Strategiskt paradigm: Slagfältet fienden inte känner till

2013-05-06

Hur kan vi hantera en fiende som har en abnorm mängd resurser tillgängligt? Ingenting egentligt nytt från generella taktiska och strategiska principer torde vara nödvändigt för den teoretiska möjligheten att segra men vi kan se att följa paradigm kan ha värde:


  • Möjligheten för att fienden ska kunna försvara sig är att denne vet om att vi angriper.
  • Också om denne tror eller rent av anser sig veta att vi angriper denne gäller detta paradigm om denne inte kan bestämma "var / hur / när" vi angriper.
  • Där vi säger att denna vetskap bestäms av att denne inte heller i efterhand inom ett givet tids- eller energikostnads-fönster kan bestämma punkten för angreppet.

Värdet av paradigm ligger mindre före eller under Kalla krigets tidsålders (åtminstone fram till President Reagans idé om "Stjärnornas krig" vilket jag emellertid räknar till paradigm Riktad information d.v.s. förändra föreställning om världen genom att tala oavsett om helt korrekt eller helt inkorrekt information) vapen utveckling och mer idag genom att:


  • Att ytan resp. entitet uppvisar som går att nå är större och mer tekniskt och kognitivt och emotionellt varierad än någonsin tidigare (ex. inkluderande ett större antal operativsystem och hårdvaruplattformar att nå resp. ett större antal människor att ex. tala med emedan t.ex. Östtyskland hade goda förutsättningar att söka isolera medborgarna från omvärlden jämfört med ex. Kina och tror jag också Nordkorea).
  • Innovativ eller bara kompetens-utveckling för att hantera ett angrepp kan vara en enkel eller relativt görlig uppgift för vår tänkta fiende under förutsättning att angreppet kan detekteras och att dess existens som typ är känd.
  • Medan att detektion av ett eller flera sådan okända angrepp kan vara görlig behöver det inte indikera att resp. angrepp kan hanteras.

Ett tror jag genomgående mer realistiskt syn är att inte betrakta mot-medel som binärt utan att detektion av angrepp utan typbestämning snarare gör sämre mot-medel möjliga än när angreppen i sig är typbestämda och motmedel kan optimeras. Antag ex. att vi applicerar riktad information där angreppet detekteras per större befolkningsgrupp emedan där den specifika access-punkten i form av mer enhetlig under-grupp av människor inom denna grupp vilka bedöms föra informationen bättre vidare (jfr hur t.ex. svenska myndigheter ibland resonerar om information i skolan där barnen antas lära upp sina föräldrar om kost, sopsortering m.m.).


Vidare i möjligt värde för praktiskt hanterande kan vi också se att riktad information, fog m.m. kan tillämpas tillsammans med urvalet av antaget för fienden okända slagfält för att öka kostnaden / mängden energi för att detektera ett slagfält. D.v.s. kan vi små-prata lite med fienden av och till kanske vi kan övertyga honom om att de intressanta slagfälten förutom det korrekta (för att på bedömd nivå skänka informationskanalen trovärdighet och därigenom träna honom till att faktiskt gå igenom alla indikerade slagfält hellre än att tänka själv till en mätbar energikostnad för denne) finns 500 andra intressanta. Alla fordrande kanske 1 - 5 man-timmar under ett kvartal eller så.


Det tycks som vårt paradigm när sam-hanterat med riktad information också är vad vi kan betrakta strävande efter olika grundläggande kognitiva baspunkter hos deras motsvarighet för en individ avseende hur den investerade kognitiva-aktiviteten får verka (d.v.s. målsättning eller antaget perfekt fungerande):


  • Inlärning. Motsvarande som indikerat i ex. träna denne (mest proto-typiskt reinforced learning) till att förstå världen på ett sätt vi ser som mer optimalt genom det sätt han bedömer vilken aktivitet för att söka slagfältet som är effektiv.
  • Paranoia. Inducera en känsla av att tycka sig se samband men hela tiden där det heller aldrig blir tydligt återanvändbart i möster och mening. D.v.s. i de korrekta slagfältet se till att similarity finns där den i resp. "under-rum" ex. avseende sista serien med föregående serie tycks meningsfull men där det återanvänds ej är fungerande samtidigt som det trots detta uttrycks similarity med detta underrum.

Värdet för de flesta läsare ligger gissningsvis inte i att påverka olika grupper av människor (det ska dock inses att en ordentlig andel av de lässre jag har tenderar att ha en marketing motivation oavsett försäljning eller hög motivation kring någon idé om världen de tycker är viktigt att förklara för oss andra vilka vi kanske kan se som direkt subjekt till paradigmet även om jag aldrig upplevt dessa grupper som att ligga där det primära värdet kontra en motsatt grupp ligger där detta paradigm skulle tillföra värde) tror jag att konceptet som tanke-experiment kan ha värde för att ge ett alternativt perspektiv på hur drivande strategi relativt riktad information kan ske systematiserat över tiden mer genomtänkt och långsiktigt än jag tror vi vanligen vill se oavsett om detta paradigm är verkande eller om vi ser det som att olika aktörer kan själv-organisera till att uttrycka detta paradigm tillsammans utan medvetenhet om det.

Twitter för vetenskapliga publikationer

Diskuteras i:



Ett tror jag helt annat segment hittar vi genom att flytta vårt analyserande perspektiv från själva journalen till universiteten resp. eller och forskarna avseende vad vi söker hitta värde att donera till. Värdet vi söker att optimera för dessa om det ska vara höggradigt intressant är via metod ej redan åtminstone annat än ovanligt.


Några av de just nu mer framgångsrika publikationer resp. publicerings-tjänster skilde ju ut sig genom att tidigt gjort just det (ett ex. är Plos one genom den fria accessen och möjligheten att åter-publicera vilket ökar möjligheten att bli citerad samtidigt som kostnaden för att köpa ut rättigheten att själv publicera materialet försvinner - nu med högst impact factor). Problemet är väl att det innan något gjorts är det lätt att inte se en metod som existerande i det att den finns och ökar detta värde, tekniskt möjlig resp. affärsmässigt sund.

Illustrationen och den friare associationen

Oavsett "obalans" mot "mitten" i illustration Fig. 4. Clustering hierarchy by CutC fick den mig att associera till harmoni som ju inte sällan för tonerna brukar ritas likartad:



Och vem vet. Kanske är harmoni ett uttryck för clustering.

Ett riktigt dåligt skämt

Ett dåligt skämt brukar inte sällan vara ett bra skämt i den mening att det ändå kan vara väldigt roligt.


Skämtet nedan är emellertid ett exempel på ett dåligt skämt i den meningen att jag själv inte såg just något kul med det alls. Det presterades förutom en defekt-skämt-idé endast för att utnyttja att Google Docs redan startats varefter jag litade på min kreativa och verbala förmåga till att prestera något inte helt skenerande för att förklara bort den dåliga kvalitén. Givet tema näraliggande sjukdom eller olycka valde jag att undvika att skylla det hela på kroppsskada eller ett deprimerat mind-set.


Klicka för att förstora bilden