I en artikel på Sydsvenskans nöjessektion blandar Johan Frostegård samman befintlig verklighet med de nya möjligheterna Google Scholar även de fattigare delarna av världen nu får tillgång till. Han skriver:
"Hittills har forskning utvärderats genom peer review, där experter bedömer forskningsfynd och hypoteser inom sitt fält. Bibliometri kallas ett nytt sätt att utvärdera forskning som bygger på hur andra citerar det man publicerar, inte vad man faktiskt visar utan hur populär man är: ett slags vetenskapens Idoltävling. Google har hakat på med Google Scholar, som även lär styra lönesättningen på vissa lärosäten!"
Från: Återvändsgränd för forskningen | Sydsvenskan
Påståendet att forskning hittills utvärderats genom peer review och att bibliometri är något nytt som kommit med Google är helt felaktigt. Det finns sedan många år ett antal befintliga och i forskningsvärlden mycket högre värderade system än Google Scholar som bygger på samma princip.
Ett av de äldsta och mest välkända är Thomson Reuters Impact factor som delvis påbörjades redan 1976. Thomson Reuters förklarar principen:
"The annual Journal Citation Reports impact factor is a ratio between citations and recent citable items published: a journal's impact factor is calculated by dividing the number of current year citations to the source items published in that journal during the previous two years."
Johan Frostegård känner självklart till Impact factor och det enorma inflytandet det sedan många år har bland vetenskapliga journaler och för hur publicerad forskning värderas. Varför Frostegård "glömmer" IF är vad varje läsare noggrant bör funderar över.
Vad är Impact factor?
En studie publicerad i en journal med hög Impact factor ger lättare nya anslag medan studier publicerade i dussin journaler rätt eller fel inte värderas lika mycket.
Att IF och liknande mått kan användas felaktigt och övervärderas händer men universitet, stiftelser och företag som finansierar forskning förstår att värdera flera olika faktorer. En negativ påverkan om den alls finns förutom positivt värde är är sannolikt övergående medan vi lär oss och anpassar oss till ett nytt verktyg och de möjligheter det skapar.
Google Scholar ger tredje världen tillgång till vad rika KI redan har
Via befintliga mått och verktyg har forskningsinstitut i världens rika länder t.ex. högt finansierade Karolinska Institutet liksom stora tidningar som Sydsvenskan redan tillgång till möjligheterna Google Scholar skapar. Det samma gäller inte alla lärosäten och forskningsinstitut i tredje världen eller medborgarjournalister i Kina.
Google Scholar ger tredje världen samma möjligheter KI redan köper in och aktivt använder men utan att deras enorma årliga budget är nödvändig. Det är en bra sak att forskare i fattiga länder får den möjligheten även om det kan kännas som att vi nu konkurrerar med mer men framgångsrik forskning oavsett om den sker i väst eller tredje världen skapar värde för alla.
Möjlighet att effektivisera svensk forskning
Ytterligare en möjlighet värd att peka på är att Google Scholar ger politiker möjlighet att få en oberoende översiktsbild av forskningen vi finansierar. Befintliga verktyg och mått som KI med flera köper in känner inte dessa till utan har gjort bedömningar rörande budget och behov av personalförändringar utifrån filtrerad information från institutionerna själva.
Även om dessa mått inte är vad något beslut rörande budget kan fattas från kan de visst indikera att något är fel vid ett enskilt universitet som kräver djupare undersökning så att skattebetalarnas pengar inte slösas bort.
Den allmänna bilden i Sverige att svensk forskning relativt pengarna vi spenderar är framgångsrik kanske inte stämmer alls.
Kanske kan Google Scholar få våra folkvalda att ställa obehagliga frågor? Efter att ha skrivit forskningsnyheter närmast dagligen under mer än fem år och av och till kommersiellt under mer än tio år vet jag att det åtminstone är en mycket befogad frågeställning.
Antikens Aten var kanske elitistiskt "mindre urholkad" men inte bättre
Under antikens Aten fanns föga verktyg mer än intelligens och övning i argumentation. Visst kan man som Johan Frostegård tycka att antikens tankar var mindre urholkade därför att det krävdes en större arbetsinsats att nå resultat oavsett om det var felaktigt eller inte.
Det finns en konstnärlig elegans i Sokrates argumentation även om många av hans föreställningar om hur naturen fungerar med moderna verktyg som partikel acceleratorer eller fMRI visat sig felaktiga.
Nya verktyg väcker alltid oro och oftast bland äldre generationer som är vana vid ett mer omständligt sätt att arbeta. Det är ofta en oro för att yngre generationerna är sämre och inte kommer klara av verktygen den äldre generationen inte själva förstår.
Varför lägger KI inte tid på att istället komplettera forskningsutbildningen?
Denna oron är delvis befogad och ålägger äldre att konstruktivt dela med sig av sina erfarenheter och skapa möjligheter att använda nya möjligheter snarare än att försöka bromsa utvecklingen.
För Johan Frostegård att under forskningsutbildningen på KI delge sina forskningsstudenter och doktorander kunskap i hur bibliometri fungerar finns goda förutsättningar till. Att KI inte redan skulle göra det förvånar verkligen.
