Betraktar vi organisationer allmänt rörande hur vi agerar liksom information kan vi ta olika perspektiv när vi bedömer dem där det också verkar troligt att vi allmänt vill ha många olika.
Tittar vi på information i samband med valet är ett uppenbart sätt att se på det utifrån association till partier. En viss morgontidning kanske är associerad med parti A medan en grupp bloggar ligger närmare parti B.
Vi kan också vilket p.s.s. är allmänt (att se genom att det är ett perspektiv vi ofta refererar till i olika sammang) betrakta entiteter utifrån storlek. SVT är t.ex enormt gigantiskt stora medan enskilda bloggar är små organisationer.
Mer sällan beaktat men det perspektiv jag personligen oftast bäst predikterar framtiden är hastighet inom ett fält d.v.s. förändring. Det behöver inte peka ut exakt vad förändringen är men kan indikera att man ska titta vidare.
Det innebär inte att alla informationskällor bäst är av typ som speglar det där vi vill ha båda typerna och också bör beakta båda när vi betraktar något. Vi kan här också se att det också speglar både små och stora organisationer där vi t.ex. bland små har Urban L's www.val-2010.se emedan större inriktade saknas om de inte är av nyhetstyp.
Att större saknas som är statiska (inte i den mening att de inte förändras men där det inte sker kontinuerligt där vi kan se detta som uppslagsböcker, ordlistor m.m.) till sin natur är normalt där sådana för en övergående händelse endast (med en del undantag givetvis) dyker upp som kontext av något befintligt i den mening att de får betydelse och når folk. Det samma gäller inte mindre organisationer därför att de har lättare att skapa förändringshastighet.
Vi kan ställa Urbans webbsida i relation till DN:s och Aftonbladets:
www.dn.se/nyheter/valet2010/
www.aftonbladet.se/nyheter/valet2010
Där denna är av "nyhetstyp" d.v.s. visar en hastighet över kontinuerlig tid och dessutom är av typen stor organisation.
Både större organisationer av snabb och statistik typ kan vara mer känsliga för allmänna förändringar där över längre tid systematisk kan tappa betydelse. Ett möjligt exempel på det är förr välkända:
Vilken möjligen fortfarande kan ha viss betydelse i lokaliserade punkter men huvudsakligen är marginaliserat.
Wikipedia som har drag av båda typerna är dock mer anpassningsbar:
sv.wikipedia.org/wiki/Riksdagsvalet_i_Sverige_2010
Nyhetskaraktären (d.v.s. mer förändringsnära) som också finns där gör i sig att de lättare påverkas av omvärlden och därför anpassar sig lättare. De tar värden av båda sidor vilket gynnar dem.
När jag själv betraktar politiska frågor så som valet är min allmänna "ideologi" att det är viktigare att folk uttrycker och försöker skapa förändring när de ogillar något. Emedan jag har svårare att tro att en politisk åskådning generellt är rätt eller fel.
Tidigare om valet 2010:
Socialdemokraternas strategi för trafik på nätet
Miljöfrågorna kan avgöra valet