Gerund vs To infinitive

2013-05-14

Mycket efterfrågat både i besöksstatistik och e-post är att försöka dra ner på mängden "komiska inlägg" och prioritera upp inlägg rörande grammatiska meningstolkningar. Det tycker jag är ett lovande tecken på mänsklig storhet och inger hopp i kontrast till den excess av vulgariteten vi alla tvingas möta och jag vill verkligen understryka att jag inte skulle gå nära den lägre sida av människan vi kan kalla ridiculous - inte sällan blandmissbrukat med andra laster som frosseri och supande på restauranger under s.k. stand-up comedy eller framför televisions-apparater (och kan vi hålla för troligt nära associerat misshandel och ingångsmissbruk till tyngre droger) - om inte för att söka finna verktyg att avlägsna komiken från vår kultur optimerande människan för något större. Så därav betraktar vi det större i människan: vårt språk.


Betrakta:


"The phrase structure and categorial status of gerunds like that in (1) has long been a puzzle.

(1) Ron couldn't recall [gerund (his) meeting the sheik]"

Från: Nominal Structures and Structural Recursion

För gerund har jag egentligen aldrig reflekterat särskilt kring likheter och olikheterna noterade ovan och i mycket annat. Emellertid finns en skillnad vi säkert kan anta hörande till en generisk grupp man praktiskt inte tänker på när man laborerar med rekursiva regler och för den delen de vanligaste statistiska metoderna:


  • Vi har en skillnad i "form" här mest märkbart i -ing resp. to infinitive.
  • Vi vet att språket har utvecklats till att vara energieffektivt med optimeringar relativt tiden skärande med högre upplösning än dessa.
  • Därmed kan vi säkert anta att de meningsfullt påverkar hur vi konvergerar meningen.
  • Konvergensen ligger på begreppet vi kan beskriva i de olika formerna.
  • Denna påverkan kan endast styra hur vi konvergerar.
  • Reducerar vi skillnad i kontext är det svårt om alls alltid se att någon skillnad finns i hur vi konvergerar till tolkning.
  • Därmed kan vi anta att de närmast är operatorer påverkande hur kontext påverkar konvergens till mening.

Vad det praktiskt innebär är inte lätt att avgöra. Men låt oss spekulera utan motivering (egentligen resonerar jag en del rörande vokaler och konsonanter vilket jag kan ha berört i en pdf-version av en presentation 2011) att gerund tillåter påverkan görande konvergensen mindre avgränsat punktformig i den mening att den accepterar inverkan från faktorer relativt meningen liggande något längre från ex. längs en tids-dimensionen.

För hates going home ligger vi nu accepterande inverkan på faktorer runt om relaterat själva resan. Medan för hates to go home ej så pekande och indikerande till nästa konvergens när vi nått hemmet.