken kulturella grupp man riktar in sig på, vad befintliga läsare är intresserade av och vad vilken som helst definierbar grupp i en åldersgrupp där inlärning mer aktivt sker och som sådan är tillräckligt stor för att gå att ta för att därigenom skapa i hela den åldersgruppen ett väsentligt kollektivt bias där förändring rörande att många i den börjar läsa den skapas (d.v.s. troligt intressant och möjlig 16 - 26 där man implicit också verkar neråt i ålder av ett annat uttryck för samma mekanism). Också på samma sätt vad skribent tolkar uppfyller detta kan stämma sämre än när man utgår från de kända mekanismerna för hur detta hanteras då man bättre förstår vad det egentligen är.

D.v.s. fenomenet att framkalla förundran och häpnad är egentligen inte bara relaterad till faktiska nyheter. Det är ju bara resultatet av en (där fler finns och gruppen man följde upp kan vara mer känsliga just för denna jämfört med Sverige p.g.a. att man mycket aktivt följt snabba nyheter nu många år ofta associerade till risk) mekanism neural inlärning sker via där väsentlig skillnad för något som berör ett flertal entiteter inklusive miljöer som är välkända för oss men beter sig nytt detekteras därför att det kan vara väsentligt för vår överlevnad och viktigare mer grundläggande är en fungerande princip för inlärning (det blir i praktiken övervakad klassificering där du funderar på om det perceptionen indikerar är nytt är viktigt).

Jämför rörande negativa känslor för att också se hur fullständigt trivialt irrationellt det kan vara:

Tal med brytning känns oftare lögnaktigt

Här är effekten man såg alltså oberoende av kulturell bakgrund och övrigt sådant. Det finns fler studier som också visat.

Det är samma fenomen som uttrycktes i följande bild från 3.7 Perception, orsakssamband och inlärning - Sammanfattning och fördjupning som jag gjorde i Google drawings:

Grundläggande principer om man inte söker efter något speciellt är egentligen inte svårare än att förstå principerna för hur denna inlärning går till och hur bias fungerar där givet det jag är tämligen säker på att DN givet kunskap om sina läsare får ut bättre exempel själva när vi rör oss i den typen. Extremfallen och de irrationella mekanismerna är ju dom som talar om mest och det finns gigantisk forskning om det idag.

För allt föregående rör vi oss dock i den snabba tiden. Den snabba tiden är både enkel och svår. Enkel därför att just som sägs är resultat lätt att snabbt se.

Den är svår därför att den är enkel på samma sätt för alla andra: fler att konkurrera med där resurser är mindre viktigt. Svår också därför att den kan skada det bias som mycket saktare byggs över tiden där läsare ex. kan tycka att varför ska de betala onödigt mycket om det inte håller ett högre värde i den långa tiden (i snabb tid är det ju svårare) än vad som går att få mycket billigare.

Differensen mellan den långa än korta tiden behöver inte vara mer än att den i prefrontala cortex uttryckta funktionerna för att fånga korrelation för en del funktioner (jfr hur neuroner röstar) konkret tittande på dimensioner just där långsamma samband söks.

Vi har ju också mycket konkret två separerade "röstnings-intensiva" områden där det blå nedan är det abstrakta handhavande just sådant som inte är reaktioner i ögonblicket och det andra den korta tiden (laterala så det är ju två av vardera på vardera sidan av hjärnan där de nog både tittar på olika saker och olika på samma saker):

Se där också The Architecture of Reward Value Coding in the Human Orbitofrontal Cortex.

Vissa värden tar också helt enkelt längre tid att upptäcka helt enkelt därför resultatet inte är uppenbart i den korta tiden. En del värden man har tas också lätt för givna när de byggts upp under lång tid där det dessutom kan ta längre tid innan de börjar gå förlorade där ju styrkan ett varumärke har i påverkan på samma delar är ett exempel där en av flera studier är Favorite brands as cultural objects modulate reward circuit (PDF) men bättre sammanfört torde vara Google och andra starka varumärken drabbas ibland av irrationella negativa föreställningar.

För kvällstidningarna är snabb förändring där något hela tiden sker med en tydlig skillnad mot tidigare dag och där det konstant är associerat till kända varumärken, stora möjligheter, kända personer m.m. eller lika effektivt oavsett undersökningen som refererades i DN:s artikel risk (men som behöver spridas ut en aning och där mycket konkret oseriösa risker är vad den långa korrelationen hos läsarna reagerar väldigt negativ på därför falska larm om risker är på samma sätt som mat viktigt för överlevnad och märker tidningar någon negativ effekt av rapportering om risker har det uteslutande med detta att göra - dock avseende Sverige och balansen med annat är viktigt där om det blir mycket och konstant orsakar det skada både på publicist och samhället där man kan se det som man säljer det abstrakta värdet varumärket bär för att introducera ett problem som motsvarar pengar i abstrakt mening).

Respektive varumärke i sig bara genom att vara statistiskt välkända och upprepade genom åren skapar ett värde. Egentligen av precis samma mekanism som gör att dialekt upplevs oroande oavsett bakgrund men tvärtom. För personer som upplever tidningen konstant dagligen är det ju inte vad de direkt tänker på (jämför med 3.7 Perception, orsakssamband och inlärning - Sammanfattning och fördjupning) men om de plötsligt avstår från den bör många uppleva lätt saknad särskilt på morgonen då ju hjärnan startar upp sig där stimulans som kaffe, tidning m.m. är vad som är viktigare.

Den stora frågan här är ju givetvis vad som bygger ett värde i den långa tiden. Är det diskussioner runt nyheter? Internet är inte annorlunda än världen alltid har varit och människor är människor på samma sätt. Samtal ligger i den snabba tiden och söks det långsamma värdet är det inte vad som primärt prioriteras. Dessutom gäller ju att associationen till diskussion på nätet är etablerad sedan många år och är medierad till varumärken med mycket mindre värde vilket gör att det konkret mätbart måste reducera uppfattat värde av en nyhet på t.ex. DN relativt för tidningen. Nu har det troligt inte mätts men det är givet att det behöver vara så men jag tror en studie kan vara att vänta då jag gjorde tror jag 2009 eller kanske tidig vinter 2010 en insats för att försöka väcka idéer om det lite varstans då mätvärdet är intressant.

Därmed inte sagt att en tidningskoncern inte ska ge den möjligheten men viss separation är excellent. Det går självklart att göra i parallella dimensioner där det kritiska är att det är en klart uppfattad separat mängd via för internet inlärda dimensioner för hur sådana gränser detekteras (ex. men inte uteslutande domännamn).

På det gäller ju att man visst kan ta den strategi som ju Expressen och DN prioriterat upp just att visa imponerande nyheter från the combat ground i olika regioner. Det är stort värde där färre har möjlighet att konkurrera.

Men det utesluter inte att man identifierar andra långsamt detekterade värden. Det är ju verkligen en fråga om att definiera vilka i nyheter och artiklar långsamma återkommande sekvenser man går via och hur de ska skapa värde för läsarna samt kanske regelbundet också demonstrera det värdet. Att det skulle utesluta ex. kulturbilagan tvivlar jag allt mer på men de förändringar vi kanske sett där i DN relativt 2009 (jag har ingen att jämföra med här) tror jag nog varit riktiga men knappast tillräckligt.

Det kommer ju ner till vilka som läser tidningen och den målgrupp nya läsare enligt tidigare indikerat. Kan parallella skärningar ses mellan båda är det excellent som äldre / förälder kontra barn och barn-barn där en inriktning kan röra båda men i olika typer av artiklar (d.v.s. man vill inte alienera någon av grupperna i sådana samband utan skapa implicita nästan undvikande samband förutom de vanliga men som just över en längre tid kommer förstärka).

I den korta tiden handlar det ju så mycket (förutom fara, nytt, överraskande) mycket konkret om vad som kraftigt önskas (jämför med Why 'Wanting' And 'Liking' Something Simultaneously Is Overwhelming). Hur översätter det till den långa tiden? Värt att reflektera över. Samma sak gäller risker där DN ju kan fråga sig vilken tidsfas de egentligen ligger i för den är varken kort eller lång vilket i sig är en indikation om varning hos läsarna.

För bias samlat liksom våra egenheter där ger jag inga länkar här då jag inte sammanställt ner dem från lösblad, anteckningar m.m. än men Människans språk: 3.6 Vetandets bias i minne och språk från erfarenhet och samarbete, 3.7 Perception, orsakssamband och inlärning - Sammanfattning och fördjupning kombinerat med också t.ex. följande (men många undra studier finns genom åren där alla illustrerar konceptet mer eller mindre bra och där de mest intressanta här efter att ha förstått det mer är särfall och extrempunkt jämfört med Monty Hall problemet och varför folk är som blinda för det) samt efter länkarna diskussion rörande rubrik i SVD:

Kort tid
Visual Cues Help People Understand Spoken Words
How Believing Can Be Seeing: Context Dictates What We Believe We See

Lång tid rörande teoretiskt koncept även om tillämpningarna inte är det
Bayesian Mathematics Breathes Perception Into Robots
Computational Model Sheds Light on How the Brain Recognizes Objects
Math Illuminates How Brain Learns To Move Our Muscles

Oavsett om det rör kort eller lång tid ska heller aldrig vad som av tradition kallas perception för glömmas och som kanske är mycket mer. DN har bra fotografier. De är inte optimala för den korta tiden som Expressen men de är de bästa för den långa tiden. Just i det kreativa långsamma där kan SVD lära en del av DN där DN kan lära en del av SVD när det gäller smakfulla foton med den belöningsrelaterade associationen utan att det blir för mycket av den korta tiden.

Vidare som vi ju hade ett excellent exempel på SVD finns ju åtminstone med en modernare tryckpress en del intressant att göra med rubrik o.s.v. Vi tolkar ju bokstäver, ord o.s.v. konkurrerande där de bidrar med olika mängd av interferens och att förstärka enstaka ord ex. med rött i en rubrik förstärker kraftigt den interferens de har. Därigenom kan man sätta stämningsläge och kontext för nyheten p.s.s. som tidigare med rubrik men tydligare. Lika viktigt blir det p.s.s. tydligare för den som sätter rubriken och därigenom mer genomtänkt.

Exakt rörande just text i sig utan samspel med som för SVD för mm.m. är sambanden kända sedan länge och tänker man lite vidare och kompletterar med sökning av senare studier är de egentligen enklare att följa därifrån (annars ett 20 tal studier ungefär och troligt fler om man inte följt området och kan plocka ut det) därför mycket av arbetet gjordes tidigt där t.ex. Introduction to Psychology - Tenth Edition och Cognitive Psychology, Goldstein har ganska bra sammanställningar (den senare bättre samlat med givetvis ett par senare studier (utgiven 2009 så senare referenslitteratur) men även rörande ett mindre antal men egentligen delvis bättre rörande en del nog klarade att komma lite närmare vad detta egentligen kan visa sig vara finns Människans språk, Per Linell.

Vad kan man mer säga? För att bläddra lite och det är verkligen inte genomtänkt på något sätt och inte heller ids jag korrekturläsa. Bläddrat bakifrån och fram i Kulturbilagan, fram till bak i Ekonomibilagan, hoppade över sporten samt den stora delen av tidningen.

  • Jaha här har vi schack på sidan 16. Är det då så himla genomtänkt egentligen att lyfta ut ett sådant spel? Vore det inte bättre att fånga de största för de viktigaste grupperna. D.v.s. också Sudoku varande stort bland många och sedan fundera igenom ordentligt vad den kritiska gruppen enligt tidigt är intresserade och regelbundet (det är den långa tiden så det tar tid).
  • För serien undrar ju inte jag om egentligen Rocky är påväg att bli lite gammal och sådant finns ju mycket annat av. Gissningsvis är han dock den mer populära här. Barn gillar ju barnfamiljerna och det är dessutom en bra serie så Doris kan ju behållas. Pensionerna gillar den äldre målgruppen. Och visst jag förstår Nemi här med en hel del kvinnliga läsare. I övrigt oavsett uttryckt popularitet bör det nog skäras. Nemi kan ta och dra ner på alkoholen också för jag tvivlar på att en del viktiga grupper bland läsare gillar det. DN beställer ju här så det är ju bara att kravställa vad ni inte vill ha.
  • På sidan 15 kom Sudoku då. Och ett korsord och lite annat. Ingenting för den kritiska gruppen dock och separationen på olika sidor tvivlar jag på är bra. DN delar ju ut tidningen gratis riktat som för mig och kanske köper folk den oftare när de är på semester. Detta är den grupp sådant här ska anpassas för där en ev. försämring för övriga är tillfällig tills de vant sig.
  • Jag betvivlar för att vara ärlig en hel del i rapporteringen. Det tycks sakna tydliga målgrupper där den viktiga inte bra framgår alls. Särskilt kanske för Namn och Nytt. Jag menar hur hög andel läser ungdomar, yngre vuxna och barnföräldrar med yngre barn av det här. Bra foto på pingvinen dock. Lite roligt. Det tror jag säkert folk gillar - gulliga djur är alltid bra och lagras ju till och med i hjärnan direkt närstående ansikten men gulliga som tigrar m.m. också där folk känner att det är bra att läsa om det är de är hotade och lite farliga men långt borta - på morgonen.
  • Sedan det här om barnböcker. För läsargruppen här d.v.s. far- och morföräldrar och en del föräldrar är inte en större översikt vad de egentligen vill ha. Också tror jag ju ska man göra längre saker ska ett tydligt värde i den långa tiden finnas som att de lär sig något viktigt.
  • Det här med musikteatern också. Jo men det är nog bra tror jag. Det ska ju planeras o.s.v. när sådant ska besökas med barn. Jag är då övertygad om att många där särskilt äldre med barn barn läser sådant och tycker det är viktiga och bra nyheter.
  • Excellent artikel av Ola Larsmo. Personkult oavsett om det är i det positiva eller negativa är osunt där de viktiga frågorna missas. Dessbättre tenderar namnen om de inte gör spektakulära saker regelbundet (precis som med kvällstidningarna) att slita ut sig själva d.v.s. vill man ha Britney Spears status kostar det på.
  • Jaha så var det sponsringen i SVT. Jag delar Schermans uppfattning och givetvis stödjer jag ju därför artikeln men fungerar den för DN? Nej. Associationen ger en korrelation och på det också ämnet då som också korrelerar där som skadar i den långa tiden Här ska det dock givetvis vägas mot att SVT är konkret skada för alla här och därmed väger det väl över till vad som gör det värt det även om det beror på hur sådant upprepas över tiden vilket jag inte vet. Egentligen tvivlar jag på att DN har något problem alls i det här segmentet.Men just skärningen dubbel gör det till ett bra exempel. Utmanaren fungerar ju också generellt åtminstone om man inte är tråkig och väldigt långsam i verkande tid men det torde inte vara ett problem för Scherman.
  • Bra tema i Näringsbilaga börjad sidan två. Alla vet att andra går utanför definierade regler och att de blir lurade och bara väntar på att någon ska berätta vilka det är. Excellent samhällsvärde generellt också där det ju är ett av de unika långsamma värden DN har genom kompetens och resurs att faktiskt leverera ett konkret värde.
  • Det här med Kunskapen finns nära gillar jag också. Jag menar vi passar ju alla i någon styrelse och så länge det inte leder till att grannen får något irriterande imponerande uppdrag gillar folk sådant så klart. Jag skulle själv kunna tänka mig en styrelsepost i Bonniers, Tele2 eller jämförbart. Kvinnor är ju bra också skapar ett bevis för yngre kvinnor att kvinnor har lika mycket att bidra med där. Stenbeck som togs som exempel träffade jag ju förövrigt ett par gånger Jan-Hugo även om jag inte kunde riktigt placera namnet första gången. Missade att ta hissen och gick in ett par våningar ner när jag en tid lånade kontor på Norrmalmstorg hos en liten grupp riskkapitalister för många år sedan. Kände igen honom så jag trodde det var någon från dom så jag tänkte att jag ska bäst vara social här vilket slutade med att vi var ut och drack öl. Andra gången kom jag på vem det var vid ett senare tillfälle.
  • Mycket intressanta små nyheter här. Sedan kan man ju alltid fråga sig först för Järn ger klirr i statskassan hur jag som läsare får del av dom pengarna? Och för Viktigt för kvinnor att tänka pension. Visst men sådant kommer ju hela tiden och folk blir trötta på det. Antingen påminns de och så stängs de ner mer eller så är det gjort och då är det ändå tröttsamt.
  • Abba och Fobba på sedlarna. Tja kanske något för kulturbilagan att skriva om då istället för Industrisynt när den är som bäst. Men vad vet jag om folklighet. Verkligen det är vad DN bättre kontrollerar mot statistiken då jag saknar allt vad det heter.
  • Sporten ids jag inte läsa. Själv funderar jag fortfarande på hur bandy kan använda krökta klubbor utan att man uttrycker en komprimering som precis som DN jämfört med kvällstidningar behöver vara längre tid. Det går ju inte på det ju i övrigt är precis samma som ishockey. Bara livet de för varje gång det är något som fick mig att tänka på det. Sport. Det roar mig inte och när jag gjorde exemplet i bilden från Lag I: Grupp och yta (särskild) med text fick jag ta reda på om man kallar det kicka boll, fotbolla, sparka boll...
  • Bra bild på utsidan av DN. Bra utsida överhuvudtaget. Känns som bättre relativt 2009 och om jag följde den ett tag 2010. Men det är lätt att ta fel när man inte har kvar att jämföra med. En rebelledare med vapen som pekar på fiende staden när nu Bonnier har personal på rätt platser tror jag vore strålande också.
  • Bra ledare och insändare. Andra fuskar och jag (om jag nu var kvinna) får bekräftat att jag är lite lurad på jobbet p.g.a. långsamt bias över tiden och dessutom tips på hur jag korrigerar det. God korrelation. Bra tidsperspektiv.
  • Excellent disposition av artikel på sidan sex och sju.
  • Excellenta bilder och karta på sidan åtta och nio. En bild på någon som tar emot mutor hade också varit bra men säkert svårt nu i förfallets tid när allt sker över internet och sådant och folk inte längre får en påse med pengar.
  • Bra bild på barn. Det gillar säkert far- och morföräldrar. Särskilt när möjlighet att dom med barn kommer med. Är ju vad en och annan lokaltidning lever på i princip tillsammans med lokalsporten.
  • Det här otäcka fåret som någon ondskefull forskare opererat in något i metall i känns obehagligt. Vi bläddrar förbi. Väcker dessutom irriterande minnen om diverse tiggare som hoppat på mig skrikande med lappar så att man behövt värja sig direkt fysiskt (jag är 2m så jag fortsätter att gå och de studsar bort).
  • Excellent rapportering sidan 14 och 15. Men soldater med vapen. Var är kikaren över sanddynan. Armen som pekar. Kartan på marken och fordonen som närmare sig i fjärran. Läsaren vill ju se att Hall och Turesson gör skäl för pengarna de betalar för tidningen. Bra foto igår på luftvärnet givetvis men var var flygplanet blixtarna på himlen? Här kan ju DN ta ett litet mer aktivt ansvar kanske och bidra med sin allmänbildning i ledningsgruppen för revolutionen. Föreslå några konvojer att angripa kanske. Vad vet jag. Ett gott råd är hur som helst att se till att ha en snabb tillförlitlig bil för den där fronten kan gå fram och tillbaka snabbt växlande nu ett tag. Hamnar man bakom linjerna... Därmed inte sagt att man inte ska vara precis framför den.
  • Chirac inför rätta är klockren klockren kvalitet. Alla läsare bara vet att politikerna lurar dem och dessutom är ju Frankrike lätt illa omtyckt av många och frankfiler tar inte illa upp.
  • Och så de över-paranoida kommunisterna nere i Kina. Vad de än gör förlorar de lite bit för bit. Det är språket de springer mot och det enda de kan göra klokt är att initiera en långsam förvandling i rätt väg så att de inte fastnar när det går snabbt och förlorar tillgångar m.m. man kontrollerar. Fria lokalval i kuststäderna tror jag nog ger partiet centralt tre års lugn om det sedan finns en väg framåt.
  • Jo men det här är bra nyheter. Le Pen känner jag igen namnet på sedan jag gick i grundskolan för många år sedan. Annars störs man ju konstant på att hela länder ändrat namn. Visst excellent med frihet o.s.v. i Sovjetunionen men det kunde jag ju namnet på liksom Jeltsin och Gorbatjov och ja egentligen alla andra innan och efter men tror jag ingen i de nya länderna i Asien eller för att vara ärlig de flesta f.d. Östländerna.
  • Bra foto på Mikael Samuelson. Intressant perspektiv genom att antalet detaljer som relativ förändring som kan uttryckas i Shannons entropi fantastiskt framgår. Mycket bra foto. Nära ser vi att detaljerna och linjerna har ökad bredd men tycks minska längre bak. Mycket bra foto. Bra med horisonten också. Jag blir nästan rörd av sådan skicklighet hos fotografen. Mycket bra foto. Det imponerar på mig (men därmed inte sagt att jag är särskilt folklig i sådant där jag för sådant här egentligen inte vet vad folk tycker men min erfarenhet från Flickr är att det är uppskattat men det är ju ett samhälle av mycket visuellt foto upplevande och det kan ju lite annorlunda referensramar).
  • Dödsfall är ju bra. Det tror jag nog läsare finns för. Dör jag själv kan jag se hur ca 1/3 sida kunde passa in. Dock mer något tagit av föregående fotograf än de här småbilderna. Stående på en kulle pekande någonstans med några lyssnare som andaktigt sitter nedanför kanske. Lite som den där Facebook grundaren kanske med en nästan inte ens underförstådd gloria.
  • Bildinsändaren gör mig upprörd vilket indikerar kvalitet. Icke rationella åsikter som tas upp givet vad vi vet från riktiga studier snarare än små-moraliserande utan hänsyn till faktiskt antal dödsfall där folk menar jag konkret ska uppleva ett personligt ansvar för sådant när man uttalar sig i frågor där det är realitet. Jag gör det men det är inte vanligt. .
  • Extremisterna är ju bra reportage. Alltid intressant. Kul att se några som gör sig bra bild också. De som var i Uppsala för en liten demonstration såg väldigt små ut och det verkande inte som någon annan än polisen brydde sig som stod och tittade lite runt om kring på de kanske sju stycken som stod i en liten fyrkant med leksakssköldar. Lite komiskt faktiskt.

Jaha. Då var det klart. Jag ska inte påstå att den sista listan är särskilt genomtänkt och jag tänker absolut inte läsa igenom den. Spontana uttryck. Tämligen ofiltrerat.