Dreamer kommer med varning för det komiska

Förutom att jag idag redan uppmuntrat mina många hårt-kämpande läsare i en onödigt tråkig grå vardag med kanske få ljuspunkter i Att göra samhällsvärde av kulturskribenten finns också publicerat på Hans Husman om Konst - - och också publicerat direkt här (korrekt handikapp-anpassat för inkludera även de mest förslappat tråkiga vilka att döma av många e-post jag fått genom åren representerar en försvarlig andel av dom som läser vad jag skriver).

Mer Dreamer:

• Mänskligt i medvetandet så vardagligt att vi inte - ser - det (2013-02-09)

Och för den långsamma kunskapens skönhet ett konstverk format av ord till ridiculus:

• Att göra samhällsvärde av kulturskribenten (2013-02-10)

Många menar att ridiculus är den högsta konstformen. Tveklöst en av de mest populära. Själv lutar jag allt mer åt att det är ett otäckt vapen som korrumperar ungdomar, äldre, kvinnor och andra som kan vara överdrivet känsliga för att den lockelse det vulgära kan ha reducerande det verkliga värde stor konst har. Vår genomsnittliga svensk skulle otvivelaktigt förbättras en hel del på att spendera helgens timmar med att uppleva och fundera över slow men verkliga skapelser som Min Check Point Charley visualitet bok-illustrerar blodet i dimman istället för teve.

Att uppleva sig road är effekten av en kognitiv-mekanism för att identifiera det ofarligt inkorrekta feltolkat och ge reinforced learning så vi minns det. När folk riktat berättar roliga historier, gör komiska teckningar o.s.v. är det inte mer verkligt värde än droger, alkohol, karusseller m.m. kan ge en upplevelse av det overkliga och oviktiga. Det gör oss inte mindre mänskliga men hindrar missbrukaren från att bli mer än det mänskliga.

När du riktar vapnet kan du manipulera enklare människors uppmärksamhet till det triviala. Kanske är det vad som kan föra dumma hela folk? Och driva dem till tekniskt-slaveri under mer utvecklade civilisationer?

Länken är därför inte vad som ska ses som uppmuntran till ridiculus. Istället ska det tolkas som ett utställningsexemplar jag skapade för att dokumentera företeelsen. Läs och fundera över det allvarliga och se förbi det "roliga". Idé: Kanske borde "roligt" vara just sådana nyttiga tankar?

Mitt mindre komiska och mer utvecklande visuella konstverk - Dreamer - publicerat igen...

Fågelinfluensa: Kina (men inte i Shanghai)

Trodde för ett ögonblick att det var i Shanghai vilket varit mer av nyhetsintresse givet allt fågelfä som vi kan gissa kommit in i staden för att föda de 2 - 4 miljoner extra innevånarna staden för till nyåret.

Men om uppgifterna nu stämmer betryggande inåt på ungefär förväntade områden (som ju med våra mått mätt är gigantiska i storlek).

View Larger Map

Att göra samhällsvärde av kulturskribenten

Kanske kan en betydande andel av alla problem våra tidningar berättar att de har relateras till att många av deras skribenter inte är vad läsarna upplever samhällsviktiga? Ska vi nu betala för att läsa en tidning vill vi givetvis mer än att få nöje själva känna att vi bidrar till något viktigt spridande kunskap bland ungdomar, äldre m.fl. med ett tydligare behöv att lära resp. uppdateras. Sajter som Wikipedia, Plos.org och arxiv.org (sorted expert training ovanpå Citeseerx hellre än sökfunktionen eller mänskligt arkiv - trots det vad som drar horder av läsare från DN, BBC m.m.) tar allt fler läsare och en till recension eller funderande om könsroller, ideologier, tv eller konst lär inte lösa det.

Mer än att som allt vanligare krympa populationen kulturskribenter (vi som ett första ex. utgår från: men mycket mer onyttigt finns givetvis) finns verktyg som utvecklar stocken. Det kritiska är att varken se dem som offer eller vilka som själva kan klara att lösa problemen. Vi behöver som samhälle förädla dem till nyttiga verktyg som ger oss ett verkligt värde mer än att vi mest för vi tycker synd om dem efter att ha läst deras senaste otäcka rapporter från en biotyp i utrotning kanske lössas ha läst tidningen men helst ännu mer slipper.

Ett perspektiv och en kunskapsmängd ofta grundlagd ("har fastnat" men ska gå att skaka loss) smalare idéer om nöje, kultur, familjeproblem av de enklare slagen med föga samhällskostnad, semester o.s.v. med föga egentligt samhällsvärde - i bästa fall onyttigt nöje - gör att vi måste förstå att det lika mycket ligger på vårt ansvar att anpassa vårt språk mot dessa som för dem att lära nya ord och begrepp.

För att förklara lätt-tillgängligt (och därmed mer energieffektivt och troligare med större spridningseffekt d.v.s. samhällsvärde) illustrerar (bra ord både vad samhällsnyttiga i industri och forskning resp. kulturarbetare och kulturskribenter upplever sig förstå) med ett exempel:

Texten märker vi har verkstyngd och kunskapskrav vida högre än recensioner av tv-program, romaner och flick-skvallriga krönikor och familj och kändisar klarar att stimulera skribentens kognition till utveckling och med ökande ålder bibehållen tankeförmåga (hög ålder och "fördummande" artikel skapar nog ibland en ond-cirkel). Men för att liva upp och ge koncept mål-personen kan anknyta till exemplifierar jag med hemvanda begrepp. Först mer eller mindre en artikelplanering några veckor framåt i ex. Dagens Nyheters kulturbilaga (att den är vad jag upplever mer läsvärd och intressant i DN ursäktar inte att den inte bidrar till rikets tillväxt och uppmuntrar till viktiga samhällsbyggande framsteg).

Exemplen citerade nedan (eller klicka bilden ovan för att förstora...

"Slutligen / kompletterande kan vi också tänka oss att ett mindre antal färdigt givna koncept kan ges anropande som markeras dessa (ev redundant sig själva ibland). Ex. vulgär-kultur, manligt revirtänkande och patrikaliskt kvinnoförtryck, matematik, skog, buskar och natur, färger och konst m.m.

6.4. Ev. i övrigt existerande koncept ej med i 6.3. och ej instansierade låter vi finnas kvar ungefär som spreading activation bryggor / collocation markörer / geografiska formationer o.s.v. Vi tänker oss dessa ansluta till instaniserade koncept, hierarkiska noder resp. varandra med en egen tunnare linje / eller med mer vitt i bakgrund ungefär. Lite som lymfan vs. blodkärlen. Viktigt men inte poesi potential i det."

Notera också hur jag en bit nedanför använder en poesi-referens - rent av uttrycker mig poetiskt. Detta är inte onyttigt eller för eget nöje. Det är viktigt:

• Ett av kultur-skribentens få verkliga expertområden.
• Den kan både uppleva ett erkännande av något de spenderat mycket tid på som intresse och kanske fått artikel-pengar för eller ett bidrag från staten eller fond för att ge ut något om.
• Och kompenserar slutligen för den känsla av otillräcklighet som annars föga konstruktivt kan konvergera till nedstämdhet, uppgivenhet och en känsla av att vara underlägsen i ett upplevt svårt område.
  

Målet är ju att uppmuntra till att skriva om något nyttigt även om det kommer med en ansträngning där något nytt behöver läras. Vi vill därför inte genom att ej tänkt igenom saker tillräckligt trycka ner kulturskribenten utan uppmuntra denne. Precis som ex. med hundar och barn (eller forskare med diverse symboliska priser) ger det mer att glatt som i ex. uppmuntra istället för att kritisera deras oförmåga. Deras misslyckande är verkligen lika mycket den kollektiva impotens som fått oss att acceptera tidningarnas infertila subkultur.

Musiken saknades i ex. men den kan man mer passande lägga i en ljud-slinga (ex. inspelning eller som i video-klippet vad man presterar själv). Det är säkert inte främmande för kulturskribentens mer "hippi-ostrukturerade" arbetsplats (vinande eller värre ska dock aldrig accepteras) jämfört med hur den kan se ut om några år efter dessa tips och mer spännande vi säkert kommer få se på vägen mot den goda industralisering som kommer ge medias "landsorts-folk" och samer det moderna samhällets alla värden.

Google googlar med Google-NGRAM: Antalet indexerade sidor fel

Vågar vi spekulera att Google's index nu är mer beroende av sista versionen av Google NGRAM? Denna hade ju part-of-speech med adjektiv, subjektiv, verb m.m. utmärkta. Själv har jag tråkigt nog inte mäktat att få den nedladdad (mycket annat tas ju nuer kontinuerligt och pos har gjort stort till ganska stort om än inte gigantiskt - och big data blir det först med P ( A | B ) över långa relationer för olika expertområden d.v.s. ex. om Google för varje ngram beräknar frekvensen de förekommer med tillsammans med varje annat i resp. bok) - Google skickar mig nog en USB eller liknande med alla Google NGRAM filer för att jag skrivit om det antagna felet här (annars kan ju folk få för sig att de börjar bli veka och rädda för konkurrenter och smyger med varje små-saker som kanske inte är 100% rätt så att inte Bing ska hoppa på dom).

Tittar vi på träffarna Google gav mig för dessa fyra sökord noterar vi att den längsta termen ger oss flest träffar:

“the man” = 581,000,000
“old man” = 259,000,000
“the old” = 879,000,000
“the old man” = 997,000,000

En orsak kan vara att Google skurit citationstecknen utan att meddela. Google vill allt oftare kanske sista året gärna ta bort det, och sällan eller aldrig med vad jag upplevt har någon fördel. Ett exempel är sökrutan där om jag har ett initialt citationstecken och väljer att gå vidare med nästa ord i förslagen i markov-ledjan kstar Google bort mitt citationstecken som jag behöver lägga till. Kanske är det så att Google snabb-parsar sidor helt utan the m.m.? Kanske fungerar bra för det mesta utom vad man särskilt kanske gör det för.

Emellertid skär vi citationstecknen får vi:

old man = 2,380,000,000
the old man = 2,510,000,000
the man = 4,850,000,000
the old = 9,900,000,000

D.v.s. förklaringen tycks inte ligga i att Google skurit citationstecken."

En förklaring skulle dock kunna ligga i hur Google parsar med hjälp av nya Google Ngram (se också för en längre introduktion till Google NGRAM) Notera först att vi får ca 840 M i summa när vi adderar “the man” + “old man”.

Jämför gär a ex. med hur jag ser på NP konvergens i drifting thoughts där aktiviteten för NP konvergen till motsvarande en neuron här för the old man men konvergensen styrs av föregående, eller kanske enklare dependency grammar där the och old kommer peka på man. Dom relationerna kan vi ju förslagsvis bestämma statistiskt med just P ( A | B ).

Men om vi inte parsar på det sättet kan det ju ligga nära till hands att se att "the old" hamnar högre i frekvens än "old man" och därmed bli benägen att välja "the old" som en fras och "man" som en fras efteråt trts att det verkligen inte blir riktigt rätt här. Problematiken var generellt var vad Lauer pekade på i samband med att introducerade sin dependency parser: Corpus Statistics Meet the Noun Compound.

Mannings (s. 429) menar dock att det inte behöver vara ett argument mot träd-grammatik (vilket jag avstår att bedöma då jag inte använder dem) utan att problemet går att komma ifrån där också om representerar trädet genom att också markera varje NP och där utgå från dom noder som kommer närmast åt egentligen rätt håll.

Antar vi att vi gissar rätt ligger det kanske nära tillhands att tro att Google antingen skulle ha dels en 2gram representation och en 1gram på den. Men jag skulle gissa mer på att det är något med taggningen i den senaste Google NGRAM som gör att man kanske hamnar i sådana här preferenser lite varstans. Oavsett om det är relaterat det datat eller annat har jag en känsla av det kanske är relaterat till diverse småsaker jag upplever mig störas av hur Google ibland ger sökordsförslag med en irritation ny sedan ett tag nu.

Med stor glädje och förhoppning om att detta är ett exempel med en mängd liknande större problem för mer ovanliga ngram av dom sorter man i brist på andra corpus tenderar att använda sociala media, webben, specialiserade sökmotor (jag hade stor nytta av att spindla ner MIL (finansierar mycket forskning och publicerar många av artiklarna i egna register som finns på webben: bra corpus för hard science medan computer science inte adderar något jämförbart med Citeseerx) och utnyttja deras sökfunktioner men det tycks ha stängts ner nu i den mening att förfrågningarna last-delas ner till långsammare tid så nästa gång blir det att tröskla deras PDF-filer lokalt istället) givet att det knappast lär störa sökresultatet eller informationssökare, men däremot alla veta och rika företag och universitet som betalar för att göra annat än få sökmotorförfrågningar (2010 tror jag att jag prövade det sist och om jag minns rätt bottnade fria förfrågningar ut redan efter kanske 10000 förfrågningar vilket verkligen är ingenting). Har det inte ändrats känns det bra med lite sunda utmaningar. Får folk vana i att ta data från en källa sitter det hårt och det byts ogärna på tio till 20 andra.

Google ska förövrigt noteras ha värde framför Bing rörande detta och värde av den sort vi gärna vill se i verktyg som används i skolan. Google via API:erna jag noterade förr, resp. också numera av och till när jag söker normalt men utesluter domäner från sökresultaten (d.v.s. vad som tänkbart kan göra att man kan plocka ut relativa potens-skillnader mellan sajter läckande mer än nödvändigt) kommunicerar Google det tydligt genom att fråga om jag är människa. Det irriterar mig men jag får inte förfalskad information tillbaka. Förfalskad information besvärar inte mig i något relaterat detta eftersom det detekteras utan problem men det är mycket problematiskt genom att det indikerar att man saknar design rules för quality assurance and true moral commit. för sådana här tjänster får man givetvis aldrig ge korrupt information ut. Särskilt inte om man inte sunt kan separera det till IP utan det går bredare ut över många motsvarande IP-rymder hos ISP:er.

Bing är också tråkig i att Microsoft uppenbart har information och statistik nog för att göra något vettigt av den men ändå tycks det aldrig bli av. Om något känns det lite som att de kanske har ett problematiskt fokus på kunskapskoncept som var och fortfarande är viktiga i Word m.fl. liknande produkter men inte alls är vad som just adderar något bra för att generera sunda sökresultat. Faktiskt är det inte svårt att med information Microsoft exporterar räkna om deras SERP:ar med spam-sajterna nerskjutna och bättre överensstämmelse med vad man faktiskt söker efter utan att behöva utnyttja trust-indikationer domän, inlänkar eller annat.