Att öppna upp sitt företag mot internet bör när resurser finns handla om mer än att ha en hemsida. Det handlar om att visa upp sitt varumärke och produkter, och kommunicera. I fallet för kommunikation brukar jag likna det vid ambassader. Olika sociala media kunde nämligen förr liknas vid "samhällen" men är för de större numera närmast att likna med världar där många samhällen existerar.
1. Pressbilder
Ett exempel jag tidigare tagit upp handlar om att göra pressbilder enkelt tillgängliga utan underliga krav och se till att de har rätt motiv. Ovanligt är inte att företag nöjer sig med bilder på ledningen (eller helt saknar pressbilder) medan foton på produkterna de säljer eller tillverkar saknas.
Att ha bra bilder på rätt saker tillgängliga är viktigt. Det gör det lättare för bloggar och tidningar att skriva bra om din produkt:
- En bra bild kan avgöra om någon ska skriva om produkten.
- "Hindra" någon från att skriva om produkten med ett dåligt eget foto.
- Göra att de skriver om produkten med bild istället för utan.
Dessutom genom att göra bilder av produkten tillgängligt via fotosajter syns din produkt oftare mot fler personer. Den viktigaste fotosajten är troligen fortfarande Flickr:
flickr.com
2. Dela filmklipp
På samma sätt som att det kan ha värde att göra foton tillgängliga kan filmklipp ge värde. Fördelningen mellan olika värden skiljer sig dock troligen. Filmklipp kan ge värde i inlägg på bloggar men fortfarande söker nog de flesta fortfarande foton. Däremot kan bra filmklipp på rätt sajter ge många fler visningar.
Den i särklass viktigaste sajten för filmklipp är Youtube:
Youtube.com
3. Mikrobloggar
Mikrobloggar kan viktigast handla om två saker. Först att visa upp sina produkter, varumärken och nyheter på ett sätt du själv kontrollerar. När ett företag skriver ett inlägg på Twitter eller dyligt syns det mot personer som väljer att prenumerera på det men kan även nå personer som lokalt på sajten söker på relevanta nyckelord.
I Sverige är Bloggy startad av Jonas Lejon viktig (och upplevde jag själv när jag testade den ett tag rent funktionellt trevlig):
bloggy.com
Twitter är stor både i Sverige och internationellt:
twitter.com
Ett stort antal andra tjänster för att mikroblogga finns och flera finns listade i Wikipedia men jag håller för troligt att de flesta listade där undantaget Twitter har få svenska användare:
Micro blogging - See_also
4. Bloggar
I de här sammanhanget vill jag gärna dela upp bloggar i två grupper. Första grupper gäller de som står på egna domäner eller på företagets egen domän (jfr Nyhetsbloggen.com). Dessa möjliggör publicering av information och ofta tillåts läsarna att kommentera. Andra grupp diskuteras separat i 5. Bloggsamhällen.
Allmänt kring kommentarer ska sägas (därför att det bland många är okänt) är att diskussion på bloggar berör åtminstone i Sverige typiskt små populationer som känner varandra. Dessa diskussioner har dock allt mer flyttat in bland mikrobloggar. Att de stora grupperna av besökare kommenterar är mer ovanligt annat än om de känner sig upprörda över något och inte sällan är sådana kommentarer väldigt impulsiva där de egentligen inte läst vad du skrivit. Kommentarer på bloggar är därför inte representativa för läsarna.
Dessa bloggar kan t.ex. användas för:
4.1. Riktad information: Fakta, nyheter m.m. paketeras för att passa en given målgrupp utan att information avsett för andra distraherar. Riktad information är mycket underskattat och dåligt använt. Målgrupp kan både vara kunder i vilket fall populationen troligen är ganska stor. Men den kan också t.ex. vara bloggar och tidningar i vilket fall det mer är en form av PR.
Syftet med kommersiellt riktad information är vanligen att:
- Övertyga mottagaren om att en produkt eller ett varumärke har värde.
- Lära mottagarna något som gynnar dom och/eller företaget t.ex. hur man tekniskt gör något.
4.2. Generera trafik på viktiga sidor: En blogg kan mycket utvecklas med enda syfte att skapa trafik på andra sajter. Sådant går givetvis att göra mer eller mindre seriöst respektive direkt eller indirekt.
4.3. Ett exempel på en seriös satsning kanske är en kampanjsajt där en tävling runt produkten följs. Det ger tävlande möjlighet att följa utvecklingen och kommentera.
4.4. En mer indirekt åtgärd är en blogg som följer hur produkten uppmärksammats i media och bloggosfären. Särskilt bloggosfären gillar att bli refererade av företagen när de skrivit om produkterna. Det kan därför ge mycket stor verkan i form av fler bloggar som skriver om den. Självklart gäller det mest bloggar som tjänar pengar på annonser eftersom dessa länkar förutom den troligen begränsade trafik de skickar stödjer Google trafiken.
4.5. Givetvis är det heller inte ovanligt med mer i sig "meningslösa" satsningar också. Till exempel vill ju många aktörer dominera SERP för sitt eget varumärke och enklaste sättet att göra det är via subdomäner. Där ser man av och till en sådan för en blogg som kanske uppdateras en gång per år eller mer sällan.
4.6. Bloggar avsedda för ej seriös eller tveksam SEO är givetvis heller inte direkt ovanliga oavsett om det handlar om mycket stora företag eller små webbutiker.
5. Bloggsamhällen
I variant av bloggar och som vanligen kallas bloggar är det jag kallar bloggsamhällen. Dessa blandar egenskaper både från blogg med de sociala media som idag oftare förvaltar diskussionen mellan personer. Ett exempel är:
metrobloggen.com
Förutom att du bloggar på undersidor till domänen finns ett aktivt samhälle där man ofta kommenterar varandra. Det liknar mikrobloggar på Bloggy.se men utan begränsningen i antal tecken.
Marknadsföring av produkter och varumärken skiljer sig ganska tydligt från vanliga bloggar. Några möjligheter som finns här men har sämre förutsättningar för vanliga bloggar är bland annat:
5.1. En ägare av hela samhället finns vilket ger möjlighet att köpa marknadsföring av en blogg skapad på samhället. En sådan kanske används under en kampanj och kan t.ex. marknadsföras genom reklam på hela sajten. Kanske rent av anpassad design på kanterna. Dessutom är kulturen med ökad diskussion intressant och ger möjlighet att berätta om produkten eller varumärket. Att be om åsikter är alltid bra och även stora varumärken ska gärna lägga lite tid ett tag på att aktivt i samband med det lite ödmjukt gå ut och höra vad medlemmar tycker som skrivit om ett besläktat ämne. Förr när jag mer engagerade mig i sådant kunde det ge väldigt mycket.
5.2. De kan användas för att marknadsföra pressmeddelanden m.m. på samma sätt som mikrobloggar. Samtidigt kan den användningen här vara lite mer tveksam. Dels handlar det om hur samhället uppfattar det. Twitter har ju alltid varit brutalt kommersiellt så där är folk vana vid sådant. Vidare kan reglerna skilja sig åt. Dessutom är jag inte helt säker på vad som gäller för det med Google och kanske finns problem åtminstone om det sker på många sajter med sökmotorvänliga länkar.
5.3. I vissa fall är de mer lämpade för riktad information. Det kan vara att en ganska stor del av dom viktiga representanterna för en bransch alla sitter och skriver i samma bloggsamhälle. Inte ovanligt är att du inte ens kan kommentera om du inte är medlem i bloggsamhället. Att ha en blogg på sådana samhällen om de berör ämnen du vill nå ut kring är därför helt säkert bra. Förutom att kommentera kan du t.ex. länka bra inlägg du hittat på sajten i egna inlägg så att du har kvar dom samt beroende på hur man väljer att göra det skapa goodwill eller ge din kommentar om något (men andra möjligheter finns naturligtvis också).
6. Wikis (t.ex. Wikipedia)
Jag tycker man ska ha stor respekt för Wikipedia och inte otillbörligt ändra eller skapa information. Det handlar givetvis om information om ditt eget företag, produkter eller varumärken där det är mycket bättre att någon ej anställd i företaget eller med kopplingar dit skriver uppslagssidor. Saknas information är det bättre att ta upp det på diskussionssidan och vid behov kanske peka ut det på någon lämplig medlems diskussionssida.
7. Sociala bokmärken
Sociala bokmärken ger dig möjlighet att skapa bokmärken ungefär som i webbläsaren. Skillnaden är att andra kan läsa och kommentera dem. Viktigare kan sajten dra slutsatser från vad du och andra gjort bokmärken av och t.ex. skicka dig rekommendationer byggt från det.
Det var nog flera år sedan jag använde sociala bokmärken men jag har ett vagt minne av att ha använt Delicious en gång i tiden. StumbleUpon testade jag en gång tror jag med ett fåtal bomärken men har trots det haft stort nöje av rekommendationerna.
Värden sociala bokmärken kan tänkas ge är att:
7.1. Ge ditt varumärke och produkter synlighet p.s.s. som diskuterades för mikrobloggar.
7.2. Belöna tidningar och bloggar som skrivit om dig eller din produkt genom att införa dem och peka ut det.
7.3. Samla länkar av intresse för kunder, besökare m.m. Ditt konto kan sedan länkas t.ex. från en produktblogg. Det förstärker effekten 7.2. kan ge.
Några välkända sajter för sociala bokmärken inkluderar:
delicious.com
www.stumbleupon.com
www.citeulike.org (mest forskningsstudier)
8. Sociala nyheter (t.ex. Digg)
På dessa sajter postas nyheter vilka användarna sedan kan kommentera och rösta på. Nyheter som får tillräckligt många röster lyfts normalt fram så att de syns mot många fler användare. Det ger sajten fler besökare och kan ibland innebära att länken blir sökmotorvänlig.
Den mest välkända sajten är Digg. Precis som för Wikipedia bör den behandlas med viss respekt.
Digg.com
I Sverige dominerar helt Pusha. Denna är det helt accepterat att posta även eget innehåll i men jag tror att det är bättre att nöja sig med innehåll av högre kvalitet som har möjlighet att få röster.
Pusha.se
9. Forum
Innan dagens sociala media kom fanns "bara" forum. Dessa är fortfarande mycket stora och viktigare är de inte sällan väldigt ämnessorterade. Marknadsföring på forum är dock känsligt och i allmänhet inte att rekommendera.
Acceptabelt är istället att ta kontakt med någon medlem om du tror att något kan passa dem att ta upp. Även tycker jag för forum till företag där de efterfrågat information om att det är accepterat att peka ut sådan. Kultur för sådant skiljer sig dock tydligt mellan olika forum. Bäst är givetvis att vid osäkerhet först fråga.
10. Sociala nätverk
Sociala nätverk syftar till att ge medlemmarna möjlighet att hitta information om andra, hålla reda vänner och affärskontakter liksom ta kontakt med varandra. Själv har jag inte mer än någon enstaka gång använt dessa och vilket värde de kan ge företag vågar jag inte kommentera. Dock tror jag nog några kan generera en del trafik men det är inte självklart att det är acceptabelt att fritt skapa en informationssida för ett företag. Sådana sidor kan vara vad sajten använder för att finansiera verksamheten.
Några sajter för sociala nätverk värda att ta sig en titt på är:
Facebook
LinkedIn
MySpace
11. Fler sorters samhällen
Wikipedia har listat ännu fler typer med exempel. Det inkluderar bl.a. samhällen för att dela musik, registrera events m.m. Min bedömning är att de typer som tagits upp här täcker upp det som för det svenska språkområdet har förutsättningar att ge väsentligt värde.
Social media - Examples
12. Fallstudie: Ford
Ett företag jag idag såg hanterade detta både elegant och tydligt var Ford. Via Thefordstory.com kan man enkelt se hur de arbetar och vilka samhällen de valt ut:
The Ford story
Bland de som tagits upp här har de använt: Twitter, Flickr, Facebook, YouTube och Delicious.
Dessutom arbetar de med externa informationssajter inriktade på respektive modell:
Enthusiast Sites
Här kan vi se att de inte arbetar med riktad information. Exempel på hur de hade kunnat göra det hade annars bl.a. kunnat vara en sajt med information för bilköpare av en särskild typ t.ex. barnfamiljer, hundägare o.s.v.
Tjänster de använder ej diskuterade här (Wikipedia länkas) är:
12.1. Scribd. För att publicera manualer m.m.
12.2. Upcoming. Tjänst för att publicera events och liknande.
12.3 "Recensioner" på Autos.yahoo.com. Exakt vad som gäller för recensioner där vet jag inte.
14. Vad ska man börja med?
En bra start kan vara att börja med den egna sajten och se till att vad besökarna kan efterfråga finns där. Trots allt är det företagets centrum på nätet. Även om saker marknadsförs på andra sajter bör informationen först och främst finnas här. Det handlar om fakta, foto, filmklipp m.m.
Foto: Ricardo Stuckert Licens: Creative Commons Attribution 2.5 Brazil
Licens: 
