Jag vill hålla genomgången förhållandevis kompakt eftersom systemutveckling och böckerna tar tid. Jag gör dock här ett undantag från att skriva mindre publicerat eftersom risken förtjänade det. Den kompaktare genomgången ställer krav på kunskap om ett antal områden och referenser till förslag på lämpliga introduktioner till dessa ges här:
- Reward discouting
För Serotonin and the Evaluation of Future Rewards gäller att delarna som berör serotonin är vad man kan hoppa över medan sammanfattning av olika modeller under är viktig och bättre än flera andra genom att den inte begränsat sig till att diskutera de hyperbola-funktionen utan också den exponentiella.
Kopplingen till serotonin liksom för den intresserade andra studier till dopamin och nor-adrenalin med olika funktioner påverkande tidsinverkande aspekter olika görande att mer än att endast se ex. ökat alkoholmissbruk som en konsekvens av dålig ekonomi ger det en inverkande feedback tillbaka i systemet genom påverkan bl.a. på reward discounting.
Emellertid är det en annan också skriven bl.a. av japanska forskare som i första hand rekommenderas: Comparsion of probabilistic choice models in humans där Takahashi och Oono dels ger en god kortfattad introduktion till de två viktigaste modellerna (samma som i första artikeln) men viktigt också introducerar en tredje i form av ett entropi-begrepp. Denna inkluderar en faktor relaterad till förmåga att ta till sig information vilket är ett här relevant begrepp.
Den är i sig inte tillräcklig för att göra systematiska bedömningar med men konceptet kan för den intresserade byggas ut något och än mer om uttrycket kompletteras. Rörande modeller och samband mellan status och andra kringliggande effekter påverkande reward discounting är jag något begränsad i tid och hittade ej rätt pärm men följande ger ett perspektiv på det och bör vara funktionell som utgångspunkt via referenser respektive genom att illustrera ett koncept: Do pretty women inspire men to discount the future? Också denna även om jag upplever modellen mindre intressant i detta sammanhang där andra för praktiskt värde är bättre utgångspunkter när vi tittar på en population: Individual and social discounting in a viscous population.
Allee effect
Allee effect är viktig därför att det är ett forskningsområde där en mängd modeller utvecklats vars egenheter är kända där jämförande i delar av komplexa ekonomiska system går att se där det sparar tid att titta över vad biologerna tagit fram. Ett sådant område är samverkan mellan uppbygg ordning ex. i form av publicerad forskning, patenter, infrastruktur m.m. som balanserande faktor mot ökad slumpmässighet och faktorer svåra att prediktera utifrån ökad interaktion mellan olika handelspartners, personlig kontant medförande nya idéer, sjukdomar m.m. Single-species Models of the Allee Effect: Extinction Boundaries, Sex Ratios and Mate Encounters är den bästa seriösa diskussionen där högt värde ges av att den har en mängd modeller sammanfattade. Även om praktiskt mycket publicerat till entropi-produktion och komplexitet är bra tror jag de ovan räcker bra för de flesta för att inte fastna på enskilda termer.
Komplettering: Denna artikel är för den intresserad av att sätta upp ett snabbt modell-system och följa upp en kanske lämplig att börja med: Information Dynamics in Living Systems: Prokaryotes, Eukaryotes, and Cancer. Mer än så krävs givetvis men artikeln är också ett bra uttryck av min erfarenhet av att ha läst väldigt många artiklar i området: De publicerade om modeller från den ekonomiska forskningen ligger flera år efter biologi, informationsanalys i områden som bildanalys, allmän mönsterigenkänning, avbildning av hjärnan m.m. Att det är så tror jag inte har att göra med att kunskapen är för svår för dem relativt utbildningen där områden med motsvarande utbildning utmärkt klarar av det. Snarare tror jag att det är kulturell-vana att modellerna ska vara byggda med vissa sätt att hantera sannolikhetsfördelningar med stort fokus på ex. varians samspelande med att man är vad med att data man arbetar med sällan ger något man kan arbeta med exaktare än medelvärde och varians. Det har ju dock förändrats där internet ger excellenta förutsättningar att skatta ett stort antal faktorer oerhört djupt.
Mjuka kurvor är stabilitet men kan dölja problem
För handel gäller att ju fler personer en vara berör desto närmare hur internet fungerar där förändring relaterat till faktorer hos personerna är mer kontinuerlig. Desto färre personer som fattar beslut om handel och ju mer dessa tar in information mer med varandra som subkultur eller utifrån subkulturella premisser desto mer liknar
samma typ av förändring hur ponny-expressen fungerar. Förändring blir hackig.
När handel blir global tenderar vi dessutom att få mjukare förändringar rörande vad personernas beslut av speglar och att resultatet av dessa förändringar i form av förändring på handeln blir lugnare mer utsmetad därför att en hel del faktorer är inte särskilt exakt samverkande i tiden i olika delar av världen men ändå samverkande med tidsförändring och mellan-liggande förändringar.
Denna egenskap är styrka. Vi bygger värde. Emellertid för vad vi betraktar som ett eget system samverkande med resten av världen som ett system är det lätt att konstatera att de mjukare kurvorna vi uppnår kan minska betydelsen av egna negativa tendenser som därmed också blir svårare att märka.
En effekt av det märks i situationen när institutioner allt mer i potentiella problemområden stirrar sig blinda på några enstaka branschområden som är lågt integrerade medan andra områden antas fungera bra. Men inte sällan har de varit ointressanta avseende om de fungerat bra eller inte utan var viktiga som mätpunkt. Byggande är fortfarande en sådan faktor och var det ännu mer förr (i sig också viktig avseende att den mår bra) därför att den låg temporalt mer utsträckt i tiden (d.v.s. ger lite av samma effekt den globala världen skapar) samtidigt som den indikerade reward discounting hos beslutsfattare investerande stora summor skattande efterfrågan hos desto fler.
Mätetal för ett lands ekonomi är ofta för ofullständiga
Många mätetal för ett lands ekonomiska tillstånd (där endast länder med egen valuta avses medan vi avstår från att applicera det på EU-liknande system) betraktar landet som ett system på sådant sätt att vissa grupper av värden för konsumenterna ej direkt avspeglas. Eller när man riktat försöker fånga in dessa med de "vanliga" gör det med resultatet att detektion av problem de senare inte lika lätt identifieras.
Värdet av den svenska valutan av speglar dess tillgång och efterfrågan. Producerar vi varor som ej kräver något från utlandet betalas det direkt eller indirekt i utländsk valuta som för att betala ex. löner och råvara i Sverige växlas till svenska kronor.
Säg att den svenska valuta minskar med 5 procent-enheter. Det är korrekt att det innebär att vi blivit 5 procent-enheter fattigare åtminstone rörande import-varor därför att vi inte kan köpa lika mycket i sådant.
Antag nu vidare att ökad effektivitet i industrin samtidigt reducerar priserna för de varor vi importerar. Vi får nu mer för pengarna.
Antag vidare att det senare skapar en marknad vars bakomliggande drivkraft inte resulterade i motsvarande lokalisering avseende vad vi konsumerar.
Säg ex. att någon konsumerar 30 kr dagligen på att manipulera min kognition via tobaksprodukter, en annan 20 kr på läskeblask och en tredje 90 kr på alkohol. Tidigare har bongo-trummor kostat 700 kr i dagens penningvärde oavsett om vi räknar valuta-normaliserande med en valuta-korg eller svenska kronor. Nu genom import reduceras priset till 350 kr. De tre första personerna reducerar nu sina respektive missbrukskostnader till hälften för att spara tills de har råd att köpa de billigare bongo-trummorna.
Nu har vi konstaterat:
- Förändrad köpkraft behöver inte alltid avspeglas mätbart (givet statistiskt använda skattningsmetoder) i att fler kronor säljs, fler varor eller för den delen för vissa andra typer av exempel jag ev. diskuteras i uppföljande inlägg någon gång heller mätbar varugrupp.
- Köpkraften av utländska varor reduceras när valutan minskar i värde.
- Köpkraften av utländska varor ökar när vi får samma vara till ett lägre pris (normaliserat för hanterande av förändringar i värde).
Värdet av att känna sig rik
Reward discounting ger oss att intervallet tills att ett köp är avgörande. Andra faktorer än reward discouting mer sällan kommenterade påverkar dock sparande oavsett om sparande handlar om kontanter, dyra klockor, bostad eller annat där känslan av att vara rikare och bättre än andra spelar d.v.s. status. Det senare samverkar emellertid med reward discouting innebärande att reward discouting har mindre betydelse om vi känner oss rikare medan vad vi kan kalla "moraliskt/duktig köpbegränsad" / "visa sig Spara duktig för Slösa" kan förstärka reward discouting i att vi värderar mer och är beredda att vänta längre (kanske delvis därför att vi reflekterar över vad vi ska köpa mer och därmed i sig ger frågan ökad kongitiv-beräkningskraft). "Moraliskt köpbegränsad" är ett inte ovanligt som fenomen beskrivit bland fattiga förr associerat med att vara skötsam, inte dricka, arbeta hårt, ha mat på bordet o.s.v. där omvänt vi har statusreduktion bland denna subkultur om man inte är skötsam.
Detta medför - och nu marscherar vi snabbt eftersom jag har saker att göra men jag ska väl hinna följa upp någon gång under semestern - att vi just nu i Sverige har situationen där en positiv faktor är ägandet av bostäder och lägenheter. Det påverkar reward discounting på ett sätt som hjälper hela ekonomin.
Hjälpen skapas inte bara därför att folk känner sig rika och går och handlar. Det stärker också enskilda individers förmåga att sälja, våga ta risker och allmänt agera modigt i "unknown".
Tråkigt nog tycks situationen ha medfört och medför ett problem. Ett potentiellt problemområde jag noterat diskuteras och även om det spelar in inte är det huvudsakliga är de låga räntorna och att folk långa väldigt mycket med stigande priser på boendets värde kanske medförande en ökad risk för kraftigt värdefall.
En annan typ av faktor är dock mer problematisk och tror jag kommer utlösa kraftiga prisfall under året. Enkelt där man gärna kan jämföra med samspelet mellan ordning och slumpmässigt det senare sätt som emergens behöver vi balans.
Här är emergens nya egenskaper och skapelser i boendet d.v.s. nybyggandet. Komplexitet är att allt mer av befintligt är investerat i redan existerat där emergens allt mer binds till dessa oavsett om emergens är positiv eller negativ (ex. att mäklarbranschen växer, en bostadsrätt skaffar en betald husvärd, man renoverar o.s.v. privatpersoner köper och tänker mer kring boendet).
Entropi-produktionen från befintligt är större än entropi-produktionen i nytt. Samtidigt ökar den genomsnittliga värderingen av entropin och personer associerar denna till sitt eget värde.
Ett enkelt exempel från en tid när tiden gick långsammare på vad risken är har vi i medeltiden. Grekernas gamla tankar och idéer liksom de tidiga religiösa dokumenten värderades enormt. Det var hög ordning. Istället värderades den nya entropin skapad av "slumpmässiga" möten mellan problem just nu och befintliga kunskaper ner. Föga förvånande utvecklades Europa väldigt lite under denna tid.
Problemet indikerat i detta är dock värre än vad bara kvoten entropi ut / entropi in indikerar, och att systemet över-kompenserar mot ordning. Vi har också en värde-förskjutning hos medborgarna bl.a. relaterat och/eller illustrerat i boende-frågan.
Nyckelgrupper i Sverige varande identifierbara via sitt boende (ex. stora delar av Stockholm) är de som beslutar på sådant sätt att det märks mer för andra (TV, radio, blogga, tidningar o.s.v.) eller har inköpsansvar menar att 100 kr investerat i entropi ut är mer värt än 100 kr investerat i entropi in.
Det är inte ovanligt. Faktiskt är det ganska normalt därför att brist på ordning har alltid varit människans fara medan att organisera och bevara vad vi har skiljer ut oss från enklare djur. Idag gäller dock att den tekniska utvecklingen är hög och vad byggs nytt speglar därför i ordning från andra delar av systemet.
Nu är dock denna värdering relativt deras värdering av sig själva i farlig förändring. Oavsett om det handlar om kaffe, nikotin, alkohol eller kokain handlar det om att drogerna lurar hjärnans inlärning. När hjärnan tycker att den lärt sig drogen krävs mer och förr eller senare bottnar den ut. Entropin är gammal entropi och ingenting nytt har kommit. Reward discounting om missbrukaren håller upp en månad eller ett år kommer dock under en tid tills hjärnan nu snabbare än förr återigen lärt sig drogen.
Denna typ av förskjutning gör att det relativa värdet i kronor behöver öka mer för att ge samma tillfredsställelse där dock inga förutsättningar till det finns ekonomiskt. Personerna kommer dock fortsätta uppleva inflation tills vi märker glidningen praktiskt och de börjar korrigera värderingen. Nu omsätts glidningen till det konkreta men p.g.a. av inflationen där den redan ökats upp för snabbt blir reduktionen mer än vad kronorna avspeglar. Associationen mellan egen-värdet och boendet är dock hög och deras benägenhet att betala för ett nytt boende (vi antar att reduktionen kom för ett exempel par när de sålde ett boende i Stockholms innerstad för att köpa ett hus) reduceras jämfört med denna nivå.
Nu har minskningen på efterfrågan i kronor ökat trots att det är det inte är färre personer som seriöst letar boende också om vi rent av antar samma hårda tidsgräns och samma möjliga budget.
Värre gäller att reduktionen i eget värde att effekten kan sprida sig. De köper mindre i övrigt.
Hur ska problemet hanteras? Jag vågar inte ge något svar som ska ses seriöst här och nu men indikerar några saker jag tror är meningsfullt att följa upp seriöst:
- Förstärka kopplingen mellan individens värde och nationens värde och skapa värde från den som finns genom att lyfta fram bra saker med Sverige riktat mot väldigt olika grupper.
- Inte försöka hindra priskorrigeringen på bostäder därför att det skulle tror jag nästan helt säkert skapa ett mycket värre problem därför att inflationen i hur värdet i kopplingen till den egna personen är hög och fortgår det blir den snabbt väldigt stor genom exponentiella samband. Där de måste synkroniseras mot en förändrad verklighet blir spridningen och förstärkningen av värdereduktionen ännu större i problemområdet, mer inverkande på annan konsumtion och negativt inverkande kanske ganska länge på självförtroende och förmåga att göra bra affärer i Sverige och internationellt (och jämförbart för våra politiker).
När jag för några år sedan skrev att Riksbanken gjorde fel när de höjde räntan fick jag rätt. Få ifrågasatte denna sista räntehöjning. Men jag fick rätt och fortsatt.
Här är frågan faktiskt mer problematiskt än hela räntefrågan för hela Sverige var förr. Det här är väldigt komplext samtidigt är det tydligt att det är den inverkande och också mycket mer riskabel än varningssignaler kring utrikeshandel, finansproblemen i EU, växande tecken på oro i flera regioner i världen med nya väpnande konflikter att vänta i tre världsdelar vilka jag för samtliga fall inte bedömer som problematiska för Sverige. Förskjutningen i entropi-produktion för boendet är dock potentiellt mycket farlig.
Att Riksbanken höjer räntan något tror jag är en sund åtgärd.
Gällande nybyggnationen är jag inte uppdaterad med hur den marknaden är fungerande. Man kunde föreställa sig att EU skulle medfört att den bättre hanterar lokala variationer i ekonomin men om det gör någon skillnad här tycks helt otroligt. Frågan är väl snarast vad incitamenten är för en fastighetsägare att skapa ny entropi (ex. bygga ny fastighet) jämfört med att befintligt ökar sin entropi-produktion (renovera gammal fastighet för att höja hyrorna).
Jag tvivlar på att man inte kan nå en situation där det hela mjuklandar. Det är dock min tro att Riksbanken precis som de sedan jag började följa dem kommer ligga försent i sina åtgärder och precis som då innebär det ökat ansvar på övriga. Förutom ekonomiska styrmedel ska menar jag inte faktorer som kompenserar värdereduktionen "kognitivt" underskattas (ex. att lyfta fram fler svenskar som gjort något bra och allmänt öka svenskens stolthet och egenvärde, åtgärder mot mobbning i skolan kan ge samma effekt långsiktigt, att ta fram paketerad information om bibliotek, konst o.s.v. i offentligt ägande där det märks som exklusivt är utmärkt vilket också kan göras ex. genom att ett Landsting "hittar" konst för 300 000 000 miljoner de sätter på museum m.m.).
Dock för att avsluta. Värdefallen på boendet dröjer inte länge och även om sommaren kan vara mer långsam tror jag att den kloka läsaren som planerar att sälja gör helt rätt i att få avslut då. När fler objekt säljs senare under året sprider sig värde-reduktionen snabbare. Dessutom tror jag inte att värdereduktionen allvarligt kommer ha börjat denna tid där svenskens glada-sommarhumör kanske hjälper till lite.
En problematiskt sida jag missade och ej har tid att lägga till rör fördelningarna där det också tycks finnas en kostnadsfunktion eller läckage på den nya entropin. Det är relaterat till vad vi började med att diskutera. Snabbt förklarat dock: när konkret värde vi önskat länge blir billigare och kommer det med viss sannolikhet vara relaterat till något som översätter till en annan värdering vi gör relaterat till vårt egenvärde. Därmed att vår egenvärdering över några år som population ej förändras trots samhällets utveckling även om vi har toppar och dalar i hög- respektive låg-konjunktur. Här finns ett också allvarligt problem för den nya entropin som är rekursivt nedåt entropi-produktion i gammalt boende d.v.s. typiskt orsakat av att man köper investeringar i boendet för att få en egen värdering men de system som gör detta (ex. bostadsförening) kanske betalar för högt. Andra märker det och entropin är nu ordning precis som annars men med hos ägarna boenden association till en reduktion. Det är den förklaring som jag kom att tänka på men har inte haft tid att följa upp det. Alternativt om inte något liknande har jag helt tagit fel på var vi är i tiden och prisfallet har redan börjat (jag har ej följt upp några aktuella priser vilket stör och riskerar att påverka negativt när man gör sådant här p.g.a. primacy effect än men kanske gör det efter semestern).
