Den goda matematiken är naturvänlig, energieffektiv och saknar paradoxer

2011-03-07

Pi sägs ju vara ett transkendent tal:

"It is also a transcendental number, which implies, among other things, that no finite sequence of algebraic operations on integers (powers, roots, sums, etc.) can be equal to its value; proving this was a late achievement in mathematical history and a significant result of 19th century German mathematics."

Men vad innebär det egentligen? Jag har ingen aning. Att vi inte kan uttrycka det begripligt för oss kanske om vi börjar i en värld av linjer? Det skulle inte förvåna mig det minsta om man i de trigometriska och exponentiella representationen uttryckte exakt vad det är. Tycks fullt rimligt för mig. Var kommer idéen från att världen har linjer? Det är atomer och molekyler med diverse byggstenar. Sannolikhetsmoln.

Sedan visst andra tycker ju att det här andra koordinatsystemet är mer naturligt och begripligt men frågan är ju vilken spatiell dimension vi först tränade vårt biologiska neuronnät mot när vi var nyfödda och hur vi då approximerar från den till nästa. Sker det en väg - linjer - vem kan du säga vilka diskreta beräkningsfel i vår perception vi introducerar när vi i upplösning approximerar just detta?

Själv är jag en enkel man nöjd med litet. Jag gillar e. Det är den naturliga logaritmen. Ingen högfärdig högteknologisk matematik som kanske skadar naturen. Ger man den ett minus i exponenten bryts det ner. Det återvinns. Ibland kan vi hamna på ett men där började vi med den första dimensionen vi lärde oss.

Och är inte polerna viktiga att rädda? För en ödmjuk man som jag räcker det. Jag står gärna upp för dom polära koordinaterna.

Det är det koordinatsystem Moder Natur menade för oss. Kan den sedan kanske bespara mig differentialekvationer kan jag inte annat än att buga.

Nå nedan har vi pi i konst gjord av en uppenbart mycket kraftfull konstnär - kanske ett penseldrag med något lätt naivt (möjligen är ovan med arbetsverktyg - likväl den sanna polära storheten.