Motverkar teknik kritiskt tänkande?

2009-02-15

Datorer, internet o.s.v. får ett allt större del i våra liv medan böcker och biblioteket minskar i betydelse. Patricia Greenfield, professor i psykologi vid Children's Digital Media Center, University of California, Los Angeles, har gjort en studie med intressanta resultat som dock är lätta att feltolka. Hon pekar på att våra inlärda förmågor för kritiskt tänkande och analys minskar medan våra visuella färdigheter ökat.

Slutsatsen kommer analys av mer än 50 studier om inlärning och teknik inklusive forskning om multitasking (d.v.s. den multitasking du gör snarare än operativsystem) av dator, internet och dataspel. Hon pekar på att:

  • Läsning för nöje har minskat bland yngre de senaste årtionden.
  • Läsning för nöje ökar tankar och använder fantasi på sätt som visuella medier som dataspel och TV inte gör.

Blanda olika verktyg

Det Patricia Greenfield säger nedan från pressmeddelandet är oerhört viktigt att höra upp på så att man inte feltolkar hennes resultat:

- Ett media är inte bra för allt. Om vi ska utveckla en varierad uppsättning färdigheter behöver vi en balanserad media-diet. Varje medium har kostnad och fördel när det kommer till vilka färdigheter som utvecklas.

Vad är bra och dåligt?

I pressmeddelandet diskuteras ett flertal situationer när dataspel, internet och dyligt antingen antas tillföra värde eller inte tillföra värde:

Vad internet givit och folk allt mer glömmer

I skolmiljö är givetvis sunt förnuft viktigt. Det verkar rimligt att studenten inte ska slå upp saker på nätet eller på annat sätt surfa när föreläsaren förklarar något. Samtidigt är access till internet efter att kunskap givits i hur man eftersöker fakta en stor förbättring. När jag gick i skolan var det svårt och omständigt att slå upp något.

Krävdes det att man undersökte fakta gällde i förstahand den särskilda läroboken som vanligen innehöll fel. Därefter fanns skolbiblioteket som mellan årskurs 1 - 6 var minimalt och från 7 - 9 inte större i böcker men hade ett större rum (två olika skolor). Ofta var skolbiblioteket inte ens öppet och var det öppet var de flesta referensböcker undangömda medan bara romaner var fritt tillgängliga. Det var för att man inte skulle slita på de dyrare uppslagsböckerna i onödan.

Behövde man slå upp något särskilt fick man vänta tills det blev lördag och ta bussen in till stan och gå till Statsbiblioteket. Det tog cirka 40 minuter dit. Ofta fanns inte tillräckligt med referensverk och att använda Universitetsbiblioteket var alltid utmanande med personalen när jag gick i grundskolan eftersom ingen finansierade tiden de lade på mig (det samma gällde naturligtvis under gymnasiet men då hade jag lärt mig hålla ordning på personalen).

Sådana problem är lätt att glömma medan man tittar för mycket på ändå jämfört med sådant begränsade problem. Nu är situationen istället att människor börjat slå upp saker som aldrig gjorde det tidigare. Det tror jag med tiden kan visa sig vara värt enormt mycket.

Läs mer om studien

Är det här ett område man tycker är viktigt bör gå längre än till pressmeddelandet och läsa studien som publicerades 2 January 2009 i Science med titeln:

Science 2 January 2009:
Vol. 323. no. 5910, pp. 69 - 71
DOI:10.1126/science.1167190

Att träna hjärnan

Vill man ta ett helhetsgrepp kring hela den här frågan (vilket jag tror är viktigt) bör man även titta över den forskning som kommer i allt snabbare takt som visar att träning av hjärnan med särskilt utvecklade datorprogram kan ge mycket goda resultat när det kommer till arbetsminne och möjligt även koncentrationsförmåga. Där publicerade vi senast idag en forskningsnyhet om en ny studie:

Vi kan här med andra ord se att datorn kan ha flera roller för inlärning:

  • Träna specifika funktioner i hjärnan.
  • Hjälpa till med inlärning av kunskap (t.ex. i historia, matematik m.m.).
  • Vara ett verktyg som besvarar kunskapsfrågor.
  • Ge möjlighet för eleverna att diskutera och få hjälp av läraren med läxor utanför skoltiden via chat (lärarna slutar ju dagen väldigt tidigt men antas arbeta 100% så här kan man säkert omfördela en del av överskotts tiden till ett sådant här projekt).
  • Be varandra om hjälp via datorn.
  • o.s.v.

Riskerna och sådant som kan ställa till problem bör man dock både i skolan och hemmet vara medvetna om.

arXiv indexerar artiklar inom naturvetenskap, matematik, statistik och biologi

2009-02-05

arXiv är en tjänst för elektronisk återpublicering av vetenskapliga publikationer: Besök arXiv: arxiv.org

arXiv ges ut av Cornell University men har även andra finansiörer som National Science Foundation. Antalet ämnen är omfattande och inkluderar fysik, matematik, icke-linjära system, datavetenskap, quantitativ biologi, quantitativ finans och statistik. För quantitativ biologi och quantitativ finans är det möjligt att jag översatt Quantitative Biology och Quantitative Finance felaktigt eftersom jag inte är familiär med dessa ämnesområden.

Tjänsten har funnits sedan 1991 och mängden artiklar är som finns är idag hög. Oktober 2008 uppgav Cornell University i ett pressmeddelande att antalet artiklar var 500 000: Online Scientific Repository Hits Milestone

Allt som publiceras behöver inte vara peer review men editorisk kontroll är ändå ovanligt bra och kvalitéen på innehållet är ofta hög. Denna bedömning delas av Wikipedia i deras genomgång av hur man bedömer kvalitet: Wikipedia:Reliable source examples (ett bra dokument).

Engelska Wikipedia har längre sammanfattad information om arXiv och en bra lista med referenser och resurser för den som vill läsa mer: en.wikipedia.org/wiki/ArXiv

arXiv officiella FAQ besvarar många frågor man kan ha: arxiv.org/corr/faqs

Mäta betydelse: Impact Factor, Eigenfactor, Article Influence och Frida-nivå

Faktorerna som bedömer journalers betydelse har något värde för att bedömma värdet av det som publicerats. De går även att använda som en del av bedömningen av ett forskningsinstitut eller universitet d.v.s. publiceras de mer i viktiga tidskrifter är kanske deras forskning mer intressant.

Mest kända är Impact Factor men är fritt tillgängligt och alla journaler ingår inte. Eigenfactor är ett liknande alternativ där mer ingår och där värden finns att läsa för alla på webbplatsen. Jag ser heller ingen anledning till att fästa mindre betydelse vid Eigenfactor. För både Eigenfactor och Impact Factor ska man ha klart för sig att värdena går att manipulera. I vilken utsträckning det förekommer ser jag inte trovärdigt har bedömts.

Impact Factor

Impact Factor (IF) mäter betydelse av journaler utifrån hur de citeras av andra journaler. IF utvecklades av Eugene Garfield, grundare av Institute for Scientific Information, som nu ingår i Thomson (nätverk som indexerar amerikanska journaler). Värdena publiceras varje år av Thomson Scientific åt de journaler som indexeras. IF är inte fritt tillgängligt.

Läs mer: scientific.thomsonreuters.com

Eigenfactor

Eigenfactor försöker uppskatta betydelsen av en journals betydelse. Principen är ungefär att en journal som citeras ofta av andra journaler ökar i betydelse. Ju mer betydelsefull en journal uppskattas vara som citerar desto mer "kraft" förs över till journalen som citeras.

Resultaten är fritt tillgängliga på eigenfactor.org.
Om tjänsten på svenska med grafer: Eigenfactor score: Viktigaste journaler, tidningar och universitet och ämnenas storlek

Article Influence

Article Influence försöker uppskatta individuella artiklaras betydelse beräknad från journalen. Värdet går direkt att beräkna från tidskriftens eigenfator och antal artiklar som publiceras:

    AI = EF x 1000 / (antal artiklar per år)

Resultaten är fritt tillgängliga på eigenfactor.org.

Frida-nivå

FRIDA är ett norskt projekt som utvärderar forskning. En del av detta är att bedömma tidskrifters (journalers) kvalité. Det kvalitetsmått som använd är ledande vetenskaplig respektive vetenskaplig. Ungefär gäller att 20% av de totala som ingår ska ha den högre nivån ledande vetenskaplig. Övriga är vetenskaplig eller ingår överhuvudtaget inte.

Besök FRIDA: www.uib.no/frida