Att skapa svenskt välstånd: Guldmynt

Precis som för den amerikansk dollar under flera perioder varit handelsvaluta med efterfrågan sådan att tryckandet i sig skapar ett värde gäller det samma - särskilt just nu - för nyligen myntade guldmynt från trovärdiga aktörer. Detta gällde också långt innan dagens tydligare efterfrågan på guldmynt och var en av den sydafrikanska terroristregimens lönsammaste försäljningskanaler av guld.

Krugerrand utgivet av Sydafrika. Liksom Sverige är gruvindustrin viktig i Sydafrika.

Förutom USA numera mindre ofta gör bl.a. Kina årligen guld- och silvermynt mycket populära och mycket vackra.

Panda - de kinesiska guld- och silvermynten ges ut årligen.

Marknadsutrymme för Sverige finns dock:

• Svensk ekonomi har märkts mycket senaste åren.
• Guldmynten kan i sig förstärka detta både omedelbart och därefter ständigt upprepat genom själva mynten långt efter att de gjutits.
• Det kan vidare riktat marknadsföra svensk mineral- och gruvindustri bedömd viktig liksom materialfysiken och möjligheterna svenska stållegeringar har.
• Vi kan tänka oss ett vackert ovanligt rent guldmynt inkapslat inte bara i genomskinligt material utan med kanter av en vacker legering.

Förutom marknadsföringen har vi troligt en kontinuerlig överefterfrågan som kan skapa en valuta-vinst. Särskilt genom att guld och silver (utan att ha kontrollerat marknaden) kan köpas svenskt är ett tänkbart resultat i någon utsträckning reducerad svensk ränta i förhållande till köpkraften för samma svensk-valuta-oberoende värde.

Spegelblank-is över Utrikespolitiskt bråddjup

Det här behöver inte vara en dålig sak beroende av om det är faktiska resultat med det tillhörande behov av effektivare användning av de medel man har (om inte skatteökningarna oavsett de görs ska bli relativt USA:s nivå en tämligen abrupt relativ skillnad):

"The White House already sees signs that the public pressure campaign is melting GOP opposition.

The latest example comes from Rep. Tom Cole, former chairman of the National Republican Congressional Committee. The Oklahoma Republican said on Tuesday that the GOP should agree to a quick deal that keeps the Bush era tax rates for 98 percent of taxpayers while letting the top two rates increase."

Från: Confident Obama sees path to fiscal cliff win

Read more: http://www.politico.com/news/stories/1112/84333.html#ixzz2DYHcv6jf | Politico

En annan fråga är ju det här om vem som ska ta över efter Utrikesminister Clinton. Många upplever debatt och frågorna runt det som lite trivial och ganska tunn. Jag delar inte riktigt den uppfattningen. Där är ju inte heller säkert President obama har rätt. Hellre än att diskutera Rise's för- och nackdelar kan jag istället peka på att det är lätt för Obama, Bush II eller vem som helst med makt att ibland välja sub-ordinata-ledare som kanske bättre passar dem än rollen (och inte avseende någon antydd romantisk dimension eller heller i allt kandidaternas kompetens så mycket som en fråga relativt utrymme i deras märkbara språk relativt the bigger dog).

Condoleezza Rice var bredvid Bush II mindre färgrik i utrikespolitiken där denne oavsett om alla gånger optimalt tenderade att märkas. Det samma kanske kan gälla för Obama bredvid dennes kandidat.

Själv har jag ingen kandidat men tankarna går ändå till Tonya Harding: En stor atlet inte rädd att ta i när det krävs där det känns och våga se energi-effektiva genom att upptäcka verktyg från andra kunskapsområden. En uppfriskande realism till en annars väldigt stilistiskt konstant sportgren. Helt säkert inte bara väljarkåren utan mången politiker kan lära mycket av idrottsrörelsen helhet i kropp, moral, paketering och att skapa förmåga att mynta valuta i rent symboliska segrar i sporter vars ev. ursprung i jakt sedan länge är borta. Det måste ju snart vara 10 år sedan Dick Cheney hamnade i slagsmål vid kongressens talarstol. Det kräver liksom is-sporternas blodiga verklighet att man inte är förslappat rädd utan med eller utan blyröret vågar slå till när möjlighet att segra finns.

En renare politik vi inte behöver frukta inför For Obama and Romney, Lunch at the White House där båda inte otroligt lika mycket riskerar att trilla om de försöker knuffa till den andra (inte dumt annars för Obama som är lång vilket via benen skapar möjlighet i trappor). Jag tror också vi alla kan hålla med om att det varit hederligare och givit ett sannare svar - en seger som säger mer om ledaren än folket han ska härska över - oavsett vem som vunnit om Obama resp. Romney vågat avgjort deras president-konflikt t.ex. i ice-hockey-rinkens med dom blodiga blyrören.

Caesar och de färgade skjortarmarma: Brutal maktbelöning just nu

För några år sedan läste jag en biografi över Caesar - minns ej vilken men en av de senare och i svensk-översättning i pocket-utgåva köpt på en järnvägsstation - som noterar en källa med visst ogillade över att en yngre Caesar hade avvikit från normal klädsel i kulturen och antingen försett togas armar med ett tygmönster eller färgat det.

Det är mycket lätt att övertolka sådana här uppgifter. För en person som blir så pass känd tenderar saker att bevaras bättre (liksom säkert en hel del påhittat).

Vi kan givetvis ha förståelse för modevärdet i det men i en mycket konservativ kultur är det givet Caesars kommande år intressant.

Klädsel i ett uniform-artat mode i någon mening delvis handlar om en investering i det värde flocken representerar och kan förränta till individen.

Ofta handlar det om ett mer långsiktigt värde som kommer bit för bit ungefär som att spara på ett bankkonto eller göra en mycket tråkig ämbetsmanna karriär motsvarande tidigare delen av 1900-talet eller engelska flottan längre tillbaka med årsbundna befordringar m.m. enligt ett mycket noggrant uttryckt system. Blir du väl kapten blir du om du seglar runt tillräckligt många förr eller senare amiral.

Att avvika i klädseln är ju att synas mer. Annorlunda uttrycker ökad möjlighet att diskriminera och indikerar att något nytt finns. Om vi så vill en indikation om en för någon dimension oavsett som oftast rent trivial en egen flock.

Att spel på att vinna den egna flocken i revolutionens spel där mest konkret nära för individen det egna livet sätts på spel är ju en fråga delvis om hur mycket makt - d.v.s. reward - du vill ha och hur länge du är beredd att vänta på den.

Söker man efter ledtrådar för att bekräfta möjligheten indikerar är givetvis hastigheten han agerar med mest intressant, men vi kan också notera åtminstone rykten relaterat en del neuropsykiatriska symptom.

Hur vi minns och hur vi predikterar framtiden inte minst för reward är ju vad som följer mycket likartade samband. Kanske har vi i det också en indikation om likhet i funktion både mellan hur snabbt Caesar agerar i offensiv och dennes rent personligt livshotande problematiska benägenhet för att önska bli vän igen med sina forna kombattanter inkl. Brutus. Snabb och stor reward men med mindre nägenhet att sura över vunna och förlorade fältslag.

Att låta en valuta stiga: Manipulation eller inte?

Ett välkänt samband för hur vi uppfattar moraliska frågeställningar är att avstå från ett göra något oavsett om kostnaden och ansträngningen är obefintlig som hindrar en skada (ex. orsakar ett dödsfall) känns väsentligt mindre moraliskt tveksamt än att aktivt göra vad som orsakar skadan.

Att definiera manipulation givet dess emotionella association till det negativa blir jämförbart problematiskt vilket vi har ett exempel på här:

"The Obama administration has declined to label China a currency manipulator, noting that it let its currency rise nearly 10% in value against the dollar since June 2010."
[Red. Min kursiv och fetstil. / Hans]

Från: U.S. won't call China a currency manipulator | USA Today

Konceptet att media, President Obama m.fl. klagar lite extra på den kinesiska valutan och de låter den gå upp en bit är inte bra för någon. Det skapar underliga samband i den kinesiska ekonomin och mycket mer problematiskt givet att Kina är en diktatur innebär det att makt lämnas till kinesiska kommunistpartiet att kunna välja att låta valutan stiga eller inte. Vi kan mycket väl argumentera att samma - eller snarare ett mycket värre - problem existerar oavsett om en eller flera sådana mellan-lagrande "klagande" entiteter upplever fördel av att klara att göra detta med högre effektivitet än andra.

Så här pass stora valutor behöver verkligen flyta fritt oavsett hur man nu definierar manipulation.

Att beräkna hälsa och militärkonflikt i pengar: II

Genom verklighetens "välsignelse" och "helvete" kan man ge det i förväg pedagogiskt talande exemplet till vem som helst som skulle argumentera att jag för resp. sida hade fel i . Från följande:

"Health officials said on Friday that a 20-year-old Palestinian was killed and nine others wounded in a clash with Israeli soldiers in the southeast Gaza Strip, testing the cease-fire between Hamas and Israel after wild celebrations here on Thursday."

Respektive:

"Maan, the Palestinian news agency, reported that a group of Palestinians went to Abassan, a border area east of the southern town of Khan Younis, on Friday to pray on their land, and ended up throwing stones at soldiers, who responded with gunfire."

Från: Israeli Troops Said to Kill Palestinian, Testing Cease-Fire

Direkt efter vapenvila att börja skjuta resp. kasta sten på den andra inser vi när det så systematiskt över tiden inbegripande så många av resp. nation gör att man svårligen kan argumentera för att den genomsnittliga personen där nere är är riktigt frisk i huvudet. Och det oavsett om denne är aktivt involverad eller inte. Medborgarens ansvar varken börjar eller sluta med att klaga och göra ingenting utan som historien lär oss skapas staten som ett värde för medborgarna genom deras engagemang och dom risker dom tar.

Antingen klarar resp. att komma till insikt och ta ansvar för att lösa sina egna problem. Eller blir problemen aldrig lösta och det oavsett hur mycket resp. med vänner överuttrycker gnäll över vad den andra gör, tänker göra och hur orättvist allt är. Ju mer de gnäller medan de skjuter och kastar sten på varandra som integral över tiden över visst relativt gränsvärde desto mindre lyssnar världen. Det är verkligen samma sak som med munkarna som tänder eld på sig själva:

• Tibets munkar måste sluta tända eld på sig själva
• Att motverka "tända eld på sig själv" subkulturen: Positiva åtgärder

Rörande den här konflikten bedömer jag också att det stör annat. Inte minst indikerat associerat samarbete rörande motivationsnivå Iran och Kina påverkande också Syrien. Sådant här med samtidighet tenderar att öka risken för mer "över" säkerhets-uppmärksamhet med övertolkning rörande ev. riktad motivation för förändring d.v.s. ledande till idéer om något illuminati-liknande ex. i något neo-konservativt hemligt brödraskap vilket kan öka risken för att vapen och kapital görs tillgängligt som hot mot befolkningen (realiserad risk flera gånger och kanske nu ev. igen nu förstärkt och emedan jag tidigare närmast skulle se effekten av sådan förändrings-inducerande trots motsatt syfte gäller det ej nu).

Problematiken med den här formen av långvariga konflikter är också i en helt annan dimension att säkerhetsapparater byggs upp för att prediktera problem. Samma form av lösningar är lätt att frestas att utnyttja också för inom business intelligens genom att man börjar se det egna landets ekonomi som en nationell säkerhetsfråga. Det i sig som konkret verklighet är dock en direkt motiverande faktor för att lösa problemen. Emedan krigföring m.m. har väldigt lågt internationellt juridisk möjlighet att hantera kännbart (till och med reglerna runt brott mot mänskligheten trots alla lyften efter Bosnien att så inte skulle bli fallet är tomma) gäller det samma inte ex. företagsspioneri.

Innan man ev. hamnar i en situation att detta blir verklighet (om man nu inte redan nått dit vilket en del pekar på) tror jag verkligen både Israel eller Palestiner vinner på att se till att lösa den här frågan med seriöst engagemang. Jag tror också att dom kommer klara detta och att dynamiken generellt i Libyen, Marocko, Syrien m.m. kanske hjälper till och att man under 2013 når en seriös lösning implementerad.

I have spoken.

Att beräkna hälsa och militärkonflikt i pengar

I en fortsättning på Ontologiska problem II: När vi tror att vi kan definiera världen kan vi illustrera en också viktig rationell sida av mätvärden som ligger närmare hjärnans belöningsdimensioner än våra rationella ontologier.

Ett viktigt värde med evidensbaserad medicin är givetvis att ge möjlighet till systematisk kvalitetsuppföljning där betalande part - i Sverige stat, kommun, landsting - och dessas ägarna d.v.s. vi kan se att patienter fått den behandling man kan förvänta sig. En till sida - som man kan argumentera är exakt den samma - är att göra möjligt att bedriva vård som man vet ungefär vad den kommer kosta. Utan det skenar kostnaderna snabbt med resultatet att man inte kan klara att leverera behandling där det är mest kostnadseffektivt. För den kostnadseffektiva organisationen måste man ju veta vad saker och kostar och vilket värde de levererar.

Samma sak gäller givetvis också försvarspolitik. I den långsiktiga politiken är det oerhört komplexa frågor att söka uppskatta. Men i snabbare händelser kan man visst göra ett försök till rimlighetsuppskattning. Det vore därför tror jag mycket välkommet för Israels medborgare om man publicerar de faktiska kostnaderna för den senaste väpnade insatsen och vad den aktuella räntesatsen är för kapitalet och vilka man lånat upp pengarna från och hur man ska göra om några månader om man inte klarar att låna upp det resterande så att säga. Sedan kan medborgarna titta på kostnaden, jämföra med hur liknande strategier fungerar de senaste tio till trettio åren och fundera vilka andra tänkbara strategier som kan finnas som inte kostar lika mycket pengar. Samma sak gäller givetvis också de palestinska områdena men en viktig skillnad är att Israel har en tydlig budget kring dom här frågorna där stort utrymme utan att faktiska kostnader påverkas oavsett andra prioritering där mycket hade kunnat gjorts de senaste åren (och åren som kommer) man struntat i.

Förvisso ett utmärkt argument för kanske mer objektivt balanserade parter som söker medla åtminstone om de samtidigt kan påverka parternas möjligheter att låna pengar och till vilken kostnad det sker. Men Israel ska inte längre förvänta sig att de kan hitta finansiering lika enkelt åren som kommer. Det finns inte längre pengar givna i förväg oavsett om man struntar i all rimlighet. Världen har vad vi kanske kan uttrycka som en viss valutabrist. De som har gott inflöde har tenderat att ha bra ekonomi (också mindre beroende export) medan övriga kan behöva låna hårt medan ekonomin har tenderat att gå sämre.

Nu tror jag knappast att det är fel att se båda Israel och de palestinska områdena med medborgare som traumatiserade efter den långa konflikten vilket knappast alltid gör parterna särskilt rationella. Om vi så vill behöver omvärlden därför av och till hjälpa till. Men som med pengarna har jag en stark känsla att omvärlden konkret tröttnar för varje år som går. Medborgarna både Israel och de palestinska områdena måste börja ta ansvar själva för att lösa sina problem. I Israel via val och förhoppningsvis så också i Palestina men om inte så behöver man bygga upp en stat p.s.s. många andra länder gjort genom historien där man behöver med att från folket införa gemensamma strukturer i form av inte minst polis för att hantera primärt terrorism vilket är områdets huvudsakliga problem-skapare. Det finns en lat attityd hos båda parter i dom här konflikterna där man antingen gnäller eller överreagerar eller både uttalar sig och agerar direkt irrationellt.

Inser man aldrig att man behöver själv måste lösa dom här problemen blir dom heller aldrig lösta. Det handlar inte om ett propaganda krig eller att skapa karriärvägar som fundamentalist eller militär utan om att skapa en i bästa fall dräglig tillvaro i Mellanöstern. Här kan alla lära mycket av Libyen. Där kan vi se ansvar och förmåga hos medborgarna.

Ska jag vara ärlig och jag vet att det retar många som vet säkert att det är en part eller en annan som orsakar problemen men för mig är det svårt som (för mig i alla fall) att som inte direkt emotionellt engagerad låta bli att se på både Israeler och Palestiner som i praktisk politik mentalt begränsade (idioter om vi så vill). En känsla jag har är också att både Europa och USA vinner ju mer man lämnar Israel och Palestina i fred oavsett om det handlar om handel, samarbeten och inte minst varje typ politisk fråga. Ingen av dom känns politisk ansvarstagande i någon civiliserad mening.

Och när det gäller deras företag ska vi alla komma ihåg varningen som "läckte" från CIA inte minst relevant rörande Checkpoint vars produkter för brandväggar på privat- och företagsmarknaden är vad man bäst helt undviker.

Ontologiska problem II: När vi tror att vi kan definiera världen

Vi fortsätter Metaforer med Wordnet? Nja med ett besläktat problem med exempel på en igår eller idag publicerad artikel med ett "nytt" mått på similarity där vi har ett bra exempel på just hur lätt det är att skapa om världen när vi försöker definiera den i ontologier:

Från: SIMILARITY MEASURE AND SIMULATION OF CONCEPUAL SIMILARITY

Att vi kan definiera avstånd och likhet i typ av relationer bygger på att ontologin med ett givet perspektiv på världen existerar. Vi förstår begränsningen från följande samhällsviktiga perspektiv vi kan ta just på organisationen av ett universitet:

• Perspektivet från statliga aktörer som finansierar undervisning och forskning. I Sverige är dessa verksamhetsystem ej oväntat mycket styrt av värde per "head-count" (särskilt för studenter) resp. i vissa forskningsområden också verktyg som ibland kan vara detekterbara i budget (ex. medicinsk-forskning).
• Från perspektiv studenter handlar mycket om undervisningen och personerna man möter där resp. stöd kring finansiering, studievägledare m.m. D.v.s. är vi intresserade av att studera effektiviteten undervisningen eller skatta påverkan av kulturella informationsutbyten mellan studenter resp. studenter med personal är andra perspektiv intressantare.
o.s.v.

När vi sätter oss och försöker rationalisera ett område organisatoriskt generiskt har vi människor oerhört lätt för att skapa något vi just då tycker känns mycket rationellt. Och det är faktiskt en fungerande strategi under förutsättning att tillämpningen ligger nära vad som är naturlig för oss (eller som vi gjort noggranna kravspecifikationer för).

Den större utmaningen idag för organisation av data och verksamheter är dock snarast att klara att uttrycka flexibilitet i hur olika områden samverkar flexibelt utan att definiera fast sig i en lösning som kostar onödigt att förändra när forskning, kunder, leverantörer o.s.v. visar att världen ändrats och att verksamheten med den behöver följa med.

Faktiskt gäller upplever jag starkt från flera organisationer jag tror är ganska vanliga att hårt definierade verksamhetssystem, ontologier, taxonomier, standarder m.m. som ej medvetet skapades med prioritet på att klara förändring att man förutom problem med världens utveckling kan helt missa att se förändringen i tid för att klara vettigt energieffektiv anpassning. Det kan kosta många medarbetare arbetet och reducera ägarnas förmögenhet.

Särskilt stor är den risken om vad man uttrycker faktiskt varit framgångsrikt oavsett om orsaken trovärdigt har något att göra med vad ontologin uttrycker och än mindre med hänsyn av beroenden förändrade faktorer. Nokias snabba fall är ett exempel. Nokia var signifikant framgångsrikt och kom allt mer att försöka definiera vad världen var snarare än att världen upplevde att Nokia definierade världen. Utan att varken uttrycka något nytt man övertygade kunderna de behövde eller uttryckte nytt kunderna började använda tycks de första motåtgärderna när väl förändringen insågs ha varit intensivare definierade och inte bara relaterat produkter, standarder m.m. direkt utan också i företagsaffärer definierande värdereduktion, antal m.m. lite som att försöka förklara något man tror att kunderna inte sett (eller så hade dom handlat korrekt). Ungefär som Katolska kyrkan under medeltiden som sökte definiera och sedan frysa världens kunskap i ett tillstånd man menade var det riktiga.

Illustration "lånad" från: The furrow illusion: Peripheral motion becomes aligned with stationary contours.
I illustrationen får den i form konstanta cirkeln en falsk riktning skapad av den konstanta bakgrunden.

Vår visuella perception ger oss många tydliga exempel på hur inlärt dagligen repeterade fenomen i illusioner ofta vägrar att släppa när något bryter mot annars fungerande "komprimeringar" och effektiviseringar. Journal of Vision hör överhuvudtaget till den mest läsvärda i detta område åtminstone när man följer området från mitt perspektiv där det intressanta är att få nya perspektiv på särskilt textanalys (och alltid fascinerande rörliga små illustrationer till varje artikel från första sidan och pagination).

Egentligen vad som gjorde det föreslagna similarity nytt såg jag inte utan jag tyckte det ungefär jämförligt (eller samma) med ganska mycket befintligt. Det i sig är dock ointressant här. Vad som är intressant som fortsättning av Metaforer med Wordnet? Nja är vad det ej klarar av: Att uttrycka likhet och distans mellan koncept vars relationer relativa varandra är vad vi ej har ett givet perspektiv att utgå från. Enklaste två tänkbara exempel på det är:

• Om en sub-graf eller helt ontologi ej är ansluten till den andra är det odefinierat att jämföra koncept i dem.
• När relationerna mellan koncept i grafen ej är del av samma perspektiv / värld /enheter är de heller inte jämförbara.

Vill vi beräkna similarity för givna ontologier med fast-perspektiv kan dock måttet möjligen ha värde (bäst prövar man några stycken och ser vad som fungerar med aktuellt data praktiskt mer utmanande oftast relaterat data som förändrs) liksom de två måtten i första postningen refererade: Semantic Similarity in a Taxonomy: An Information-Based Measure and its Application to Problems of Ambiguity in Natural Language (Resnik) och An Information-Theoretic Definition of Similarity (Lin). Särskilt den senare (Lin) upplever jag har värde: fungerar relativt bra även i den enklare föreslagna direkt formen samtidigt vad som relativt enkelt kan byggas vidare och anpassas utefter samma koncept (inte minst med djupare statistiska relationer för att uttrycka avstånden mellan resp. koncept i identifikationen av vad som ligger på närmaste konceptuella nivå inkluderande som Lin uttrycker algoritmer två koncept relativt hur data från den verkliga världen ser ut just vid tidpunkten ex. kanske en teknisk-lösning bör vara den närmaste övergripande när vissa komponent-priser reduceras). Överhuvudtaget i det här området hör vad publicerat av både Resnik och Lin - och särskilt Lin till det mer läsvärda. Lin rör sig i gränslandet mellan de två sidor vi har diskuterar stabilt i den "thesauriska-världen" men väldigt nära gränszonen relativt de aktuella åren.

För de flesta applikationer av similarity där större praktiska utmaningar finns (och större skillnad i värde av olika algoritmer rörande korrekthet, exakthet och inte minst prestanda också är fallet) handlar det dock om de flexibla perspektiven. D.v.s. vad jag normalt alltid avser när jag använder similarity som begrepp. Ev. tittar vi lite mer på det framöver (eftersom jag just nu nyligen byggt om cache som ska testas igenom för en av de mer viktiga similarity-komponenter jag använder i aktuell plattform).

I väntan på den fortsättningen kan vi reflektera över att oavsett om det handlar om religion, produktval, syn på dödsstraff, klädstil m.m. tenderar vi att ha en preferens mer värdestyrd utan i ögonblicket mycket tankar. Men oavsett det har få personer något problem med att rationalisera sina val med stor noggranhet och om så krävs argumentera för sitt perspektiv (ibland komma tillbaka senare med bättre argument illustrerande fenomenet).

Vi ska dock akta oss för att tro på sådan rationalisering som stabil sanning när vi ger oss på att göra det för populationer av människor från det egna perspektivet. Kommer någon apropå sådana felstrategier ens ihåg vad de "traditionella" telekomföretagens alla standardiserings-projekt runt operativsystem för PDA:er hette (heter)? Symbian minns jag namnet på men det var som mest ganska många fler. Väldigt drivet av att definiera och standardisera några koncept på marknaden som sålde bra snarare än att försöka uttrycka vad köparna egentligen sökte som funktion av vad marknaden erbjöd dem, och möjlighet att flexibelt klara att uttrycka förändring i dom preferenserna.

Energieffektivitet viktigt i politik, ekonomi och försvar: Clinton når förändring till låg kostnad i människoliv, pengar och miljö

Secretary of State Clinton är inte sällan - kanske oftare än vanligt för en amerikansk utrikesminister - levererande när det är viktigt. Det senaste exemplet är vapenvilan mellan Israel och Palestina (saknas en stat har medborgarna mindre långsiktig motivation att bibehålla den stabilitet Israel bäst behöver som motpart i förhandlingar): Gaza conflict: ceasefire announced in Cairo – live updates (The Guardian).

Uppgifterna om att hon inte blir kvar länge till (tror hon indikerade det första gången tredje kvartalet 2011?) är mycket troligt en sämre väg än vem som helst istället för henne. Hon har presterat bra och är inarbetad.

Jag tror säkert också kongressen oavsett parti kan se hennes värde oberoende av vad man anser om övergripande utrikespolitik. Ett värde i dimensioner för hur man bedömer resultat är inte minst att hon är energieffektiv.

Värdet av energieffektivitet ska inte underskattas och är som faktor vad President Obama oavsett område gärna får prioritera mer oavsett om det handlar om kostnad i lånande pengar, USA:s energiförluster i elnäten och ännu ineffektiv industri och vad som ännu inte alls prioriterats av honom eller tidigare presidenter: ett energieffektivare försvar. När nu försvaret troligt ska öka besparingarna en bit till kan man för bästa optimering av tiden man lägger på hela den biten också reducera och förändra vapensystem som onödigt utan i slagkraft adderat värde belastar miljön via utsläpp (ex. kylmedel vid landning av stridsflyg där enligt en ej bekräftad uppgift 2008 tror jag inhämtad under ett samtal på en PUB i Uppsala med en man jag inte kände är vad också Sverige kan förbättra sig på representerande ej obetydliga mängder av klor-fluor-karboner som ev. ej räknas med i någon nationell statistik på korrekt sätt relaterat domäner som Libyen insatsen är exempel på).

Energieffektivt kan ske genom kunskap, innovation och vettiga organisationer med duktiga medarbetare. Det är den ändå vägen möjlig för USA såväl som Sverige långsiktigt. För demokratier är energieffektivt genom att suga upp landsbyggsbefolkning man betalar 1000 - 2000 kr per månad till och utnyttjar utan hänsyn arbetsskador eller andra människovärden ej en väg för varken stat eller företag. Inte heller fungerar det i längden att belasta miljön orimligt (situationen för miljön ser dock bättre ut nu än på länge: att tillväxten av ozon-hålet bromsat är resultatet av en enorm politisk insats under många år och en minst lika viktig prestation som den världen står inför när det gäller växthusgaser).

Ett värde hos Secretary of State Clinton kopplat till det energieffektiva är inte bara kunskap och förmåga byggt under många år i det politiska arbetet utan också att hon klarar att tala tydligt. Mycket lite i den här domänen är lika användbart för att nå inte bara energieffektiva lösningar utan lösningar som att klara att tala så att folk inte bara lyssnar för syns skull utan att man faktiskt uppnår något.

En "känsla" jag fick under President Obama's första period (i samband med Libyen) var att de kanske inte alltid kom riktigt överrens. Eventuellt att President Obama haft hög prioritet inrikespolitik. Värdet President Obama att kunna prioritera inrikespolitik relaterat budget-nedskärningar och skatt resp. Kina-frågan medan Urikesminister Clinton levererar särskilt i Mellanöstern bör dock vara högst verkligt.

Lämnar hon nu posten som utrikesminister och ej pensioneras skulle jag gärna se henne som generalsekreterare för FN. Nuvarande generalsekreteraren har levererat många nödvändiga världen i förändring av organisationen och medarbetarnas ofta direkt osunda inställning till kostnader, arbetstid m.m. Samtidigt vet vi ju att förändring av organisationer vanligen när man närmar sig slutet av det kräver ledarbyte igen. Det kommer med en del oönskade bieffekter att effektivisera en organisation. Om ett eller ett par tre år kanske det kunde passa Madam Clinton.

Influensan i Mellanöstern: Fladdermöss

Ev. kanske fladdermöss var bärare till fallen av infektioner med coronavirus som nyligen dykt upp i Mellanöstern: Scientists discover new method of gene identification.

Det stör mig lite eftersom jag tog influensa-fallen i Mellanöstern som argument för att vad jag indikerat och försökt undvika att slutföra gång på gång ev. var fel eftersom det inte enkelt förklaras via aktuella djurvektorer. Fast som ofta när man söker en ursäkt för att inte göra något valde jag att lita på min spontant uppfattade tolkning av verkligheten i den hygienskt torra och UV-rika soliga ökenvärlden.

Fladdermöss liksom människor bryter ej mot teori på något sätt även om fladdermöss i samspelet mellan djur är mer att jämföra med människa än ex. med ankor och andra mer atavistiskt närmare ursprung / äldre bärare. Fladdermössen liksom människor har ju de mer ovanliga grupperna av mutationer i FOXPR: Accelerated FoxP2 Evolution in Echolocating Bats.

Människan har ju förutom själva språket förmåga att resonera om värden flexibelt över tid och rum. Det samma är konstaterat hos fåglar som bär på den troligast tidigaste FOXP2 förändringen dessa typer medan ex. apor inte klarar detta (en apa ska välja mellan mat nedgrävd väljer platsen där mest grävdes ner även om det grävdes ner för så pass länge sedan att det ruttnat). Kring sådant liknar vi mer fåglarna (precis som sångfåglarna är den djurmodell av språk som går att tillämpa nära på vårt språk) medan vi i våra "enklare" och ofta mer "problematiska" sidor relaterat belöning är väldigt lika apor (reward discounting m.m.).

Hos fladdermössen (ev. mer vågat inkluderat också vingarna kanske relaterat hur den genetiska informationen nådde dem från en tänkt virus-vektor) tycks det troligt att FOXP2 förändringarna är relaterat till deras förmåga att skatta rummet via ekolod. Delfinerna där vi har samma grupp av ovanligare genetiska förändringar i FOXP2 har vi ju också både ett mer utvecklat funktionellt ekolod bland vatten-däggdjuren och en bättre förmåga att lära sig och tolka människans mer temporalt och belönings-relaterade språk (gör det här där borta just nu och sedan efter det hoppa genom det, fortsätt fram till det där och gör så här så får du en fisk men bara om jag säger så här och detta, och bla bla längre fram i serien d.v.s. jämför gärna med Markov-processer).

Ekorrarna en till av få arter med jämförbara FOXP2 förändringar har vi en väldigt tydlig "blandning" av båda sidor (det påverkar helt säkert åt båda hållen för alla av de cirka 10 däggdjuren med dessa förändringar): de gömmer mat och kan resonera om värdeförsämring rationellt och kan orientera i rummet relaterat reward d.v.s. hålla reda på komplexa kartor tidsberoende över längre som funktion av belöning.

Om vi så vill kan vi tolka FOXP2 mutationen som att vi fick en till dimension för att hantera sådant som temporala samband med rummet och värdering.

Vi har idéen mer diskuterad i Evolution: Hur vi fick vårt språk och blev människor där också andelen virus-anlag människan och aktuella djur har diskuteras.

Besvärande nog lyckades jag inte på den tid som jag upplevde tillräcklig motivation för att titta på frågan sista gången visa för mig att jag hade fel när träffen rörande personen i en av de aktuella expeditionerna till Sydpoolen som möjligt första fall av Spanska sjukan och som tog det till Europa. Inte oväntat givet tidigare prokrastinering av direkt ointresse för hela frågan utanför den i det abstrakta mycket mer eleganta konceptet för att illustrera en egenskap hos språk och knyta språket till vårt genetiska ursprung vilket precis som jag indikerade i den första längre artikeln är det mer intressanta och intressant just som abstrakt exempel och mindre som ett paradigm vi ska se annat än som en möjlighet bland flera andra föreslagna genom åren resp. kombinationer av dessa tillsammans. D.v.s. till mitt försvar skapande en tror jag fungerande ursäkt att skjuta det här framåt var det ju ingenting konkretiserat som jag sökte.

Menade jag 朔州? Eller Suzhou?

Blev lätt förvirrad när jag flyttade u och o felordning när jag ville hitta Shuozhou på Google.com för att få den indikerad på kartan där jag inte såg den. Först föreslog Google.com suzhou som alternativ men det var någon helt annan ort. Därefter när jag fick den "korrekt" enligt något av antagligen en bunt system för hur orten inte sällan stavas med våra bokstäver föreslog Google:

Jag blev lite förvånad faktiskt. Kanske har vi några - det är ju ett stort land - orter med troligare samma stavning men ev. lite troligare mer avgränsat med de kinesiska tecknen?

Lyfter vi blicken framåt för att sträcka ut en hjälpande hand till framtidens mer intensivt än tänkande snickrande idag på vår framtid med förhoppning om färre irriterande vardagsdefekter eller fel arkitektur i allt från politik till livsmedelsbutiker är ett i mycket påverkande område unicode.

Med all respekt för svenskan med dess å, ä och ö liksom alla kineser, iranier, greker m.m. - unicode-idiotin. Unicode kostar enorma enorma mängder cpu-tid, minne, utvecklingskostnad m.m. bör vi istället alla våga stå upp för ett rationellt alfabet: 7-bitars ASCII. En skapelse från en tid när USA och Europa var rikt och det var naturligt för medarbetarna på dom stora industriföretagen att bränna iväg miljarder på ett ständigt växande antal redundanta standarder till stora andelar berörande hur bokstäver och siffror ska representeras (någonstans efter ASN.1 respektive den förenklade grunkan för webben som blev vanlig kunde det ha räckt där oavsett hur komplext folk tyckte ASN.1 var då är det ingenting med flera - kan det vara hundra - unicode-standarder och unicode-mimicking "standarder" för mer än alla språk en bunt datorkulturer och generationer ( =~ s/[A-Za-z0-9 \t]// ).

Tar vi bort å, ö och ö från bokstäverna och siffrorna vi har i den här bloggpostningen (oräknat titel och bild) är det nära nog alla tecken jag tycker vi behöver. Krävs något extra för särskilda tecken kan folk gott och väl göra en liten bild för sådant. Det är verkligen att jag tvivlar på att de över-komplexa ordbehandlare som inte gör mycket mer än för 15 år sedan är mycket snabbare via gränssnittet att få dit rätt tecken (Google Docs är ju dock i det området mer nöjd med än mycket annat: få-funktioner och litet gränssnitt).

Praktiskt i representationer - om man nu skulle börja kasta bort alla onödiga otäcka nationalistiska språkliga forsar svenskar, ryssar, kineser m.m. spärrande en värld som söker ett enkelt språk med ett fåtal bokstäver från att mötas via enkelt data. För en kollision / tvetydighet när så uppstår får man ju också fråga sig hur troligt det är att den härrör till att du ex. reducerat bort å, ä och ö oavsett hur brutalt och hur troligt det är att det snarast härrör från ett mer svårtolkat kontext. I sådant gäller ju att själva indatat vi reducerar och jämför med en representation nu ju faktiskt bär informationen vilket räcker en bit till. Jämför trivialt egennamn om vi tänker oss att vi också skär bort stora bokstäver alt. små vilka jag nog tillsammans med punkt m.m. också känner är vad vi egentligen inte behöver. Visst att det blir svårläst och irriterande utan små och stora bokstäver men det är bara vanesak. Informationen det bär är försvinnande liten jämfört med hela ord-symbolen resp. lokalt och globalt kontext.

Den trosföreställningen är dock huvudsakligen formad från praktisk programmering och datorns begränsade minne och cpu:er. Rent personligt har jag mycket lättare för att lära mig språk som i den visuella representationer uttrycker högre redundans med större uttryck av absoluta tecken snarare än som ex. svenskan relativa övergångar och relativa skillnader mellan ljud, ord, meningsbyggnad o.s.v. Jag upptäckte det av en slump för några år sedan när jag surfade japanska webben via Google Translate och upptäckte att jag av mig själv lärde mig tecknen (av "kinesisk" typ). Glömmer dem tämligen snabbt igen om jag låter det gå men ingenting i språk är jämförbart med hur lätt dom väcks upp. Andra språk som engelskan, tyskan m.m. jag lärt har jag vänligen haft större problem med. Swahili upplevde jag dock i ljudformen som väldigt naturligt och på sätt jag inte riktigt förstår passande mig bättre och lite jämförbart med de japanska tecknen lättare att lära utan just något märkbart av dyslexin.

Jag tittade en del på hieroglyfer i vintras och under sommaren. Intressant på många sätt men jag upplevde inte samma egenskap med dom som för de japanska tecknen. Jag tror verkligen att det för japanskan är en fråga om visuell redundans i information relativt hur benägen man är att flacka med bilden.

Om vad som gör tecknen i japanskan speciellt har viss funktionell relation till andra språkliga skillnader som har att göra med mängden information relativt t.ex. visuell uppmärksamhet och koncentrationsförmåga som hur vi tolkar ansiktsuttryck - och var i ansiktet vårt fokus konvergerar - med ev. motsvarighet resp. skillnad med hur vi läser relativ resp. absolut information i ex. engelskan resp. de japanska tecknen vore nog att tolka in ganska mycket (jämför ex. Perception of emotion is culture-specific i brist på en intressantare som mer specifikt tittat just visuell uppmärksamhet och ansiktsuttryck jämförande en japansk försöksgrupp med andra).

Tänker man sig lite vågat ändå en förklaring närmare min spekulation här är det kanske mycket naturligt att låta den relativa representationen av språkets ljud behålla användningen av tecken för att ge förstärkt "visuellt-koncentrerad" redundans kanske lite jämförbart med bilder och illustrationer. Ungefär som de japanska skriftskråken har där vi huvudsakligt numera har två system: ett med tecken konceptuellt jämförliga med kinesiska tecken (men också väldigt olika) och sedan ett tecken-system som uttrycker relativa förändringar i ljud ungefär som vårt.

Möjligen är det konceptet inte helt olikt som mellan en i andra sammanhang uppfattad t.ex. mer "kollektivt" synsätt kanske egentligen ingen större skillnad mer relaterat om vi tenderar att vara lite mer visuell gestalt tolkande hellre eller är mer Markov ljudande tolkande från ljudet eller orden innan där ju Markov-kedjor helt säkert lär tendera att kräva en visuell och annan uppmärksamhet just optimerad mot en längre temporal utsträckning med färre synkroniseringar mot globalt kontext per tidsenhet - om det nu verkligen är så att det kommer med och innebär ökad behov av synkronisering globalt är det ju just inte helt olika vad vi i andra sammanhang kanske vill uttrycka som visuell gestalt eller kollektivt tänkande, eller koncentrationssvårigheter i vissa andra situationer.

Mycket i vår kultur och hur vi tolkar och talar märks och bor i språket. Och varför inte? Finns det inte där kan man svårligen mäta det energieffektivt och i dagens globala intensivt kommunicerande värld är tryggt att ofta försumma allt annat: finns det ej uttryckt i en kulturs kollektiva språk är det direkt otroligt att någon viktigt eller oviktigt finns att hitta någon annanstans (undantaget rena flow-processer ex. trafik detekterad via satellit bevakning utan just det kulturella, hur vi tänker och hur vi resonerar med likheter och skillnader mellan folk och språk).

Det är med visst nöje man av och till kan roa sig med att låta flera för många tråkiga ämnen kollidera och ändå känns viss tillfredsställelse av att det faktiskt ändå som konsekvens av några ämnen som råkade komma med lär bli läst av några stycken i alla fall.

hans husman

Metaforer med Wordnet? Nja

Testade stödet för att konvergera initial tolkning av mening för att ge initial primacy effect en situation sätts upp i märktes en till anledning att särskilt rörande mening vara mer noggrann med att separera "naturlig" association med de mer filosofiska idéer om hur man mer generellt kan uttrycka egenskaper och relationer mellan koncept.

Sådana ex. via Wordnet (jag använder fler inte sällan ofta för att just identifiera relationer som vad som existerar i sådana från större samlingar av data om relationerna mellan koncept) kan ha värden i många situationer, och många ser antagligen tolkning av betydelse som en.

Så länge vi håller oss till mycket lokaliserad information ex. enskilda meningar eller meningar i mycket direkt närhet är också Wordet och mycket liknande (och kanske lika ofta Verbnet inte ersättningsbart riktigt på samma sätt upplever jag).

Problemet med förståelse av mening uppstår när de noggrant genomtänkta idéerna om hur koncept sorterar och ansluter till varandra, och uttrycker över flera koncept återkommande "egenskaper, möter språkets och tankens kreativitet. Flexibla associationer mellan koncept fritt som mycket vi skriver och säger (jfr arbetsminne eller ett verktyg skapat från vetenskap i område X eller kombination av områden men tillämpat i ett annat) blir mer problematiskt) följer svårligen att uttrycker kunskapsmöten utifrån definierade regler som beskriver vad betydelse här. Vi kan jämföra mellan en grundläggande textbok för gymansiet om ett ämne och de implicita antaganden om konvergerad kunskap nödvändig för att bygga förståelse av ämnets benämningar och samband med den ständiga kunskapsutveckling där områden och vad som är möjligt förändras i praktisk tillämpning bland företag och uttryckt i universitetens forskning.

Ju mer lokaliserad ner till det extrema i en ensam mening tolkning görs desto mindre problem ger dessa sådana system helt enkelt därför att mindre utrymme för mer kreativa kopplingar finns. Därför är system som Wordnet värdefulla för att just tolka lokaliserad betydelse.

Under testandet där jag plockade ut en del mer ontologiska symboler ej definierade som sådana för att ha dem separerade till ett avgränsat annat system såg jag ett utmärkt exempel på just denna begränsning och där denna också är lokalt verkande motsvarande i samma princip i det lokala som våra kreativa associationer mer generellt: Metaforer. För tolkning och förståelse av metaforer adderar Wordnet med en del liknande system samtidiga här inte bara föga eller inget värde utan drar konkret ner värdet adderande en till anledning att hålla ontologiska dimensioner separerat för vad dom är bra till.

Det ska absolut inte förvåna oss. Att definiera en färdig lösning med ett språk som mer än fritt kreativt som vara vanliga språk ge oss alla möjligheter att uttrycka snarast försöker definiera vad vi kan uttrycka fodrar en enorm komplexitet om det inte ska ge en direkt begränsning närmare den katolska kyrkans syn på vetenskap under antingen än vad vi i dagligt tal klarar att flexibelt uttrycka. Och varför skulle vi behöva ontologier med regelstyrda tillståndsövergångar när språket i sig uttrycket fria möjligheter liksom vår kunskap?

Det är precis detta man jämförbart i ett oerhört lokalt mer "regel-enkelt" kontext ser för metaforer som är en av de mer kreativt flexibla i mening kanske oftare upplevda lite svårare än väldigt tråkigt språk utan meningens verkliga färg med alla dess nyanser och bara en av två verkande i lokalt kontext jag känner till som ej påverkas av faktorer utanför lokalt (i domänen syntax snarare än skattning av värde-dimensioner jfr stereotyper och associerad uppskattning eller ogillande av varumärken).

Fascinerande nog kan jag praktiskt utifrån de algoritmer jag föredrar också se skilda värden mellan konceptuella grupper av dessa mellan när vi tittar på de mer betydelse-nära relationer där similarity-koncept med ställda perspektiv fungerar bättre medan när vi tittar på ontologiska dimensioner tenderar koncept ungefär motsvarande Resniks (se Semantic Similarity in a Taxonomy: An Information-Based Measure and its Application to Problems of Ambiguity in Natural Language) och Lins (se An Information-Theoretic Definition of Similarity) algoritmer (men anpassat för att klara flexibla kopplingar och hantering salience för information o.s.v.) att fungera bättre. I det senare fallet är ju själva det vi utnyttjar just mer strukturellt ordnade relationer och där vinner man på att mer maximalt söka utnyttja det utan att bestraffa ner informationen via detekterade olikheter: finns en relation mellan ett koncept och en dimension eller över-gripande koncept litar vi på den.

Det ontologiska svaret på metaforer skulle jag hos de mer specialiserade på det området antagligen ofta skulle bli ett försök att definiera vad metaforer är rörande relationer, vad som förändras, vad som är en del av vad o.s.v. Men det har vi ju faktiskt en lösning för i språket och låter man det verka fritt och följer lite hur symboler (i meningen ord och kombinationer av ord) används kan det berätta ganska mycket utan att man behöver förstå allt i språket. Vi kanske kan jämföra med hur många tyckte att deras andra språk var problematiskt att lära sig trots att de från sitt första språk och vanligen ett antal år av ex. svenska undervisningen rimligen borde lärt sig en del upplevda regler för hur språk fungerar (vilka inte olikt kanske en del ontologi-filosofiska lösningar ibland får hjälpas upp med att lära sig saker utan-till som extra regler så att säga ungefär som med oregelbundna verb).

Det ontologiska epitetet ska dock inte generellt underskattas. Och om jag något roades av det här exemplet har det mer med traumatiska upplevelser mer specifikt relaterat Wordnet i samband med att jag importerade in delar av dess data till ett csv-format.
I mycket hör det ontologiska konceptet till det viktigaste vi har när det kommer till kunskap därför det hjälper oss att organisera vetande. Men man ska heller inte överutnyttja det och ex. för att tagga mina bloggpostningar låter jag mitt språk naturligt uttrycka vad jag just för postningen upplever är relevant inklusive värde-dimensioner och salience snarare än att följa förberedda noggranna regler för det. Praktiskt gör det närmast enklare - via sökmotor - just att hitta information jag eller en läsare söker efter som ligger i kreativa kombinationer ex. mellan personer och ämnen ej enkelt förberedda i färdiga regler.

Com hem annonserar: Pornografi, Spyware, Piratkopering och Skadad Webbläsare

Att Com hem dök upp på olämpliga sajter några gånger är sådant som händer. Nu har dock kampanjen pågått länge och även om deras annonsuppföljning allmänt är vek ska man med deras budget klara att detektera problematiska webbsajter med pornografi, att man marknadsförs via popup-fönster, att annonserna stör webbläsaren, spyrware försöker installera sig och att piratkopierat material kommer med visningarna.

Ett relaterat problem med Com hems annonsering som tillhörande exempel diskuterades först i:

• Dagens nyheter önskar bredbandspengar medan leverantörerna finansierar "piratkopiering"

Ett fall av finansierings-kanal via annonsering som hamnar i den gråa världen av TV- och internet-relaterad omoral och brottslighet gavs ett till exempel på i:

• Com hem fortsätter finansiellt stöd till det gråa internet

Här har vi fler exempel indikerande en problematik annonsörer måste vara mycket medvetna om är en risk att hantera genom kvalitetstänkande i samarbete och förståelse av hur olika annonslösningar även på internet uppfattas.

Kunskap om annonsnätverk och relationerna dessa har mellan varandra via nätverk av sajter, tool-bar-lösningar m.m. och tekniker dessa ofta kan använda för att driva skräptrafik för att dra upp annonsvisningarna. Det riktigt tydliga kännetecknet av det vi har här allmänt vanligt är att det oerhört viktiga är annons-klick:et. Så vitt en av denna marknad dåligt förstående annonsköpare anbelangar kan det verka helt som annonserna kommer på en utvald position på en helt annan sajt (just här ex. nätverket av sajter som filmerna sänds ut från och där de lagras av "användarna").

För pop-up annonserna ett ex. med Com hem ges av längre fram gäller att det är visningen som är det viktiga och att de fått fokus. Förutom det är flera aktörer artiga nog att skicka dem i bakgrunden så att man kan stänga ner dem när det passar en själv (andra mindre korrekta motivationer till det finns ibland också men just i sådant här är det bara visningen och skapa de återkommande för det via det värde här tv-serier och film via en sajt utanför själva film-lagringssajten ger access till).

1. Com hem marknadsfört via pop-up fönster

Nedan Com hem marknadsfört via pop-up fönster:

2. Tekniska problem i annons-annonskanal-annonsvisare

I första skärmdumpen visar Com hem reklamen kanaliserad ovanför TV-programmet (upphovsrättsskyddat) via den indirekta visningsenheten:

Nedan får vi ett just för Com hem reklamen mycket vanligt problem väldigt mer ovanligt i övrigt där vi ej kan starta programmet. Det tycks konkret vara själva visningsenhetens exekvering i Google Chrome som ej svarar. Dessbättre tycks den heller inte ta CPU eller minne.

Välj vilka kanaler du vill fortsätta att titta på: 199 kr / månad

Nedan ser vi att visningsenheten är normalt fungerande trots Com hem annonsen indikerat i att vi ser att den gjort händelser efter annonsvisningen inletts vilket vi visuellt ser genom en indikationsbild tagen ur "filmklippet". För Com hem annonserna krävde det typiskt fyra reloads idag och igår väsentligt mer (ev. beroende av vilken Com hem annonsvariant där kanske den rödhåriga kvinno-annonsen gav fler problem möjligen relaterat rutans spatiella utsträckning som visades även om skillnaden knappast är statistiskt-rationell).

3. Bedrägliga installationer - Spy-ware varning

som packeterats (troligare av aktör ej relaterad Com hem åtminstone för formellt informerade beslut) tillsammans med ett stycke-programvara som föreslår att den ska installeras i webbläsaren. Dessa är mycket vanliga på denna typ av sajter därför att händelsen feltolkas ofta som att programvaran krävs för att se filmen eller tv-programmet vilket i de flesta fall är falskt.

I den tidigare postningen såg vi ju också att Google Chrome gav varningar för aktuell sajt (avseende varifrån tv-programmet skickas) som vara känd för att sprida farlig programvara.

Exakt vad programmen gör kan variera men en gemensam dimension är att ett kommersiellt värde existerar inte sällan som har att göra med annonsvisning, inducerande av förändring sökmotorer, försäljning av produkter via installation av diverse ej relaterat och också förekommande spy-ware för att extrahera information. Exakt vad och vad risken är varierar sedan mycket men jag tycker inte att det är rimligt att man ska lita på webbläsarna för fallet när man väljer att installera till något på dem även om riskerna praktiskt är enormt mycket verkligare om det handlar om exekveringsbara-filer som laddats ner och körs utanför webbläsaren.

Skadligt för varumärke via association till det teknik-dumma resp. det hotfulla internet

Vardagens problem bland konsumenter som jämförbart för dom också kanske är lite nya med datorer som företag kan vara med internet som kommersiell-kanal kan nog inte sällan vara tydligt associerat till vad upplever vara datorvirus. Det är nog därför åtminstone dumt att sprida sina annonser i dessa delar av internet: inget värde och risk för viss skada.

Samma problematik finns för erotiska-annonser vi har ett exempel på nedan med Com hem varumärket trevligt i mitten med diverse andra annonser runt-om:

Co-occurance med "piratkopering" kanske inte är särskilt skadande varumärke för en bredbandsleverantör. Malware kan vara det liksom funktionsstörningar i mindre utsträckning. Efter pop-up fönster de flesta irriteras av finns faktiskt mer dålig samförekomst att visa upp.

Problematiskt är också teknik-problemen med själva annonserna oavsett som i tidigare inlägg diskuterat på Dagens Nyheter eller här på sajter problematiska oavsett annons-typ och utformning. Att liknande problem är så pass vanliga för Sverige ett litet land leder mig till att spekulera att en gemensam faktor finns kanske i någon av de också ofta ganska teknik-svaga men väldigt teknik-motiverande ständigt testande allt möjligt om det är energieffektivt oavsett om omoraliskt vi har i ett antal svenska ad-, ad-network och/eller SEO-företag. Lite större (relativt branschen) med tydligare konferens- och mäss-annonsering är inte indikationer om att dessa problem inte finns. Tvärt om kan man av och till se att sådan marknadsföring delvis finansieras genom inkorrekta mer maskinella lösningar där vilken trafik som helst skickas mot betalning per klick eller annonsvisning.

Ett passande område för lite längre artikel ex. för Dagens Nyheter eller IDG skulle kunna vara att titta över samförekomst mellan stora svenska företag och pornografi, piratkopiering m.m. grått ser ut i annonskanalerna. Annonsmarknaden är stor. Det är för att annonsering ofta fungerar värdeskapande. Värdet kommer från påverkan. Därför ska området ej förringas. Annonsen är just viktig i påverkan såväl positiv som negativ på varumärke resp. konsument i detaljer och vanligen utan att vi rationellt fattar ett beslut hur vi påverkas.

En till aspekt relaterat hela denna fråga är ju också vilken annan verksamhet inblandade driver förutom problem på nivån vi såg här. Även om annonsen inte märks där kan de indirekt medverka till att affären är möjlig och vara värre omoral företag ska vara noga att ej riskera att indirekt ge ekonomiska förutsättningar till att existera.

Just var den gråa sidan skulle ligga på en typisk leverantör här vet jag nte utan att titta runt på många fler situationer annonserna märks i men just att en mindre elegant sidan i sajter och verktyg för att driva trafik man inte visar för kunden existerar är det inköpare måste vara oerhört medvetna om vanligen finns och ju mer pakterat maskinellt lösningarna är desto mer av sådant kommer ha genererat trafiken när det handlar om kampanj-storlek (med undantag för när som mycket vanligt kunder köper trafik från seriösa annonsnätverk som Google Adsense men via en mellanhand som tar ut flera gånger om den verkliga kostnaden samtidigt som de får mycket sämre information om trafiken: ännu mer energieffektivt för mellanhanden som inte behöver göra något alls för pengarna).

Ekonomiska stresstestet 2012 vs 2009 av USA:s ekonomi: Intressant skillnad tydlig men ökad öppenhet krävs

Stresstesterna efter förra valet tyckte jag att Utrikesminister Clinton m.fl. visade vigör och mycket riktigt fick USA möjlighet att fortsätta låna pengar. Denna gång trots många exakta likheter med förra stresstestet (ex. inkluderande ungefär samma företag som Google) finns ändå indikationer om att poängsumman kan tänkas bli lägre. Utrikesminister Clinton har ju ex. sedan tidigare indikerat att hon ska sluta: Kanske är hon trött? Åtminstone denna gång märks ännu föga av samma vigör alls i USA.

Förhoppningsvis är Kina öppnare denna gång med sina slutsatser. Jag tror säkert att den inspirerade exakthet och noggrannhet i penning-investeringen dessa tester visar innebär att mycket kunskap om tolkning och förståelse av utfallen finns man kanske själv inte insett. Troligt sker dessutom en mängd tester jag och de flesta inte ens lagt märke till. Det skulle fodra närmast kinesiskt driftighet och organisatorisk förmåga för att följa det som utomstående.

Sedan måste man visst också ha respekt för att mer information om testerna kanske skadar möjligheten att tolka indikationerna. Mindre tycks det indikerad vigör denna gång hade mycket möjligt inte visat sig som riskfaktor om det amerikanska investeringsobjektet förstått de enskilda testerna. Denna gång var det ju troligt att stresstestet var planerat för att fånga upp förändrad riskbild valet kan ha medfört men allmänt måste Kina också betänka risken att inducerade tester i sig irrationellt kan tolkas som förekomsten av nytt problem snarare än kontroll av om så är fallet.

Övergripande diskussioner borde vara möjligt tillsammans med en aktuell värdering av amerikanen. Det är vad jag menar att vi både kan förvänta oss och kan kräva av Kina i deras ny roll som den ledande nationen i världen.

På samma tema vore det också intressant att få USA perspektivet av testernas utfall. Vad tycker man själv gick bra? Behöver man förändra något? Vad känner de att de kan behöva kompetens-stöd för att klara? Deras förmåga att tolka och förstå är också en viktig indikation. Med så stora andelar av USA köpt finns knappast heller något kinesiskt intresse av att annat än bransch-riktat spekulera i fortsatt amerikansk värde-reduktion och att stödja i tolkningsprocessen bör därför inte vara ett problem.

Jämförande normalisering om Kina utnyttjar sitt försprång i praktisk ekonomisk-vetenskap genom att introducera en de-fakto-standard vore också väldigt intressant. Hur mycket är t.ex. 1 amerikan värd jämfört med 1 spanjor eller annat del av de kinesiska investeringsobjektet stora nog att förtjäna ett mer exakt test.

Sådan öppenhet tror jag skulle attrahera fonder från andra aktörer intresserade av att få värde av den kinesiska rationellt kompetenta ekonomiska paradigm-systemet. Jag förstår t.ex. inte alls varför man inte kan köpa andelar i Kina riktat mot en grupp av deras objekt ex. Nordamerika eller smalare Kanada, USA eller kanske Kalifornia gärna i ett lateralt perspektiv där man ser en bransch som mer konkurrerande en riktad leverantörs- och köp-marknad (ex. bilindustri där man både ser och skapar värden för fonden agerande i Kina och i USA hur teknik och personer flyttas för mest effektiva tillverkning och utveckling).

Relaterat:

Hillary Clinton calls on China to probe Google attack | BBC.
21 Januari 2010

China Blocks Google Access for 12 Hours | The New American.
12 November 2012

Sunt förnuft i common sense: Problem 2

I Att förstå mening: Mitt sunda förnuft dominerar helt övrigas känslor indikerades en mycket vanlig praktiskt begränsande egenskap relaterat både data och algoritmer i alla vanliga publicerade common sense system. Den lika vanliga begränsningen vi diskuterar här är mer fascinerande och är inte vad jag själv fullt klarat att lösa på den tid jag varit beredd att investera i det.

Ett exempel på common sense är förståelse av att en hund är ett djur. Att en hund är ett djur hör dock till praktiskt trivial common sense för människor. Det hör till en faktor så enkelt grundläggande så mycket i vår vardag att det knappast inverkar på något beslut tidskostnad investeras i.

Denna egenskap hos människa motsvarar i algoritmer kanske tydligast gruppen inverse document frequence där principen är att vanliga egenskaper är mindre betydelsefulla för att diskriminera mellan två subjekt med aktuella mängd egenskaper. Eftersom djur är en egenskap hos båda subjekten nästan 100% alla fall när den ena är ett djur (ej inkluderande bildanalys ex. relaterat nyhetsanalys m.fl. system där dock indikerade IDS-algoritmer och ej heller common sense i denna mening är aktuellt) saknar det värde.

Ingenting hittills är ett problem med common sense eller i sig en teoretisk eller praktisk utmaning. Tvärtom är båda att förstå att hundar är djur och att reducera det som diskriminerande egenskap exempel på två grupper av för de flesta mycket välfungerande lösningar i common sense.

Emellertid betrakta nu hur vi arbetar med enheter och särskilt SI-enheter inom fysik och annan naturvetenskap. Är meter, sekunder m.fl. grundläggande enheter vi bygger upp mer komplexa enheter av mindre diskriminerande? Nej de är bättre diskriminerande därför att de möjliggör förståelse av hur olika "mättyper" och "mått" förhåller sig till varandra.

Varför har vi inte riktigt samma situation för common sense exemplen innan? En orsak är att vad vi indikerar med symboler som hund och djur bär mening och betydelse som påverkas av andra symboler i deras närhet. Vidare bär de information som ej bara påverkar deras egen betydelse utan också både påverkar tolkningen av föregående och efterföljande symboler.

Vidare är de varken helt enheten och heller inte helt mätvärdet. D.v.s. varken hund eller djur är en enhet motsvarande meter och sekunder, och det är heller inte ett mätvärde där en gemensam enhet har etablerats.

Även om en hel del numeriska värden med enheter (eller enhetslösa med gemensam magnitud och jämförbarhet) finns etablerade och är vanligt använda (inkl. t.ex. information, entropi m.m.) är de varken vad som ersätter common sense i betydelsen att vi förstår att en relation mellan hund och djur finns, eller direkt ersätter IDF (därmed inte sagt att man inte kan förklara och demonstrera varför IDF är en fungerande egenskap från informationsteorin).

Riktigt vad det gemensamma mätvärdet är mellan djur och växter är heller inte självklart. En biolog skulle kanske peka på cell-typen vilken skiljer sig mellan djur och växter. Dels skiljer den sig i övergripande struktur visuellt enkelt att se i ett också mycket billigt mikroskåp. Dessutom övergripande cellen och allt annat finns en enorm skillnad i information som är flera billioner gånger större än mellan två växter resp. mellan två djur.

Från vår fiktiva biologs svar inser vi en möjlig förklaring av det hela. Från tolkningen av vad vi ser och hör i praktiska egenskaper från upplevelsen i vår omvärld och dess förändring lär vi oss identifiera olika enheter diskriminerande, och via reinforced learning från kollektivt språk sätter vi sedan beteckningar på dess.

Den gemensamma enheten motsvarande meter finns därför inte relaterat diskriminerbarhet. Istället ligger den gemensamma enhet motsvarande och som vi kan vara intresserade att hitta indikerande det praktiska värdet av att kunna diskriminera d.v.s. hur objekten påverkar förutsättningar för händelser och inverkar på varandra.

Det bäst dokumenterande och använda systemet för det har ingenting med informationsteori, common sense, textanalys eller bildanalys utan är just fysikens lagar och enheter. Dessa i common sense är ungefär motsvarande människor enklare grundläggande förståelse av sådant. Vad är större? Vad är längre? Vad är bredare? Vad är tyngre att lyfta? Vad sitter hårdare fast?

Vidare i inlärning relaterat till mest grundläggande den investering i fysisk energi vi är beredda eller kan göra vad ansträngningen att ex. bygga skydd mot väder eller vind eller skapa en enorm staty som stärker en evåldshärskare resp. ett helt folks värdering av dom själva motsvarar i upplevd belöning d.v.s. den faktor som påverkar och styr reinforced learning.

Hur vi betecknar i kollektivt språk för vad vi kan diskriminera är också just vad vi lär via reinforced learning. Kompabilitet i resonerande system handlar dels om värderingen i reinforced learning för symbolen relativt individen och flocken och avviker någon för mycket från normala avvägningar upplever vi direkt underligt och ofta blir konsekvensen av att gemensamma resoneringssystem ej är fungerande för dessa personer att de i bästa fall skapar visst kaos och i värsta fall orsakar våldsbrott eller mord när vi tänker oss mest tydligast för sociopatiska personlighetsdrag. I den fysiska sidan samspelande med reward handlar det om mätetal existerar och kan jämföras med varandra. Vi är dock alla beredda att acceptera reinforced som vägandes tyngre än de senare där egentligen mest just fysiker och liknande där flockstatus är kraftigt relaterat till att försvara det senare mer objektivt värde i upplevd moral eller konkreta pengar värderas. Gynnar det vår överlevnad att offra till Apollon istället för att hylla det moderna vetenskapliga paradigmet mår vi inte sämre av det även om det kanske långsiktigt missgynnar våra förutsättningar för tillgång läkemedel, en energi, tillgång föda och rent vatten. Att se och förstå det rationella och objektivt korrektare värdet av det vetenskapliga paradigmet fodras praktiskt styrande just att man som samhälle etablerar viss tro och kollektivt språk där det uttrycks och upprepas.

Grundskolans huvudsakliga värde, och den viktiga poängen med att separera religiösa trosföreställningar från skolan ligger just i att etablera detta. Att för mig ärligast säga att detta just handlar om motsvarande den indoktrinering kyrkan förr gjorde upplever jag inte problematiskt, även om jag kanske skulle undvika att göra det i sammanhang där fler läser mig.

Värdet i skolan av naturvetenskapen och matematik är dock inte för de flesta lever huvudsakligen relaterat att lära sig arbeta med grundläggande fysik utan att etablera det rationella paradigmet (och på ungefär motsvarande nivå och också före kunskapens värde i sig att stärka hjärnans förmåga att tänka och dra slutsatser genom att träna den vilket stärker prestationen i arbeta oavsett om endast begränsande delar av kunskapen används: träning av intelligens).

Den andra gruppen av värden grundskolan etablerar är just möjlighet att använda vårt kollektiva språk: läsa, skriva och förstå fler ord. D.v.s. mest centralt i språkundervisningen men också en del av matematik och naturvetenskap. I matematik kanske mest lika att lära sig ett andra språk medan komponenten i naturvetenskap har likhet med common sense - sunt förnuft - att begripa vad vanliga ord inom fysik ungefär betyder och etablera en reward association till dem (ex. fysik är tråkigt och ingenting jag vill jobba med eller jag gillar att känna mig torterad så jag tror jag ska bygga en stor matematisk modell att tortera mig med flera år för att bevisa något imaginärt för mig själv).

Men praktiskt hur löste jag denna common sense? Approximativt på tre nivåer av dimensioner. Den närmast hur vi tänker i fysisk mening söker ge en approximation av om dimensioner för två saker vi kan avse med en beteckning är jämförbara med varandra genom att ha deras enheter etablerade. Med enheter etablerade avser här vilka enheter som bygger upp enheten för ett möjligt mätvärde om de inkluderar en given begränsad mängd av de grundläggande i SI-systemet samt "antal" resp. att de ej betraktas rörande deras förhållande med varandra d.v.s. både längd och area representeras med meter och både hastighet och acceleration betecknas med meter per sekund. Motivationen för representationen är att vi i common sense dels modell-teoretiskt önskar hålla oss till de dimensioner modell indikerar att människan först tenderar (eller kanske alltid av biologiska orsaker) lär sig först samt relaterat statistiskt analys att vi önskar vad som för en normal människa inkluderar 99% av vad de situationer, händelser och objekt de möter i vardagen. De enheter inkluderade i HH-SI-units är därför endast åtta stycken.

System två inkluderar fler enheter och i princip alla vanligt använda inom fysiken. Det är därmed också mindre exakt i vad vi kan klara att resonera runt dem, och typiskt givet dataextraktionen från bl.a. Wikipedia kommer inkludera något fler fel. För hantering av fel har det enhetssystem för detta tagit från DBPedia kompletterats med en direkt extraktion jag gjorde själv från Wikipedias infoboxar för redundans.

På nivå tre arbetar vi också med sekundära enheter relaterat hur vi arbetar med nivå ett och nivå tre enheter i information. D.v.s. att ett subjekt är naturligt relativt subjektets reward och subjektets natur att illustrera visuellt ger oss en enhet. Att något har städer betraktas också som en enhet. Detta system ligger parallellt och är i ursprungligt data separerat system för att etablera vad något är, uttrycka kategorier o.s.v. och bygger på samma data som nivå ett och nivå två för enheter d.v.s. till 70% Wikipedias infoboxar (inkl. DBPedia, Concept net m.m. som är byggt för allt data relaterat dimensioner på just Wikipedias infoboxarna och oavsett andra åtgärder i resp. projekt nära nog helt i värde resp. datafel ungefär motsvarande varandra - Yago relaterat har dock DBPedia väsentligt fler fel - men inte helt redundanta varande avseende i typer av fel man fått in i sitt data) och 30% ett antal andra datakällor.

Praktisk målsättning är att för en nyhetshändelse, en scen (ex. bild eller händelser på en tidslinje men om så ändå begränsat i tidsintervall motsvarande en situation fryst i en bild) eller jämförbart ska vi kunna från delarnas dimensioner förstå vad som kan ha inträffat och vad som kan tänkas inträffa. D.v.s. väsentligt utan orimliga eller övernaturliga slutsatser.

Att som vanligare i common sense nöja sig med named entities och typ-indikerande relationer är vad jag ser som mindre lämpligt som långsiktig målsättning. Ännu just nu gäller dock att systemet med enheter mindre oftare adderar värde som innebär en väsentlig skillnad från vad som hade uppnåtts utan det. Orsaken till det är dock att systemet bäst etableras stegvis från stora grupperingar och bredare regler med motsvarande "låg inverse document frequency" men med få fel över tiden till det mer exakta som värderas högre och där fel och problem med algoritmer resp. data upptäckts på vägen motsvarande uppskattar jag cirka tre månaders arbete totalt kanske planerat till med nuvarande prioritetshastighet på detta ändå mindre viktiga delsystem tre till fyra år.

Com hem fortsätter finansiellt stöd till det gråa internet

I uppföljning till Dagens nyheter önskar bredbandspengar medan leverantörerna finansierar "piratkopiering" har vi nedan ett till exempel med Com hem. Drömmen om ett lärorikt, trevligt och barnvänligt internet också inkl. granskande journalistik är säkert en bit längre fram av att bredbandsbolagens kassa-ko läcker pengar för att finansiera det mindre moraliska.

Men ett fint exempel Com hem levererade hur man besvarar en debatt-artikel begripligt tydligt också för den som lever i illusionernas dimma.

Bra amerikansk valrörelse med nyttigt motionerade presidentkandidater och politiskt engagerade

Demokrati är byggd på en förståelse av att ett avgränsat perspektiv inte kan garanteras eller ens oftast antas förstå ett problem eller dess lösning. Genom att möjliggöra förändring av taktik och strategi från val från väldigt många personer reduceras problematik. Att dessa personer inte gör sitt val enligt någon verklig eller inbillad enhetlig metodik är bara fördel därför vi kan lika lite känna någon rationell tro i att vi ens förstått vilka dimensioner i informationen som behöver existera för varje enskilt sådant val, och där p.s.s. styrningen man väljer från en persons perspektiv inte kan förvänta sig känna världen.

Att det blev ett svårt val för båda kandidaterna var utmärkt. Det ökade helt säkert vad vi inte minst från det svenska perspektivet upplever som mer osmakliga avarter men den positiva effekten av att de inser att det är ett val mer i vad som ej endast är den rationella binära skalan är utmärkt.

Särskilt om Obama vinner valet är det sunt för honom att se inför tredje och sista valet att han faktiskt behöver anstränga sig och mer än vad han hittills gjort.

För väljarna oavsett om deras perspektiv konvergerade kraftigt mot önskan till sjukförsäkring eller rädsla för ekonomiskt sönderfall var det bra att båda sidor kunde se att engagemang oavsett om via timmar eller små ekonomiska bidrag eller stora ekonomiska bidrag eller bidrag med kunskap hade konkret effekt. Det kan bromsa det ointresse för politik som det ekonomiska välstånd demokratiseringen av Europa och Nordamerikan innebär medfört.

Oavsett om Obama eller Romney vinner gäller att både demokrater och republikaner i senaten och kongressen behöver samarbeta med presidenten för att snabbt reducera utgifterna oavsett om det blir via sänkta försvarskostnader med Obama eller via något annat med Romney. Det går inte att vänta fyra år till nu, och skulle det bli tio år är det katastrof på ett sätt som kommer vara mycket verkligt.

Dagens nyheter önskar bredbandspengar medan leverantörerna finansierar "piratkopiering"

I Tidningarnas framtid: I teknikens klor, Dagens Nyheter, ger inte minst rubrikens komprimerade sanning ett viktigt perspektiv på förändringarna media sedan flera år konstant befunnit sig i utan att någon riddare ännu kommit och räddat dem trots många rop på hjälp och av och till försluter vända till vinst genom eget arbete.

En möjlighet åtminstone för DN men långt ifrån alla är att inse att förändringen där fler läser innehåll med lägre vinst per tidning också kommit med fler läsare hos de största nätpublicisterna och möjlighet till billigare publicering. Fler läsare ger högre vinst under förutsättning att branschen konsolideras och via för normalt alla branscher med konkurrens utrensning.

För Sverige t.ex. kan tänka oss anpassade versioner av ett fåtal rikstidningar till mindre orter där endast ett fåtal medarbetare arbetar riktat. Internationellt för engelska språket tycks det väldigt troligt att vi får ett antal mycket bra nyhetspublikationerna där några av de sedan många år inarbetade (ex. Guardian som DN ger exempel på) allt mer tar allt större utrymme. Jag tror de kommer på flera år sikt vara större i medarbetare än någonsin tidigare. Många andra tidningar där som i Sverige kommer dock dö.

Så länge konkurrens bibehålls långsiktigt tror jag dessutom att detta kommer med högre kvalitet. I Sverige som exempel kan vi se att konkurrens-utsatta tidningar jfr DN, SVD, Expressen och Aftonbladet levererar högre kvalitet per medarbetare.

Den moraliska risken

Idéen att man ska klara att ta betalt via infrastruktur-leverantörer har varit trendig ett tag genom ganska begränsade lyckade case särskilt för mobiltelefoner. Det tycks emellertid inte otroligt att ju mer den upplevda skillnaden jämfört med vanligt bredband reduceras minskar motivation för enkla bättre anpassade lösningar samtidigt som inlärda surf-mönster från övriga datorer tar över.

En alternativ väg är givetvis att ta betalt direkt för innehåll lite jämförbart prenumerationer eller lösnummer.

God moral är i det viktigt. Flera mediehus vana att sälja access till journal-artiklar ex. universiteten redan köpt eller fått rätt att publicera och som finns gratis gör att man bäst inser att man som också potentiell reklamköpare bör ha mycket god kontroll över statistik rörande visningar m.m., vad som exakt avses rörande köp m.m. så att man jämförbart inte behöver köpa samma sak massor av gånger. Eller att de säljer samma reklamutrymme till flera och fel- / över-rapporterar antalet sidvisningar. D.v.s. strunt-summor man tar in för hela försäljningen stör den större annonsmarknaden äventyrande hela verksamheten om bibliotekspengarna på det skulle störas väsentligt.

Betydelsen av den moraliska aspekter som den uppfattas av media-köparen när de ställs inför möjlighet att handla produkten, avstå från den eller inte sällan via begränsad ansträngning "stjäla" den via elektronikens fascinerande förmåga att kopiera gång på gång utan just någon kostnad alls illustrerades nyligen i en studie publicerad i Mary Ann Liebert's där internet-läsarna av New York Time undersöktes:

• Cyberpsychology, Behavior, and Social Networking
Cyberpsychology, Behavior, and Social Networking, doi:10.1089/cyber.2012.0251

Artikeln kan tänkas ge en del idéer och förståelse av området för den intresserade även om man absolut inte ska tolka resultaten som i sig själva trovärdiga. För det krävs flera och andra studier. Det är närmare en "test- eller prospekterande-studie" (för andra studier gjorda inom psykologi där frivilliga eller betalda för småsummor samlats och hanterats över nätet har jag flera gånger märkt problem i datat för forskningsområden där jag har ett större intresse och möjlighet att mer omedelbart verifiera eller jämförbara datat - jag har inte tittat på det här eller ens vilken tjänst och metodik de använde).

Förutom idéer för media resp. indikera kommande forskning tror jag att studien var en bra väg att förklara situationen för läsarna. "Metoden" som sådan tror jag fungerar bättre än att själv uteslutande tala direkt till läsarna, och detta som ev. motiv förutsätter absolut ingenting inkorrekt i forskningen.

Ta-betalt på nätet fodrar precis som tryckt tidning fungerande leveranser

(Och också att en skurk inte smyger sig in med tidningen och försöker stjäla dina pengar).

En besläktad moralisk aspekt för hur vi glada kanske lite naiva media-konsumenter genom smärtsam erfarenhet lär oss att läsa in i tidningarna tror jag mycket mer mätbart påverkande svenska aktörers vinstmarginaler bland de största tidningarna när det gäller internet-publiceringen.

De stora rikstidningarnas genom åren återkommande problem att klara att presentera särskilt reklam utan att störa den normal funktionen hos läsarens dator. Dagens Nyheter misslyckades t.ex. precis nu med att visa ett stycke rörlig reklam på sidan som tog abnorm prestanda i samband med en helt onödig reload DN:s sida initierade (hur påverkar det statistiken jag som annonsköpare får?).

När jag senast hade de problem man ofta råkar ut för hos de svenska tidningarna hos någon av de stora amerikanska och brittiska minns jag inte ens. Och från ett färre antal surfningar i Japan, Australien och åtminstone rörande större kinesiska tidningarna på engelska kan jag inte minnas annat än att motsvarande problem där är märkbart ovanligare.

Orsakerna till problemen kan nog oftast bero på kompetensproblem. En del varianter av problemen har jag dock genom åren noterat kanske varit orsakat respektive av att tidningarna ev. försökt ta betalt för överdrivet antal sidvisningar och att reklamköpare presenterat reklam som inte otroligt givit en del fascinerande resultat i tidningarnas uppföljning av den (och kanske mellan-lösningen när det hänger sig ett tag därför att annonsen försöker skydda sig mot manipulerade överdrivna reloads m.m.). För mig är det där internet är idag helt oacceptabelt att en sajt påverkar datorn märkbart. Det är fullständigt sanslöst att man ens klarar att skapa lite rörlig reklam som slöar ner en modern dator.

Spekulativt rörande störningen jag fick idag vill jag nog inte utesluta att koden till den rörliga reklamen är så pass illa skriven eller försöker göra så pass olämpligt försökande på olika sätt fula saker att den allokerar abnormt stora resurser i Google Chromes säkerhetsfunktioner.

Oavsett orsak är störningar av dator på hemsida vad vi alla lärt oss att associera fientligt angrepp. När hemsidan hänger oss är det ofta allvarligare problem. Det associerar DN via likhet i det beteende med aktörer mycket värre än vad dom är. Vad vi kan uttrycka med denna fråga:

- Hur mycket mer tjänar DN på reklam genom att störa min dators funktion?

Måste vara stora summor per visning givet att jag föga troligt alls återvänder igen annat än sällan rörande något väldigt speciellt som när jag nu skrev detta. Kanske några hundra extra relativt vanliga annonser per sida jag surfar på?

Att beskatta bredbandsleverantörerna

En praktiskt hos media mer inarbetad metod för att ta betalt från motsvarande bredbandsleverantörerna är självklart annonser. Media av DN:s typ tillför förtroende och oavsett vilken ev. implicita påverkan det också kan ha på redaktionellt material gäller att flera stora reklamköpare av och till tenderar att köpa mer från stora aktörer vars innehåll de gillar.

Möjligt kan ett exempel vara den mediala bevakningen av spelmonopolet där försvar av det såväl som förslag att det ska tas bort kan ge vad som tycks vara toppar i reklamförsäljning. Stora pengar på båda sidorna. Det behöver inte vara problematiskt utan kommer just ner till moral där huvudsakliga problemet för en del tidningar kan vara att även om de hanterar redaktionellt innehåll korrekt litar läsarna mindre och mindre på dem genom spill-över-effekt från vad journalisterna kanske uppfattar som rena tekniska trivialiteter.

Bredbandsleverantörerna är också stora annonsörer bland tidningarna. Dagens Nyheter är dock knappast helt fel-ute när de pekar på att dessa leverantörer gynnas av ett kraftigt attraktivt internet som är utanför själva kostnaden för bredband är gratis. Det ger ju möjlighet för dem att ta mer betalt (jämför med hur den ekonomiska "krisen" ökat bevakningen och intresset för att inte sällan inte göra mer än att lyfta telefonen och prata 10 minuter med banken för att ha sparat många tusen genom lägre ränta på bostadslånen).

Inte heller är bredbandsleverantörerna lika lite som aktörer för resp. emot spelmonopolet annat än motiverade att skapa värde för sig själva från reklamen utan annat än nödvändiga krav på dess utformning och moraliska dimension. Ex. att annonser på sajter i huvudsak eller i princip helt inriktat piratkopiering knappast gör annat än nytta därför att sajternas besökare knappast ser något moraliskt problem.

En del andra aktörer har dessutom i reklamfilmer gjort antydningar om värden det piratkopierade ger där det oavsett hur de personligen värderar det i egen-nytta eller uppfattat samhällsproblem indikerar en brist på sund moraliskt respekt för de lagar det demokratiska systemet skapat. Jag minns där ett exempel på ett svart-får symboliserande någon av de mer nationella lite mindre aktörerna som delat upp den svenska mobil- och fasta-bredbandsmarknaden.

Att jag indikerar den aktörer ovan har mindre att göra med någon särskild önskan att irritera dem eller generellt särskilt engagemang. Snarast ser jag det närmare en rättvisefråga för att inte Com hem ska känna sig mobbade och utsatta. Och båda tycker jag kan känna glädje i skildras mer som sluga teknik-värde-skapare smart navigerande runt diverse föråldrade moraliska och praktiska idéer. Sund uppmärksamhet den trendiga annonsköparen smart uppmuntrar via belönande annonsköp medan mer imbecilla ofta män i övre medelåldern ett par år från pension reagerar felaktigt riktat på. Att bli förolämpad i rätt sammanhang är så mycket mer rätt än genom teknik-inkompetens felaktiga komplimanger i föråldrade medier som gör läsarna misstänksamma.

Nedan har vi Com hem implicit transfererande pengar till en av de större aktörerna inom visning av piratkopierad film och TV på nätet. Ett segment som trots branschens stora omfattning i det mer rumsrena inte alls behöver ha särskilt lätt att få in vettig finansiering för att ge den nödvändiga prestandan. Metoder som att starta videosajter satellit måste vanligen kompletteras i stor-omfattning genom mer direkt parasitering av gratistjänster man ej kontrollerar. Särskilt gäller det nu när länder som bl.a. Ryssland verkat blivit mer motiverade att hantera problem (inte otroligt korrelerat att vissa amerikanska företag numera är stora annonsörer hos dem).

Den indirekta sajten utnyttjad ovan hör förövrigt till en av flera som gärna och ofta manipulerar presentationen för att ge intryck av att webbläsaren inte korrekt klarar att visa aktuell film för att därigenom lura surfaren till att installera en massa förslöande skräp som i värsta fall läcker information eller gör att datorn utnyttjas för angrepp på andra. Nedan kan vi se att Google Chrome varnar för den (dessbättre framhärdar Chrome heller inte hindrande mig från att lösa problemet själv och acceptera risken för att se innehållet).

Värdet annonsköp från bredbansleverantörer skapar för filmindustri, tidningar m.fl. traditionella medier måste därför vägas mot säkert mindre men ännu säkrare betydligt effektivare summor som går till sajter som konkret skapar en alternativ gratis-värld som gör sundare betallösningar, reklam till aktörer där kostnaden ligger o.s.v. svårare att realisera. Dessutom en värld som liksom exemplet ovan kommer med andra problem inkl. virus, trojaner och kanske medieprodukter som bygger på att människor utnyttjas ännu längre utanför lagen.

I slutknorr: Dagens Nyheters upplever jag höga moral troligt tenderas att upplevas problematisk p.g.a. tekniska problem alla förutom ett fåtal klarar att lösa medan aktörer man sällan märker problem med tenderar att fatta väsentligt flexiblare beslut relaterat annonsförsäljning resp. annonsköp.