Brittiska sjungande robotar är sociala

Idéen att koppla sång och social förmåga tillsammans kan säkert ha värde givet att inlärning av tidsfönster i sekvenser styr förståelse av en aspekt av musik.

Idéen med sjungande robotar är också så härligt brittisk även om forskningen tycks ha en bit att gå innan vi kommer se lösningar motsvarande denna: En kul idé om en ny annonstjänst.

Hela forskningssatsningen Interdisciplinary Centre for Computer Music Research (ICCMR) gör och också samtliga av associerade satsningar är överhuvudtaget mycket imponerande:

• Prestera både forskning med mer konkreta praktiska värden och bygger en allmän teoretisk grund.
• Resultatet tycks goda i förhållande till vad det kostar både jämfört med Sverige och USA.
• Det berör flera områden som alla har värde för praktiska tillämpningar respektive utbildning.

Här liksom många andra gånger de senaste åren när det gäller UK imponeras jag av hur skickligt projekt för att finansiera forskning klarar att väga mellan alla av dessa värden på ett sätt där ingen del vägs ner utan stort värde tas ut i alla områden. Detta utan det ofta normala enorma slöseriet som tycks öka för varje år som går.

En satsning som idé liknar mycket vi i Sverige brukar göra är Welcome Trust (om de satsat pengar hos Plymouth University vet jag dock inte) men som skiljer sig just i att man bättre klarat att optimera alla dessa områden. Att säga att de har lång erfarenhet är inte försöka se vad orsaken är där det är mer meningsfullt att se:

• Kontrollmekanismer.
• Kreativitet i hur samlade konceptuella satsningar hittas.
• Breda kontakter utåt.
• Mycket mindre av den sammanblandning där rådgivare av olika slag är associerade med institutioner där man gör satsningar som vi ser gång på gång i Sverige.

Det sista är givetvis vad som kan tyckas svårare att hantera i ett litet land men gör man satsningar med enorma summor finns ingen anledning att inte hantera sådant med utländska rådgivare för att få separation.

En sak sådan separation skulle för hindra är finansiering av forskning där färdiga bättre gjorda resultat redan finns publicerade om än gjorda i andra länder. Det är vad vi har exempel på här där det föga förvånande aldrig så vitt jag vet (säkert p.g.a. att man kastar bort onödiga år) praktiskt realiserade värden i näringsliv. Ett sådant område är musik men vi har också en mängd exempel på projekt hos universiteten redan medicin och hälsa där bokstavligen tiotals ibland mer än 100 studier redan finns publicerade där man kan föreställa sig att doktoranderna lika bra bättre får sin utbildning i att följa upp mer meningsfulla projekt. Kanske är ett delproblem just här idéen om att publicera artiklar i svenska journaler även när det inte specifikt berör svenska förhållanden. Vi glömmer ändå så lätt bort omvärlden utan att sådant behövs.

Hur jag stimulerar min kreativitet just nu

Nu har jag kommit igång bra med att arbeta min idé om modell för språket vidare där jag realiserar den mer riktat initialt mot kreativitet. En innehållsförteckning där genomarbetade koncept samlas finns: Människans kreativitet och språk.

Att känna på samband själv i upplevelse känner jag är viktigt och ger ökad förståelse än att bara läsa forskningen. Både därför och för att stimulera arbetet allmänt liksom humör prioriterar jag därför att mata min egen kreativitet.

Just nu gör jag det via följande (detta varierar mellan metoder och realiseringar vilket jag också tror är viktigt):

1. Nya upplevelser av konst via både en färsk tidning om huvudsakligen visuell design samt två mycket äldre motsvarande tidningar.

2. Dessutom friskar jag upp matematiken rörande differential ekvationer och lösningar av system av funktioner. Det är en aning tidigt men ger både impulser som skiljer sig från vardagen men som ändå är vad man även om några år sedan lade ett fåtal år på att lära sig.

3. Vad som jag upplever kan ge snabbast effekt förutom att besöka ett konstmuseum med konst från väldigt annorlunda kulturer (t.ex. en egyptisk utställning) är trumman jag inhandlade.

Den har också diskuterats utifrån språket och vad jag laborerar med i förståelse av det i två artiklar varav denna troligt intresserar fler och har med effekten på kreativitet att göra kombinerat med att läsa om exotiska annorlunda kulturer:

Trumma och schamanism för att nå trance

Det är en afrikansk talande trumma som användes i delar av Afrika för att kommunicera över långa avstånd. Dessa kan efterlikna talat språk (beroende på språkfamilj) mycket nära och dess musik regleras via två membran samt uppspända linor. Det är ett mycket avancerat musikinstrument som i sin enkelhet i konstruktion imponerar mer på mig än många senare.

4. Att agera kreativt på kort tid utan stress är vad som kan stimulera kreativiteten samlat. Därför lagar jag mat på två minuter där jag också översatt det till en artikelserie där vi har t.ex. Recept på 2 minuter: Blodpudding.

Ett till exempel är denna tacosallad.

Den teoretiska grundet för detta är ganska komplex men från innehållsförteckning i sektionen rörande tid förstås detta från första artikeln tillsammans med sektionen Högre hastigheten gör dig glad, energisk och kreativ i Musik skapar energi med förstärkta känslor.

Odling av färska örter hjälper till med den kreativa matlagningen...

5. Blommor har planterats och kommer komplettera den visuella stimulansen av örterna. Dessa har precis kommit upp och vad som planterats är blomman för dagen. Blomman för dagen ger en mängd blommor och med olika fröer i massor av skilda färger och mönster. De är oerhört effektiva för att för-blommiga en balkong därför att skapar blommor på smala små "lianer" så att en stor yta kan täckas med blommor från en liten kruka.

Vid den här tiden på året kommer de snabbt och direkt gå till blomning.

6. För att stimulera hjärnan en aning köpte jag ett litet men komplicerat pussel för tror jag 19 kr på Clas Ohlsson.

Exakt vad det föreställer vet jag inte men det kan vara något DNA-relaterat vilket ju är vårt grundläggande språk som alla andra bygger på.

Dessutom köpte jag en lykta för att försköna balkongen där jag kreativitets matar hjärnan. Den kan ha kostat 29 kr i samma butik.

Ett mer samlat perspektiv av min balkong från några dagar sedan:

Google borde optimera sin forskningsfinansiering till enorma värden istället för det lilla om än trevliga

Det är givetvis beundransvärt för ett större företag att prioritera en del resurser på att skapa ett långsiktigt värde för alla genom att finansiera forskning.

Sådant är också vad som bäst sker internationellt för ett internationellt företag. För Google är det särskilt viktigt därför att det i sådan stor utsträckning påverkas av hur de betraktas i många länder. Här kanske en del tidigare uttalanden rörande t.ex. utbyggnad av bredband av Schmidt var en aning icke-optimalt formulerade för de internationella läsarna.

Här har vi nu ett exempel på ett internationellt forskningsinitiativ från Google vilket säkert balanseras saker och ting elegant samtidigt som förhoppningsvis skicklig kompetens associeras till företaget:

Google PhD Fellowships go international

Vad jag som intresserad av forskning och människans framsteg tycker dock att det är väldigt tråkigt att man inte berättar mer om projekten. Jag tror säkert det verkligen skulle motivera varje forskare om de fick lite synlighet i en egen bloggpostning på Googles forskningsblogg där de får berätta om sitt projekt och vad det syftar till.

Genom det skapar Google ett optimerat omedelbart värde av forskningsprojektet:

• Det visar bättre upp satsningen.
• Det roar oss läsare.
• Forskarna blir motiverade.
• Fler forskare blir intresserade av möjligheten inför framtiden (att synas för forskare värderas idag mycket mer av dem än för säg bara fem år sedan).

Kanske kan man göra det i tema också där man exempelvis hanterar tänket rörande naturliga språk samlat tillsammans med att Google också berättar om egna satsningar i R & D, teknikområden man anser kritiska o.s.v. Givetvis inte på nivån att man ger information som är känslig rörande algoritmer och tekniska lösningar men konkret intressant.

Varför inte transformera kompetensen att visa upp t.ex. hur ett litet naturligt språk kan definieras och analyseras via öppna API:er. Det tror jag säkert massor av IT-studenter runt om i världen skulle fascineras av och stärka Googles möjligheter till att rekrytera. Området är ju en väsentlig del både av utbildning systemtuveckling och civilingenjörsprogrammen. På systemgrenen på Teknisk fysik läste vi t.ex. totalt kanske 10 poäng kompilator teknik och dessutom gissningsvis 20 poäng statistik, samt mer relevant mönsterigenkänning, bildanalys, stokastiska processor, simulering, informationssäkerhet o.s.v. Detta är därför ett område som skär med så mycket.

Gör Google detta elegant kan jag säkert tänka mig att många universitet utnyttjar det som en grund tillsammans med API:er till att skapa laborationer för studenterna. När jag hanterade laborationerna för algoritmer och datastruktur hade det verkligen varit ett enormt värde. Det skapar en bro mellan teoretiska fundament och erfarenhet av en verklig praktisk värd där den begränsade tid man har undervisande hindrar att utveckla något lika värdet full begränsat av antal studenter man når. Jag vet också att detta är ett område där universiteten kan vinna på bättre ramverk.

Hade jag varit Google skulle jag ta fram enkla API:er för åtminstone:

• Göra både statistisk och syntaktisk mönsterigenkänning i definierade språk t.ex. reducerade naturliga.
• Definiera formella språk.
• Göra statistisk analys av sagda språk.

På ett både enkelt och komplett sätt med tydliga steg för steg beskrivningar i hur de används och integreras med exempelvis Perl, C (och C++ implicit), Matlab o.s.v.

Tillsammans skulle det ge Google starka brohuvuden på nivåer inget IT-företag tidigare sett i den internationella universitetsvärlden levererande enorma värden i kompetens långsiktigt.

Kontoret utomhus

Nu har jag transformerat hela kontoret till balkongen. Det är behagligt svalt - åtminstone under natten - och man får en välbehövlig närhet till naturen om än endast via statsduvorna och örtträdgården.

Samtidigt kan jag inte uppleva annat än att för särskilda former av arbeten ger det mycket mer. Att se insikten t.ex. hur ett samband mellan entropi sedd som information i t.ex. en tidning översätter till entropi sedd som energi i hjärnan kanske är vad man lättare kan hitta en approximation för i en mer kreativ miljö.

Nu har jag talat med fåglarna

Jag nämnde tidigare här att jag sökte ett musikinstrument för att tala med fåglarna. Sångfåglarna är vår viktigaste modell av människans språk och konkret förståelse av denna kräver kanske inte detta men en praktisk del där man möter även välkända och dokumenterade företeelser är så viktigt om man ska klara att sätta samman delarna till något nytt för att applicera i ett annat kontext.

Exempelvis tror jag säkert att t.ex. en av de modeller jag sett skapade för zebrafinkens språk kan ha tolkats annorlunda om förståelse av ljudens mening bättre hade funnits. Snarare än att bara se dem som ljud. Även om jag inte räknar med att uppnå det via ett instrument så ger det en känsla för hur de använder ljud och det kan vara betydande värde. Dessutom stimulerar det tänkande genom att inkludera större delar av hjärnan i arbetet.

Instrumentet jag införskaffade blev den afrikanska talande trumman. Dessa har använts i Afrika för att efterlikna tal så att kommunikation över stora avstånd blir möjliga.

Givet likheter i språk som dokumenterats mellan sångfåglar och människor bör den fungera ungefär jämförbar för dem om man är tillräckligt skicklig. Nu är dock olika fåglar olika lätta eller svåra med en talande trumma men för den kanske lättare har jag lyckats:

• Duvor som modell av människan
(Under "Att prata med duvor".)

Lika viktigt är denna betydligt mer avancerade och flexibla trumma än vanligt praktiskt för att pröva andra egenheter både med språk och musik. Den var t.ex. användbar när jag skrev Musik skapar energi med förstärkta känslor.

Kvinnliga förebilder för få i Wikipedia

Engelska Wikipedia (en.wikipedia.org) håller ofta god kvalitet med den svenska som naturligt för ett litet språkområde har en längre bit att gå.

Ett område där Wikipedia liksom allmänt vår kultur kan bli bättre är att balansera kvinnliga och manliga förebilder där idag färre kvinnliga får utrymme. Det tänkte jag första gången på att lägga märke till när jag skrev:

Våldtäkt och misshandel motverkas via kunskap om fördomar

Exempel på möjliga områden där fler kvinnliga förebilder behövs på uppslagssidorna är inom vetenskap, politik, religion, litteratur och konst. När jag skrev artikeln om kreativitet fick jag leta en hel del innan jag hittade ett bra kvinnligt exempel (för att balansera manliga exempel i artikeln) i och med Georgia O'Keeffe.

Exemplet med Georgia O'Keeffe är viktigt därför att det visar på en inte lika uppenbar användning av Wikipedia. Henne känner jag redan till men för att hitta fram till här konstnären använder jag Wikipedia för att ge impulser och inspiration. Fler kvinnliga förebilder ger därför större värde än man kan tro.

Det är heller inte alls nödvändigt att skriva uppslagssidor om alla utan en bra start är att lyfta fram dem med foto och bild text på viktiga uppslagssidor. Bra bilder som adderar värde finns det ofta för litet av.

Ett till område där behovet är tydligt är inom allt rörande religion där jag såg när jag skrev Kraftfulla kvinnliga gudinnor från människans tidiga historia att det tycks som kvinnliga entiteter inom religion både rörande gudinnor och representanter (prästinnor o.s.v.) för även stora religioner närmast systematiskt är mycket svårare att hitta fram till än manliga.

Det är förvånande därför att antalet kvinnliga Gudinnor och manliga Gudar är ungefär det samma i antal med en försvinnande liten skillnad. Den skillnaden som finns är det lilla antal som bokens folk d.v.s. Judar, Kristna och Muslimer lade till långt senare (rörande antal) i historien där entiteterna tveklöst är manliga. T.ex. Fader, Sonen och Den heliga anden för kristna där kvinnor normalt inte kan bli präster och på många andra sätt anses sekundära till mannen medan muslimer rent av stenar kvinnor vid nöjestillställningar.

En av de nyttigaste mest konstruktiva bland gudinnor och gudar som finns är den kvinnliga Hecate. Trots det är hon och allt kvinnligt svår att hitta på viktiga uppslagssidor i Wikipedia rörande religion.
Foto: Hekate Licens: CC by-sa 2.0

Även om antalet kvinnor är lägre inom vissa områden som t.ex. matematik är som jag tydliggjort bl.a. i Kvinnor är lika bra i matematik att det helt säkert inte är orsakat av sämre biologiska förutsättningar. Det är heller inte givet det tillstånd Wikipedia är i rörande detta ett problem eller ens någon relevant "risk" att det skulle bli obalanserat kvinnligt någonstans. Inte heller är det i enstaka fall något problem så länge det adderar kunskap utan kan rent uppmuntra t.ex. religiösa företrädare som känner starkt för den manliga rollen i hemmet att dokumentera fler t.ex. manliga matematiker.

Det viktigaste här är heller absolut inte att kvinnor nödvändigtvis behöver "vinna" i antal utan att bra förebilder finns på viktiga sidor. Sådant är viktigt för särskilt barn, ungdomar och yngre kvinnor och hjälper dem balansera fördomar och negativa stereotyper.

Att ändra i Wikipedia finns dessutom mycket goda möjligheter till. Det förekommer övergripande ansvariga för olika delar och även om jag inte bedömt det ska det inte helt uteslutas att delar inom religion i smyg kan ha infiltrerats av personer som egentligen representerar någon särskild religion där förtryck av kvinnor är vanligare. Sådant går dock att hantera genom att följa upp om bilder försvinner och i så fall ta reda på varför via diskussionssidan och vid problem gå vidare och diskutera personen som orsakar problemet med andra i Wikipedia.

Se även detta senare inlägg:

Att lyfta fram kvinnliga förebilder

Där följande koncept diskuteras:

Kvinnliga förebilder inom vetenskap i Nyfiken vital