Detta hör till den underligaste reflektion jag läst rörande Libyen-konflikten:
"Resolutionstexten anger dock kravet på ett omedelbart eldupphör och ett fullständigt slut på våldet och alla attacker på civila, oavsett sida i konflikten."
Från: Skyldighet att ingripa även mot rebellernas våld
Det är ett exempel på det dolda hot som när det sprider sig orsakar skada: Orealistiska fantasier om vad som borde göras snarare än att se svårigheten att ens göra det lilla som redan sker. Dessa personer ser alltid ett ideal - enligt dom själva - för vad som borde göras och allt annat är därför fel på något sätt. Sällan gör de något själva.
Så fort vi inte vågar vara pragmatiska och ta ansvar för besluten det kräver är alternativet inte den föreställningen dessa har om en högre sanning som de tar för given är rätt alternativet utan att ingenting görs.
Givetvis är angrepp på civila oavsett sida fel. Men det innebär inte att kravet på ett eldupphör har stöd i resolutionen eller mer allmänt. Inte heller att det i sig är fel hos frihetskämparna.
Här gäller följande:
- Revolutionsrörelsen var till sin natur fredlig.
- De angreps.
- Därefter har man försvarat sig.
Därför gäller folkrätten. Definiera och tolka den hur du vill men du försvarar alltid ditt liv eller de liv du är ansvarig för med vad som än krävs. Förhoppningsvis aldrig mer än vad som krävdes men viktigt är att inse att krig inte kan med någon realism jämföras med nödvärnslagen där våldstrappan m.m. ska balanseras. Utan här gäller att om realism ska kunna finnas att taktiska och strategiska rörelser finns. Utan möjlighet att göra annat än att skjuta i det direkta hotet finns ingen förutsättning att försvara ditt liv.
Det går aldrig och kommer aldrig att accepteras en annan tolkning.
Och det är aldrig fel att bekämpa en diktatur oavsett om ett direkt hot föreligger eller inte. Aldrig. Där har Sverige viss tradition både i stöd till väpnade och icke-väpnade frihetsorganisationer både statligt och icke-statligt.
Sedan har givetvis också diverse förrädare materialiserats genom åren i Sverige såväl som andra länder som sålt ut sin egen eller andras demokrati och fri och rättigheter till Sovjetunionen, Kuba, arabiska diktaturer, Chile, Kina m.m. eller värre liv och blod till smärta. Fler förrädare finns säkert kvar här även om jag inte alls tror att det skulle gälla Krister Wedin där det nog snarast är en dålig genomtänkt kommentar som kommer från visst engagemang för civilbefolkningen.
Här har vi en till underlighet:
"Den internationella styrkan har här alltså en lika stor skyldighet att ingripa mot överträdelser som utförs av rebellerna som av den reguljära armén. Något som inte framkommit i den politiska eller mediala debatten efter beslutet. Sedan tillkommer ytterligare krav på myndigheterna för att säkra den humanitära situationen."
Från: Skyldighet att ingripa även mot rebellernas våld
Vem har den skyldigheten? Problemet för att nå fram till att aktionen överhuvudtaget skett är just att ingen har en sådan skyldighet. Vi ser dock alla fram emot att Krister Wedin lägger ifrån sig ev. åtaganden eller hindrande kontrakt han kan ha ingått för att resa ner och uppfylla sin skyldighet.
Denna typ av insatser liksom det stöd kamp för frihet överhuvudtaget får kommer sällan och är heller inte någons skyldighet att leverera. Resurser är magra där motståndarna inte sällan har allt. Vi kunde ju bara i går höra att al-Gaddafi har stora penningsummor i Sverige: mer än tio miljarder. Investeringar i oljeindustrin har säkert ofta betalats av utländska företag och föga har investerats i övrigt i landet. Mycket möjligt är han god för belopp som överstiger all begriplighet.
