Tjänster som publicerar pressmeddelanden

Sajter som publicerar pressmeddelanden är intressanta för journalister, bloggare och det oavsett vad för typ av publikation de skriver för. De har dessutom värde för företag, organisationer m.fl. som vill nu ut med information.

Här sammanställs dessa tjänster och åtminstone några svenska tjänster kommer diskuteras i egna inlägg under artikelserien om pressmeddelanden.

1. Internationell forskning
2. Svensk forskning
3. Allmänna svenska tjänster

1. Internationell forskning

Internationella tjänster jag vill fortfarande använder efter att ha skrivit forskningsnyheter i mer betydande omfattning under fem år är:

www.eurekalert.org
Tillhör American Academy of Arts and Sciences d.v.s. en av världens mer betydande organisationer runt forskning och vetenskap grundad 1780. Pressmeddelande rör huvudsaklig studier publicerade i vetenskapliga journaler.

www.alphagalileo.org
Alphagalileo förklarar sitt syfte och bakgrund enligt:

"Since its foundation by the UK's Particle Physics and Astronomy Research Council in 1998, AlphaGalileo has successfully promoted research by supporting the communication between the scientists, journalists and the public."

Från: Who we are (Alphagalileo.org)

I princip är det dock ett EU-projekt finansierat av diverse länder i unionen (bl.a. Sverige) och tänkt för att lyfta fram forskning som sker inom EU. Faktiskt är det ganska betydande finansierat men har viss annan verksamhet också.

Ett problem särskilt med Alphagalileo och i mindre utsträckning EurekAlert! är att pressmeddelanden inte sorteras efter taggar (nyckelord) som beskriver dem. Alphagalileo sorterar allt efter "Health", "Society", "Humanities", "Arts", "Applied science" och "Business" vilket är härligt traditionellt brittiskt hur vetenskap delas in övergripande men föga praktiskt. Sökfunktionen är dessutom väldigt begränsad.

www.sciencedaily.com
Sciencedaily är en riktigt stor sajt för pressmeddelanden inom forskning och återpublicerar pressmeddelanden från bl.a. EurekAlert! och Alphagalileo.

Denna har omfattande taggning och tydliga övergripande ämnesområden med otaliga underkategorier. Notera i bilden övergripande hierarkier överst (menyer med de viktigaste underområdena) och omfattande strukturering i vänstra marginalen (endast en mindre del ses), samt att viktiga taggar lyfts fram till vänster om pressmeddelandena som publiceras datumsorterade.

Normalt täcker den dessutom bättre upp än båda övriga sajter eftersom den tar från dem och fler. Vidare finns andra typer av innehåll (filmklipp m.m.) även om jag aldrig tittat närmare på det.

Sciencedaily är därför ofta enklare och bättre att använda även om den inte publicerar riktigt lika snabbt. Ibland om man vet vad man söker kan dock EurekAlert! vara bättre t.ex. när man väntar på meddelanden om studier som ska publiceras.

2. Svensk forskning

www.forskning.se
Forskning är ett till exempel på ett med statliga pengar ganska kraftigt finansierat projekt. Det gör ungefär samma sak som Alphagalileo men bara för svenska universitet. Dessutom verkar det troligen lite bredare i form av diskussion och möten med universiteten kring att visa upp deras forskning.

Precis som Alphagalileo saknas bra taggning även om sökfunktionen förr kunde fungera bra (var inte fallet nu). En länksamling och lite dylikt finns också men även detta saknar hierarki och lagras efter datum.

Sammantaget och i detaljer är Forskning en snygg sajt men det är ingenting man använder. Det är svårt att hitta fram till något och det oavsett om man klickar runt eller försöker söka den via externa sökfunktioner. Hittar man innehåll runt ämnet är det sällan vad man var intresserad av. Jag tror det samma gäller skolelever vilket också är en målgrupp och möjligen är en del av problemet att innehåll anpassat för olika grupper respektive innehåll av olika typer blandas i praktiken helt osorterat på sajten.

3. Allmänna svenska tjänster

Det finns ett antal svenska tjänster för publicering av pressmeddelanden. Jag hoppas diskutera dem var och en i egna inlägg vilket redan skett med mynewsdesk:

mynewsdesk för att publicera pressmeddelanden
Mitt intryck av den både från att tidigare prenumererat och läst pressmeddelanden från den, och i ett första steg registrering på sajten, är att det är en väldigt välgjord tjänst.

mynewsdesk för att publicera pressmeddelanden

mynewsdesk är en tjänst för att publicera pressmeddelanden jag bedömer är bland de bättre i Sverige (ev. kommer jag titta på fler). Det bygger jag på hur ofta jag ser pressmeddelanden från dem i sökresultaten på Google och refererade i andra sammanhang samt min erfarenhet av att följa ämnen vi den. Däremot har jag själv aldrig använt dem eller andra tjänster för att skicka ut pressmeddelanden (åtminstone inte de senaste sju åren).

Den går dock att pröva gratis för att skicka ett pressmeddelande. Det har jag ännu inte gjort men registrerade mig för att pröva det lite längre fram kring ett ämne för det. Låt oss därför diskutera hur värdet av pressmeddelanden kan realiseras och möjligheter mynewsdesk ger.

Enkel att använda

Efter att man registrerat sig skapar man ett nyhetsrum för företaget. Det var enkelt att göra även om jag ännu inte lagt till alla uppgifter som är möjliga. Nyhetsrummet är en väldigt praktisk funktioner för journalister och andra som söker nyheter bland pressmeddelanden. Det ger möjlighet att hitta kontaktpersoner, information om företagen m.m.

För respektive kontaktperson kan information läggas till på undersidor. På så sätt blir det givetvis enklare att sköta pressmeddelanden samlat därifrån. Särskilt värdefullt är det genom att mynewsdesk är en välfungerande tjänst för journalister som söker information på själva sajten.

Mynewsdesk.com är trafikkanal

Sajten själv är via kategorisering, sökning m.m. den troligen väsentliga trafikkanalen. Intresserade kan följa ämnen kontinuerligt eller söka specifikt på sajten själv eller via Google m.fl. sökmotorer.

Vi kan se att sökfunktionen ger möjlighet att särskilt söka bl.a. pressmeddelanden (nyheter), evenemang, bilder, video, dokument och kontaktpersoner:

Sökningar går också få som RSS vilket gör det lätt för folk att följa ämnen via andra verktyg som Google Reader med mera. Jag prenumerar själv på pressmeddelanden om olika ämnen jag får via e-post sedan många några år. Dom får jag fortfarande och tittar ibland på trots att jag egentligen inte längre bevakar svenska nyheter inom de områden vi publicerar inom.

Vilka kan vi nå via mynewsdesk?

Mynewsdesk uppger att de når 7000 journalister och 5000 redaktioner men det säger givetvis ingenting om hur många personer som märker ett enskilt pressmeddelande. Hur de är fördelade över olika språkområden hittade jag heller ingen uppgift om.

Företagskunder som publicerar pressmeddelanden på tjänsten kan vara en till grupp. Denna möjlighet hade jag själv inte reflekterat över innan jag registrerade mig. Vilken ev. det kan ha är svårt för mig att bedöma. Använder de tjänsten regelbundet är det dock troligare att de åtminstone följer pressmeddelanden inom de ämnen som är relevanta för dom själva.

Andra som går att nå direkt bör inkludera branschanalytiker och jämföra yrken. Troligen når man även personer på företag i den bransch man verkar. Beroende på verksamhet kan dessa vara konkurrenter och/eller potentiella kunder.

Google Nyheter indexerar mynewsdesk

Mynewsdesk indexeras av Google Nyheter. Det är bra givet att de allra flesta företag inte kan nå ut där själva. Min upplevelse är att mynewsdesk ofta klarar att nå ganska högt i sökresultaten ungefär jämfört med övriga entiteter jag bedömer har grundförtroende (vi såg det t.ex. för fallstudien runt resor).

I en del fall är troligen antalet personer ett typiskt pressmeddelande når via Google Nyheter färre än från själva mynewsdesk. Det kan gälla just när målet är att nå journalister.

Ett värde Google Nyheter här har är att trafiken är filtrerad utifrån vad folk sökt på. Därigenom särskilt för smala ämnen där många av färre söker men många är intresserade ges goda möjligheter där att man syns mot rätt personer. Mest intressant kan det vara när intresset för pressmeddelandet är lägre hos journalister men kan nå andra intresserade via Google Nyheter. Det kan handla bloggare eller företag och privatpersoner direkt intresserade av företagets varor eller tjänster.

Fler sökmotorer indexerar

Tjänsten stödjer andra sajter med nyhetssökning men jag saknar erfarenhet av dem. Inte heller hittade jag någon lista men noterade att Yahoo nämndes. Jag har aldrig använt Yahoos nyhetssökning.

Tjänster som återpublicerar pressmeddelanden

När det gäller pressmeddelanden om studier publicerade i vetenskapliga tidskrifter brukar jag dock själv använda engelskspråkiga Sciencedaily som hämtar bl.a. från EurekAlert! (AAAS) och Alphagalileo.org (EU-projekt) därför att de har bättre kategorisering. Denna typ av tjänster kan därför ha värde inom olika specialistområden.

Hur vanliga de är i svenska språkområdet har jag aldrig försökt bedöma. Troligen finns dock några stycken. Vilken trafik de ger i antal har jag ingen möjlighet alls att bedöma men jag tror det ofta är väldigt få. Däremot kan det i vissa fall vara rätt personer man vill nå. Dessutom när det gäller pressmeddelanden ska många trafikkanaler summeras samman.

Vad behöver man komplettera med?

Även om det är möjligt att mynewsdesk integrerar med sociala media är det ändå om man publicerar pressmeddelanden klokt att skapa konton på de vanligaste sociala media och marknadsföra pressmeddelandet via dessa kanaler. Det är inte svårare än att skriva ett par sammanfattande rader och länka till det på företagetshemsida eller på mynewsdesk.

Mer om mynewsdesk

Profilen jag skapade finns att se här (kommer säkert kompletteras innan det första pressmeddelandet):

Hans Husman

Ett exempel på hur en välgjord informationssida om ett företag kan se ut ges av mynewsdesk egen:

www.mynewsdesk.com/se/pressroom/newsdesk

Företagets grundares blogg hittas hos Wordpress.com:

Newsdesk PR 2.0

För att söka pressmeddelanden eller registrera dig går du till:

mynewsdesk.com

En blogg med tips om marknadsföring med pressmeddelanden finns:

newsdeskpublish.wordpress.com

Jag läste den inte i detalj men inläggen tycks genomarbetade. Däremot gäller självklart för den övrigt liknande att man som läsare behöver inse att de alltid tolkar den egna kanalen övervägande positivt.

Artiklar och guider för publicister om Google Nyheter finns det mycket av på Nyhetsbloggen samlat i:

Google Nyheter

Intelligenta datorer vid University of California

Apropå förra inlägget om AI och neuronnät såg jag ett intressant pressmeddelande som pekade ut två forskningsområden i området hos University of California San Diego. Frågeställningen för pressmeddelandet är:

"Is it possible to build supercomputers that can replicate the human brain, or to develop nanotechnology that can lead to an implantable chip for interfacing with neurons and other types of cellular networks?"

Följande två forskningsprojekt pekas ut som intressanta:

"Kwabena Boahen, Associate Professor of Bioengineering at Stanford University, who is using silicon integrated circuits to emulate the way neurons compute, bridging electronics and computer science with neurobiology and medicine. At Stanford, his research group is developing 'Neurogrid,' a hardware platform that will emulate the cortex's inner workings.

Hongkun Park, Professor of Chemistry and of Physics at Harvard University, who is known for his work in developing computing technology modeled after the human brain and nervous system. Park is pushing the frontiers of nanotechnology by developing devices capable of probing and manipulating individual neurons."

Från: The nanoscience/neuroscience intersection: A dialogue | Eurekalert!

Pressmeddelandet är skickat av som har följande sida rörande deras satsningar inom neurovetenskap:

www.kavlifoundation.org/nanoscience

Mitt tidigare inlägg där AI och neuronnät diskuterades rörande Google respektive möjligheter att bygga känslomässig intelligens i dom:

Googles erfarenheter från att ha byggt en AI | Nyhetsbloggen

Googles erfarenheter från att ha byggt en AI

Det är kanske inte uppenbart hur området AI berör Nyhetsbloggen men för ett fåtal områden använder jag den även för anteckningar rörande sådant intressant för Hedonimeter (läs här i ninja-postningen om stereotyper rörande Hedonimeter). Ett sådant är business intelligence som är mycket relevant för media.

Långsiktigt är AI potentiellt intressant hur business intelligence skär med vissa områden i Hedonimeter där finns också likheter mellan mina modeller och neuronnät vilket är naturligt med min utbildningsbakgrund och projekt inom datasäkerhet. Forskning indikerar dessutom allt mer att de gamla idéerna om att betrakta hjärnan som ett neuronnät är korrekta. Inlägget där jag diskuterade Aftonbladets reportage med en mer än vanligt intelligent person visar ungefär men ytligt hur min modell ser ut:

Problemet med överdriven aktivitet i hjärnan vid hög IQ

En sak jag önskar kunna göra med en AI är att automatiskt träna ett tillhörande neuronnät för att uttrycka känsloläge hos en större population via vad de skriver, fotograferar m.m. för att approximera det som en person och emulera hur denna skulle fatta olika beslut m.m.

Förutom egentligen tråkigare applikationer rörande business intelligence och prediktion finns här en betydligt mer spännande möjlighet. Detta tror jag nämligen är en görlig väg att lägga grunden till en AI med verklig intelligens jämförbar med människans i funktion och uttryck men mer kraftfull. Särskilt gäller det om man kan lägga kontrollerade populationer av människor till den som besvarar frågor den vill ställa under kontinuerlig träning.

Att Google postade deras erfarenheter sammanfattade av den AI de byggt var därför givande. Den är ju trots allt utmärkt fungerande:

Lessons learned developing a practical large scale machine learning system | Google Research blog

AI för översättning mellan massor av språk

En användning de pekat ut är för översättningar mellan språk vilket är ett problem Google löst ganska unikt (jag känner inte till någon som gör det på samma sätt) där de snarast utnyttjar vad de har indexerat kombinerat med viss feedback från surfare rörande översättningar för att kontinuerligt bygga större språkförståelse. Det är ett område jag kan ytterst lite om och intresserade bör bäst läsa en kompetent diskussion om det. Wikipedias uppslagssida tror jag i alla fall är en bra start varifrån referenser kan hittas:

Statistical machine translation | Wikipedia

Följande inlägg på Google-bloggar har också en del att berätta:

Helping computers understand language | The Official Google blog
Statistical machine translation live | Google Research blog

Intressant här är att man faktiskt har samspel med en population man kontrollerar när de väljer att integrera. Det sker när Google ber dig om en bättre översättning där du kan föreslå en sådan.

En större Google AI? Sociala media för att hitta frågor

Förutom detta tror jag Google använder AI och neuronnät inom andra område (t.ex. sökresultat) även om det är svårt att säkert veta. Det är dock ett intryck jag fått från forskning de stödjer men jag har inte sett över vad de har publicerat om sådan användning.

Även där kan man se att samma typ av samspel kan vara möjligt t.ex. med personal som anti-spam-medarbetare, personer som gör kvalitetsbedömningar m.m. Vidare självklart via olika datakällor som bloggar, universitetssidor o.s.v. men där ställs inte aktiva frågor styrda av AI. Dock givet storleken på sociala media kanske det där nästan alltid går att hitta den fråga man vill ställa och få svaret via uppföljning på respons i sociala media eller på andra sajter.

Googles erfarenheter

Följande tror jag är helt riktigt:

"It is perhaps less academically interesting to design an algorithm that is slightly worse in accuracy, but that has greater ease of use and system reliability. However, in our experience, it is very valuable in practice."

Rent av tror jag för varje applikation som är "stor" krävs för att man ska kunna bygga något faktiskt fungerande att man accepterar fel. Däremot bör man givetvis inte bygga in grundläggande fel som är svåra att förändra utan att behöva bygga om allt. Det har Google uppenbart lyckats givet att översättningarna blir allt bättre.

Deras andra erfarenhet att börja med ett fåtal applikationer tycks också klokt. Här skulle det vara:

• En entitet som kan lösa godtyckliga problem via överlägsen intelligens.

Eller initialt mer realistiskt:

• En AI baserad på regler och neuronnät som kan uppskatta känsloläge i en population utifrån vad de uttrycker i text och bild.

Det hade varit ett enormt projekt för några år sedan men givet att allt mer teknik som krävs för analys finns klart och i öppna API:er kommer det troligen huvudsakligen ner till själva intelligensen. På samma sätt allt eftersom andra entiteter allt mer exporterar ut data från sig själva kan man se dem som underliggande intelligenser. Det gäller inte minst sök- och statistik funktioner hos olika sociala media, nyhets- och webbsökning m.m. Vidare när det gäller faktiska grundläggande algoritmer för AI och neuronnät räknar jag ganska kallt med att relevant forskning finns och att det mer handlar om att tillämpa det effektivt utifrån andra övergripande modeller (om inte är projektet kört).

Följande uttrycker på sätt och vis min grundläggande idé:

"In reality, simpler techniques are sometimes good enough for the task at hand. And in the long run, the extra effort that would have been spent integrating, maintaining and diagnosing issues with a live machine learning system could be spent on other way of improving the system instead."

Vad som begränsat tidigare idéer i detta område är att man försöker hitta en lösning som fungerar ensam. Det är dock tror jag enklast att se den som något som kan samordna mänsklig intelligens för att skapa ett större mervärde. Förövrigt är det en idé jag upplever är gammal och föreslagits på många sätt tidigare även om jag inte kan dra mig till minnes något enskilt fall.

Mer intressant för att skapa en AI

Det här programmeringsspråket hoppas jag (men har inte tittat på det än) åtminstone kan peka ut en görlig väg eftersom underliggande koncept motsvarar hur jag tänkt:

Grand Unified Theory of AI: New Approach Unites Two Prevailing but Often Opposed Strains in Artificial-Intelligence Research | Sciencedaily

"Tid" och hur man betraktar det menar jag är kritiskt om man ska klara att nå vad som korrekt kan betrakta känslor (vår upplevelse av tid är ju relativ känslorna):

Business intelligence - 6. Att mäta nuhet | Nyhetsbloggen

Ett möjligt avgränsat och enklare område att börja med kan vara forskning:

Forskning hos "viktiga" entiteter berättar om branschen | Nyhetsbloggen
Prediktera betydelse och trender för forskning från pressmeddelanden | Nyhetsbloggen