Nedan har vi ex. på två design pattern jag av och till tillämpar. Det första ger en roande dimension i kommentaren med målet att därigenom stimulera arbetsinsatsen. Design pattern II har jag blivit ganska bra på att tillämpa även om det tog ett tag: exempel meningar i kommentarer löper högre sannolikhet att återanvändas direkt eller indirekt därför att man kommer ihåg dem som test-data.
Den kollektiva - flock-språks / makt-dimensionen - av vår ex. riddares uttrycksfulla för-strids-språkande är relaterat också vad diskuterat i Förändringen eller förändring?. Vidare vanligt idag - kanske också så på medeltiden - är management koncept där motivation och stark drivkraft söks födas explosivt hos medarbetarna inför en större arbetsprestation (i kontrast eller kombinerat med mer risk-baserade idéen: arbetar ni inte hårt nu kommer kinesen och äter upp oss: du tar de ritningarna och flyttar till Kina medan ni sitter kvar här i Myggträsk och super på en parkbänk).
Där är det på alla sätt bättre att ha längre gärna lite ovanliga kanske rent av något underliga i grammatik eller referenser genom att det detekterar fler fel utan att egentligen (med algoritmer jag arbetat med) typiskt förutsätta att fler eller längre fram planerade funktioner måste finnas för att testa något föregripande. Mycket typiskt för de flesta referensböcker inom lingvistik är ju den pedagogiskt helt säkert vettiga konstruktionen av oerhört enkla kortfattade meningar som exakt illustrerar ett "fenomen". Emellertid är de föga realistiska för alla av de vanliga praktiska tillämpningar och är vad man som test-data bättre är försiktig att använda uteslutande eller i väldigt hög utsträckning (fortfarande så klart praktiskt ibland för att testa enskilda saker eller enkelt se förändringar över semantiska skalor eller hur logiken klarar att särskilja samma meningar från start men med ett extra eller annorlunda argument mot slutet för ett av verben).
