Jag pekade i översikten över de kattungar stora tidningar fått att jag upplevt att Expressen flera gånger under 2009 engagerat sig tydligt i viktigt demokratifrågor. Nu gör Dagens Nyheter samma sak som så många gånger förr:
”Har ni sett någon bra kinesisk film om maktkampen i Beijing?” frågade statsministern i sitt jultal i måndags. Publiken skrattade till. Såklart ingen hade sett något sådant.
Reinfeldts retoriska fråga var befogad – västvärlden vet mindre om Kina än Kina vet om väst. Den kunskapsluckan måste fyllas igen.
[...]
Geely är privatägt, men i ett land där det är svårt att skilja mellan stat, parti, och företag har den beteckningen en annan innebörd. Bolaget backas också upp av tre statliga banker. Affären kan vara bra för båda parter. I Geely får Volvo en kapitalstark ägare med tillgång till en gigantisk hemmamarknad. Geely å sin sida gör ett tekniskt tigersprång.
Från: Volvo: Allt kan inte köpas för pengar
Jag kan inte annat än att dela Rikard Westerbergs oro. Såg vi inte när SAAB's problem med akuta hur stora inflytelserika grupper närmast var redo att gå igenom blod för att bevara tillverkningen trots att en realistisk framtid saknades?
Hur blir det när Kinesiska Kommunistpartiet hotar att flytta tillverkningen av Volvo (om de får köpa Volvo)? Kanske efter att rent av en period ökat på antalet medarbetare. Hur mycket kan underleverantörer, fackföreningen och kanske rent av lokala politiker vara beredda att gå med på officiellt respektive inofficiellt?
Riskerar vi att ge världens i särklass mest destruktiva entitet - oavsett om demokrati, människorätt eller miljö avses - makt i Sverige? Vill vi det? Jag vill det inte. Vilka i Sverige är det som vill det?
Affärer med Kina är bra (att stänga in dom hade varit bra men det tåget har gått) eftersom det ger dem nya intryck. Men för ett litet land som Sverige är jag ytterst tveksam till att vi klarar av det ansvar det innebär att dom ägare av Volvo innebär.