Får vi i:
Argumenterat p.s.s. att nyheter slavläger m.m. tydliggörande arbete under slav-liknande omständigheter gör husneger som koncept i nedan också tydligare:
Fortsättning på: Visuell Propaganda: Massa Bossman Nordkorea med Husnegrer
2015-02-21
Att förstå begränsning hos händelse och effekt
Vi utgår för det mest grundläggande från en enkel mening för vilken vi under analys antar ingen vetskap i common sense lika lite som historik i form av pågående diskussion kring händelsen:
Prince Ingvar angers Queen Victory with a letter
Effekt på Queen Victory "tillståndet"
Vi har nu en effekt på Queen Victory (inbärande ungefär att "she angers over "the cause""). Denna har vi i meningen i sig ingen indikation om var begränsningen finns.
Ofta för många effekter på något kan man när exakt avslut saknas med ganska god rimlighet anta en exponentiellt avtagande kurva följande vad som är typiskt för situationen. Utan mer information än i meningen är det dock inte helt stabilt att göra:
- Personer kan uttrycka känslor i pågående nyhetshändelser snabbt passerande.
- Medan som vi vet annan irriation kan kvarstå hos individer under väldigt lång tid.
Så effekten är här [unbounded].
Bounded men Unbounded
Antar vi nu att vi istället har meningen:
Prince Ingvar angers people with a letter
Är vi nu i effekt även unbounded avseende de entiteter effekten antas orsakas på. Vi vet ej hur många dessa "people" är och ej heller när effekten på resp. avslutas (eller ens i genomsnitt).
Orsaken: Bounded
Prince Ingvar är dock begränsad till en person:
Prince Ingvar angers [...] with a letter
Det hade i kontrast istället kunnat varit fastlands-kineser besökande Hong Kong för att shoppa som gör Hong Kong bor arga (jag har får jag erkänna aldrig tittat närmare efter hur det rationaliseras kring varför det blir mer sådant - folk som kommer utifrån och handlar brukar ju ex. i Sverige ses som bra - utan har bara antagit det som avspeglande mer "unbounded" dynamik kring polarisering). I vilket fall effekten blir unbounded-bounded som funktion av:
- Om antalet personer besökande är bounded .
- Eller om vi så väljer antalet personer besökande är bounded under en specifik tidsperson.
D.v.s. i all praktisk exakthet vi får med antaganden vi gjorde om vetskap är vi här unbounded i mening av orsaken. Finns ett samband mellan effekt och orsaken, och orsaken i morgon blir tillräckligt större än idag tycks det rimligt att ej utesluta att effekten vi då ser blir större.
Är brevet bounded eller unbounded?
Det kan tyckas att effekten i parametrar för orsaken är bounded rörande brevet Prince Ingvar skickar. Det är åtminstone ett brev (vi antar vidare ett specifikt brev) som gör proto-patient argare jämfört med hur hon var innan avseende proto-agent Ingvar.
I kontrast kan vi ju istället ha:
Prince Ingvar angers Queen Victory with letters
I vilket fall inte bara effekten av det första brevet är unbounded avseende Victorias tillstånd utan Ingvar kan dessutom skicka fler brev efter det orsakande även de effekt.
Irriterande nog kan Ingvar givetvis för fallet med a letter också göra bland annat:
- Springande av och till hållande upp samma brev framför ögonen på Queen Victory
- Skicka samma brev flera gånger (d.v.s. vi - eller bättre sagt: jag - har implicit gjort common sense antaganden i diskussionen här trots att vi skulle avstå från det).
- Kanske påminner externa personer av och till drottningen om brevet trots att det skickades en gång. Mycket vanlig situation rörande nyheter eller uppslagsböcker där det mesta redan inträffat man kanske då bedömde från ex. några grammatiska samband borde ha varit bounded.
Så låt oss sammanfatta vad vi har för effekt-parametrar i bounded
Jag kan tänka mig att vi kan förenkla ner en del här rörande hur denna typ av meningar ofta uttrycks men kan också tänka mig att det kan gå fel av och till utan riktigt uppleva att jag kan ta ut test-fall tillräckligt. Därav uttrycker jag detta "ungefär" enligt nedan (en del av rymden framgår inte den del av "arbetsminne" vi ser):
STATE_EFFECT är effekten meningen indikerar. TOWARD uttrycker de dimensioner förändring är förväntad att gå att uttrycka via (samt just nu tillfälligt är dimensioner förändring kan sägas gå mot som konvergenser i mening av "nya händelser" - ex. CONFICT - inkluderade, och primärt ovan UP för ökad aktivitet (är du är arg är du mer aktiverad) och NEGATIV rörande bl.a. men ej uteslutande attityd från patient till agent (mer avgränsat attityd för pn_negative och förhoppningsvis här ej med pn_positive).
OVER indikerar drivkraften till hur denna effekt uttrycks och realiseras. Här satt till CAUSE. Vi kan förstå OVER via här transformation till menings-typen:
Queen Victory angers OVER Prince Ingvar with letter
Queen Victory angers TOWARD positiv, negativ, ... OVER Prince Ingvar with letter
Queen Victory "activity = process of agentative change" TOWARD positiv, negativ, ... | IN=angry (IN ≈ i mängden av effekt-förändring vi avser som möjlig) OVER Prince Ingvar with letter
Queen Victory is angry over Prince Ingvar with his letter.
o.s.v.
IN uttrycker fuzzy den yttre "tolknings mängden" effekt verkar i. Detta är vad vi när händelser förs samman kan välja att expandera, beräkna similarity med som begränsning o.s.v. mer kostsamt. Utanför det är syftet och direkt så att uttrycka antagande i ett begripligt koncept för den som läser utskriften (d.v.s. i allmänhet jag) och därav att det skrivs om till NP (vilket rörande similarity är nödvändigt: verb-formen hade fungerat lika bra).
CAUSE definierar "agentativa" orsaker d.v.s. här proto-agent Prince Ingvar tillsammans med verktyget letter.
ON definierar vad effekten induceras på. Här proto-patient i form av drottningen.
Här implicit definierat gäller därför att vi har en stycken aktivitet. Vi hade också kunnat uttrycka det som två aktiviteter: Att proto-agent gör något resp. effekten det orsakar på proto-patient. Emellertid gäller att vi när meningar uttrycks så här att man kan uttrycka dem just förenklat som en aktivitet där jag upplever att man skapar onödig komplexitet uttryckande dem som flera: Konkret praktiskt har vi implicit den orsakande processen i CAUSE.
Vidare gäller att aktivitet här har en komplicerande faktor (egentligen två stycken: dessutom ett verktyg) - jag misstänker föll bort från körningen skärmdump kom från ovan - genom att STATE_EFFECT ej självklart kan ses som bounded till proto-patient. Begränsar vi till förändrings-effekter gäller att:
- Prince Ingvar tänkbart blir mer "UP" (mer aktivitets-benägen) själv av att lyckats reta upp proto-patient.
- För resp. positiv och negativ (generellt för mina exempel när uttryckta utan avslutande e för resp. samt utan ev. för epitet som pn m.m.) gäller att default-perspektiv för dimensionernas giltighet står ovanför proto-agent och proto-patient mer eller mindre inkluderande resp. D.v.s. vi kan förvänta att "mirror" eller "spill-effekt" rörande förändring mot det negativa kan uppstå här också för proto-agent. Bland annat genom sådant som:
- Andra upplever honom som mer negativ retande upp proto-patient.
- Proto-patient i kommande händelse retar nu upp honom för att "balansera världen".
Enklare uttryckt: Retar person A upp person B behöver upplevelsen av det ej vara begränsat till B. Det kan indirekt orsaka negativ upplevelse även hos A när B reagerar tillbaka.
Abstrahera från konkretiserat
Slutligen även om händelsen indikerar i en ensam mening i allt är entydigt bounded gäller att normalt aldrig uttrycks för det faktorer "hanterande" abstraherande av möjligheten:
- Att i ex. proto-patient blev uppretad av proto-agent indikerar möjlighet att generellt reta upp samma proto-patient.
- Möjligen ej vad som kräver att samma proto-agent och/eller brev används.
- Kanske inte ens samma proto-patient som mål utan snarare ex. kategorin drottning.
Men det är nu sådant som analys av många nyheter kan lära oss en del om resp. så väl införande en del "förenklingar" / "bättre upplösning" i analys av enstaka bitar från vad vi allmänt vet om människan. Just här kan vi använda följande förenkling indikerande att dimensioner existerar annat behöver hantera:
- Proto-agent är också EMO_STIMULUS (eller enklare STIMULUS följande Verbnet's grovare roller).
- Proto-patient är EXPERIENCER d.v.s. upplevande.
- Och bedömande på det om pay-load i upplevelsen är positiv eller negativ.
Rörande sådant generaliserar det normalt till allmän-mänskligt men kan ha specifika faktorer uttryckande bounded tydligare än vad som är meningsfullt att från söka det abstrakta uttrycket för. Trivialt ex. tidigare att reaktion från proto-patient till proto-agent givet att proto-patient blir arg p.g.a. vad proto-agent gjorde är vad vi generellt kan vänta som möjlig.
Bounded / Unbounded för NP-fraserna i teoretiska ramverk
De två gånger jag uttryckt logiken kring bounded av NP-fraserna i händelser (d.v.s. här proto-agent, proto-patient och instrument) har jag upplevt det som något jag ej tidigare sett i teori. Emellertid är det ej riktigt så utan ganska troligt att jag såg det första gången (såväl som helst säkert andra gången) berodde av att jag tidigare sett hos Jackendoff (ex. att läsa i Saeed, Semantics, 9.6.5 som jag sett också finns i sin helhet på nätet). Emellertid tycks för mig att Saeed kanske missade delar av poängen av det i hur han uttryckte det genom att begränsa för mycket till diskussion endast av NP.
Vidare gäller att för mängder och grupper gäller praktiskt ofta att vi ej kan se dem som bounded för händelse utan annan indikation. Gäller effekten på ex. the beach så får vi möjlig dynamik:
- Bounded över the beach.
- Vilket emellertid förutsätter att location the beach är det väsentliga.
- Handlar det om tio st nävar sand på the beach har vi ingen känd begränsning rörande effekt-sannolik om tio st är angivna.
- Och om tio st. nävar ej är angivna vilka har vi ej annan begränsning än all sand på the beach vilket vi inte med någon common sense någon har kan skatta för någon strand.
- Eller om det gäller alla nävar sand möjliga på stranden är det ej heller beräknings-bounded.
- Vidare är det föga troligt bounded av sanden så mycket som själva händelsen i övrigt: Ex. om händelsen inkluderar personer görande något med sanden antalet personer.
Diskussionen ovan är inte helt bra: Bättre sagt gäller idéen att mass noun, count noun och group noun säger något om bounded under antagande att bounded är funktion av antal (snarare än vikt, emission eller vad helst som saknar samband med det). Vidare retar A upp group B och storleken av group B går mot oändligheten för den form av händelse retar upp är så är endast effekten A har i mening av antalet personer som retas upp en begränsande faktor: Kristna och Muslimer är två grupper unbounded.
Vidare som jag avstod från ovan - såväl som kod ännu i alla fall - kan vi tänkbart beroende på argument-ordningen (proto-agent orsakande upplevelse hos annan alt. hos sig själv) tänkbart implodera dimensionerna kring bounded utifrån vilken bounded den som skriver typiskt antar och avser. Jag vågar inte riktigt göra det idag.
Förövrigt PCS i bilden kan sägas stå för Process Componential Analysis d.v.s. i huvudsak hur jag representerar delvis skapande nytta av Jackendoff hur såg på "händelser" såväl som desto mer senare arbeten. Den intresserade kan ex. jämföra med tidigare diskuterat kring Dorr's LCS (eller från manualen på nätet: LCS documentation) som åtminstone delvis är mer begränsat än vad vi uttrycker ovan (men kanske fortfarande så fångar mer i vissa områden). Något - upplevde jag - fascinerande tycks från något jag läste att Department of Defence, US, kan vara på väg att beställa annotated corpus för LCS. Jag kan förvisso förstå att de kan få ut värde av LCS men jag ser inte att man inte direkt (givet att kopplingen direkt till språk just är abstraherad) kan parsa om annan annotated (vanlig treebank) till LCS-form. Jag tvivlar ju stark på att fel-andelen just kommer ligga i den processen om man ska skapa nu annotation med nya saker att bedöma ifrån för åtminstone jämförbart stort corpus medan fel-nivån rimligen enklare kan kontrolleras bara genom att parsa och sedan gå över några tusen till tiotusentals resultat.
Muslimskt råd och den negativa stereotypen
Vad som stör mig lätt rörande diskussion i:
- Muslimskt råd är varken problemet eller lösningen: En nolla i sammanhanget (2015-02-21)
- Riktad information - Förenklad tankemodell individens argument (2015-02-21)
Är att det i händelse ursprungligen citerad rör sig om assert kontra en upplevd negativ stereotyp. Det är ej sunt att denna fråga - särskilt som här i Sverige - för muslimska organisationers individer (per definition av fenomenet som sådant) reagerar som i kontext av aktiverad negativ stereotyp.
Det tycks för mig att vi kanske underskattat problemet här. Dynamiken som sådan hit genom åren är i det mest triviala i varje litet steg välkänt för mig: Den nära ngram-associationen kring religiöst gemensamma koncept (ex. för svenska muslimskt) med koncept bredare associerat terrorism samt från det meta-koncept som tycks inkludera från båda men ändå kombineras med ex. muslimskt i nyhets-titlar m.m.
Det förvånar ändå att effekten i Sverige är sådan att man allmän-typiskt reagerar som av en negativt stereotyp i bredare grupper som i all rimlighet som sådana ej borde vara där dom gör det. Vad som stör mig är att det känns som att en effekt-dimension rörande något bredare kanske är felaktigt förstådd (jag betraktar sällan här förutom några i det mer begränsade rörande antal individer och geo fallstudier i Sydsudan, Libyen och Syrien ett antal år sedan utan intresserar mig i allmänhet numera för politiska områden i Asien). D.v.s. jag gillar ej att Muslimskt råd reagerar på en stereotyp som ej borde ha något med dom att göra men där problemet som sådant självklart är bredare eftersom vi nu väljer att här (kanske) avslutande diskussionen väljer att se det i världen av stereotyper där reaktion i sig ej behöver vara rationellt.
Vidare bredare behöver man reflektera vad det innebär avseende någon stereotypen ej borde verka på om faktorer som grovt "självförtroende individ" resp. samhälle diskriminering, polarisering m.m. var sundare när denne accepterar den negativa stereotypen som verklig. Innebär det nödvändigtvis att man löser mer och fler problem eller kan det öka sannolikheten för att individen radikaliseras? Grundproblematiken är att vi här fått negativa stereotyper verkande bland personer hörande till religioner de ej borde vara verkande på.
I princip tror jag processen indikerad av mig i Riktad information - Förenklad tankemodell individens argument (2015-02-21) och allt jämförbart såväl som vad Sahlin efterfrågade bör motverka negativa stereotypen som verklig för de individer som skapar och talar informationen (vilket ju i diskussionen i detta inlägg är den grupp vi betraktar medan individer bredare utelämnats).
Riktad information - Förenklad tankemodell individens argument
Individen kan se sig som del av n st "samhällen" i det större samhället: ex. skolklass, arbetsplats m.m. Bland dessa kan åtminstone 1 st (ev. fler: Jag vet inte säkert om det i praktiskt betydelse i effekt individ någonsin kan vara fler än en 1 st under en ganska lång stabil period) vara "divergent diktatorisk".
Därför att jag här förenklar från också från redan tidigare diskuterade förenklade perspektiv inför jag divergent diktatorisk som term för samhällen vilka har egenskapen att när personer agerar som del av dessa (ex. under skoldagen med vänner och lärare där o.s.v. - Jag höll nästan på att skriva "även om nu skolan inte är divergent diktatorisk" - men i all verklighet för ungdomar torde individens roll, värderingar, dagligt språk m.m. radikalt skilja sig från ex. i hemmet med föga accepterad insyn från resp. in i den andra). Detta är bl.a. den typ av extremism samhällen som kan uppstå som del av större samhällen.
Tända eld på dig själv subkulturen bland Tibets munkrörelser var förr ett ex. på detta innan problematik hos den större rörelsen att ta avstånd från subkulturen gjorde den till mer allmän än den religiösa sekt inom klostren där den började.
Det är först i divergent diktatorisk tillstånd individen mer sannolikt hamnar där han orsakar problem inkluderade självmord som medel mot ett större mål. Att vi ej kan sätta samma stämpel lika enkelt när självmord märks i resultatet är inte så mycket problem som möjligt.
När individ är i tillstånd av divergent diktatorisk d.v.s. i den del av vardagen definierat av subkultur med denna flagga är det inte givet att vi kan argumentera med honom i perspektiv från andra samhällen han är med i.
D.v.s. generellt är det en positiv faktor när kontakt till och från individen ökar till och från samhällen denna är del av eller ej är del av men kan associera sig till (så länge som normalt moraliskt sunda). Därför att i den mån (lämnande effekt på individen) denne ej är stabilt i divergent diktatorisk undergräver det divergent diktatorisk som fenomen rent allmänt: Fler individer med ökad kontakt allmänt ~ Större sannolikhet att kontakt först in i divergent diktatorisk. Det samma men mer praktiskt troligare påverkande gäller alla samhällen ej divergent diktatoriska men är associerade i den mening att de ex. kan vara den större mängd man rekryterar från.
Vidare desto troligare kontakt individ har relevans för situation för praktisk situation i divergent diktatoriskt desto mer sannolikhet tycks det meningsfullt - brytande potentiellt av själva divergens processen - att jämföra argument i resp. samhälle.
Möjligen överskattade jag här min förmåga att klara att förenkla ner en redan rörande vad här tidigare diskuterad förenkling av delar av abstrakt modell (såväl som i det praktiska grundläggande antagande för hur bl.a. similarity - perspektiv - såväl som bluelight intensity - spridningsförmåga - beräknas). Det förvånar mig egentligen: Förstår jag en förenkling som sådan har jag alltid kunnat förklara den bra även om jag inte alltid väljer att göra det. Det viktiga jag ville nå till att förklara är att:
- Själva situationen att en organisation så exakt inkluderar medlemmar varande ett problem gör det närmast när så är fallet meningslöst att ha konstruktiv dialog med dem: När så är fallet är dom normalt nära problemet i sig.
- Medan det för övriga grupper, organisationer, individer m.m. som en individ nära en punkt där denne kan gå över till att bli ett samhällsproblem (och ofta just där också väljer att ställa sig utanför samhället som definierat av nära nog alla andra) handlar om att addera positiva argument med förtroende att också andra gör det samma därför om endast ett få gör det har det föga effekt tillsammans.
- Och positiv effekt av att en organisation gör detta kan också ligga i påverka andra organisationer att göra det samma.
Muslimskt råd är varken problemet eller lösningen: En nolla i sammanhanget
Mer strunt från folk som tänker smått där dom själva står vilket när det handlar om en organisation uttryckande försökt av representation av något ej smått eller smalt gör det värt att kommentera:
Och vi kan p.s.s. argumentera att en idrottsförening, en skola, en finansierings-fond associerad stat, kommun, landsting eller stat inte har något ansvar för att argumentera mot rasism eftersom rasism ej stämmer in hur man centralt definierat ideal-medborgaren.
Defekten i tänkandet är punkten man tar perspektiv ifrån. När gemensamt samhällsansvar är motivation är perspektiv logiskt ej en själv i resp. samarbete utan perspektivet från problemet. D.v.s. man önskar ej primärt reducera sig själv i en ideal men föga praktiskt värd så mycket som att presentera argument mot ex. ett rasist tänkande med medvetenhet om att ju fler perspektiv av dem som presenterar dem till det perspektiv mottagaren finns i (snarare än när argumenten kommer från ett samarbete reducerande bort mottagaren i vilket fall det givetvis är mindre intressant att lyssna på). Man önskar hindra att problem väger över.
Frågan för Muslimskt råd borde därför vara perspektivet hos problematiken hos individen resp. den bärkraft man själv kan ha adderande argument till andra organisationer. I all verklighet tänkande som Muslimskt råd inducerar man för övrigt samarbete lösande problem verklighet av att:
- Vi kan ha problemet.
- Eller så har vi Muslimskt råd som definierat bort problemet som något de äger eller har ansvar för. D.v.s. är en nolla i sammanhanget.
Görande med förvisso enskilda undantag alla utanför diskussionen här den muslimska kulturen i Sverige antingen som ett problem eller ingenting.
Det är svårt att ta en samlad representation för något nära trosföreställningar som religion och politisk ideologi utan att klara att ta ansvar för problem hos den egna gruppen såväl som andra grupper (d.v.s. kritiserande de närastående inom eller mer eller mindre distansierande utomstående: Ex. det senare när kanske den egna religions utövare utsätts för förföljelse snarare än att säga att personer inom den egna religion ej förföljs).
Jag har inte alls här imponerad av Muslimskt råd och tycker att det pekar på ett möjligt mer generellt problem i brist på egen funktion hos organisationer likt denna kan fodra ett större gemensamt tänkande bland svenska samarbeten. Vi kan ex. tänka i termer av att likt hur vi har information och vetande hanterat i grundskola för att möjliggöra bidrag av olika former kan man generellt exkludera religiösa organisationer som är pan-hanterande vilka ej har information inom dessa områden. Så kan resp. välja själv och välja systematiserat förenklat. D.v.s. från en religiös byggnad behövande byggnadstillstånd och/eller mark från vilken som helst religion upp till bidrag från vad helst indirekt eller direkt styrt via val.
Slutgiltigt: Är det jag som har rätt och Muslimskt råd som har fel när jag taggar nyheten både med Muslimskt råd och Muslimsk extremism? I grund och botten är - att se detta som samma sak och därmed möjligheten att exkludera en tagg - extremism-taggen - från inlägget därför att Muslimskt råd finns med - den praktiska sidan i tillämpning och möjligheter man förnekar samhället man är med i som Muslimskt råd fel-tänker kring.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)