Från Symbolism till datajournalism

Jag hade fullständigt från början till slut missat symbolismen. Konstskolan kommer dock passa perfekt att köpa ett par böcker över för semestern. Säkert att det kommer ge intressanta exempel, kanske indikera applikationer på min informationsdefinitionen för stereotyper som ofta överraskar med var den fungerar när det handlar om tro på stereotypiskt inlärt snarare än bedömning av ögonblickets osäkerhet. Lite i triangelns mitt mellan Shannon, Fisher respektive distortion inom modern fMRI-analys kanske man kan säga.

Excellent konst på Google. Kreativt kontext relativt dag kunde inte vara bättre.

Mer Konst av Gustav Klimt på Googleartproject.com.

Bild-folket på Google hör till dom jag upplever bäst klarar att leverera vad jag tror ger jämnt värde över en väldigt varierad population i olika länder, åldrar o.s.v. Tekniskt duktiga men också en konstnärlig känsla som de klarar att inte låta gå till överdrift.

Lite som UNT's (märks i tidningen och inget jag någonsin märkt på deras webb) fotografer vilka ligger över UNT-medelvärdet tydligt i kvalitet (bra jämfört med andra större tidningar också). Googles illustratörer upplever jag också över Google-genomsnittet när det kommer till gränssnitt.

Kanske rent av att möjlig omräkning symboler pengar löpande bättre kan ses via symbolismen. Det vore tilltalande med ett för konst, arkitektur och det övriga visuella produktområdet. Men jag tror inte att ger mig på det eftersom jag har en del mer lovande och tidskrävande kandidater relaterade humanitärhjälp där kognitivt olika värderingssystem möts och spritt över entiteter från individer över organisationer och företag i olika storlekter till länder och upp till "heavy cross-country" groups som UN samtidigt som konst vad jag märkt när jag känt på det är oerhört svårt för detta:

• Jag inledde tidigt flera fallstudier och försök i det med utgångspunkt listningar i lite äldre böcker av större katalog-struktur bl.a. över tysk-konst.
• Tråkigt nog upplevde jag att datakällor för import med effektiv extraktion meta ännu kändes lite för spridd på nätet med få tillräckligt tidseffektiva relativa datamängden centrala källor.
• Det stannar ju för konst inte där utan kopplingen media och bloggosfär o.s.v. blir tror jag också mer krävande för respons-skattningar kompenserande få trovärdiga konkreta värderingen av konstverken (d.v.s. öppna auktioner).
• Mycket få trovärdiga mätpunkter av rena pengar är möjligt: öppna auktioner och möjligen försäkringsutbetalningar (men dessa publiceras vanligen inte).
• Därför krävs kategorisering där man likt amerikanska bostadslån packar samman åtminstone 1000 konstverk till "ett" (helst ännu fler tror jag givet att många säljs en gång och hamnar på museum i evighet) som samlat ger en skattning där respektive del anses ha en acceptabel likhet med kategorins "mitt" och sedan via viktfunktioner donerar löpande dag för dag upp till den övergripande kategorin (ex. symbolism) vilka uppgifter och värden man beräknat från dagens konstaffärer.

Konst är med andra ord en datakälla för att föra över penning-approximationerna till symboler vi finner möjlig i det abstrakta och där väldigt elegant men jag upplever att konstens viktigaste värde för mig i det konkreta ligger i abstrakta kreativa idéer (förutom vanliga ontologi-relationer o.s.v. där jag troligen redan har det mesta fram till 2011).

Inget område inom konst jag tittat på känns dock så relevant för mig som symbolism. Det är obegripligt att jag aldrig tänkte på det. Förvisso har jag aldrig som vuxet intresserat mig för det men det är ändå underligt. Bästa värdet jag fått ut av Google-produkter det här året (förutom pengarna dom skickar mig).

Gustav Klimt berättar Guardian maj 2012 kom med på en lista över den konst såld för mest pengar. Guardian hör till en av få inom dagsmedia som systematiskt arbetar med strukturerad information redaktionellt inklusive att de publicerar data journalistiskt, uttrycker nyheter i ontologier, exporterar information riktat över personer, ämnesområden m.m. mycket exakt. Det är med andra ord på väg mot en modern nyhetsplattform för nätet användbar för automatiserad analys inom en mängd branscher, flexibel återpublicering mot en mängd olika produkter och tjänster oavsett kanal, läsare med mycket varierade intressen som ändå klarar att hitta vad som intresserar dem samtidigt som det ger redaktionen ett enormt värdefullt verktyg där just det enorma troligen börjar märkas om säg två år när datakällor, taggning till händelsedatabaser, korrelation mellan nyhetskällor (politiker m.m.), företag, platser o.s.v. nått mängd och datakvalitet där det börjar ge indikationer om var nyheterna finns, när dom ska skrivas här väldigt mycket klart oerhört snabbt genom att presentera all relevant information från en mängd databaser, gamla artiklar, ontologier o.s.v. Nu bedömer jag dom möjligheter från det jag menar går att göra och vad jag vet om Guardians lösning idag från vad man som läsare märker. Jag förutsätter att det är det yttersta lagret på en plattform lika mycket skapad för att stödja det redaktionella arbetet och det utanför datakällor, och strukturering, inkluderande korrelationssökning och besläktat (intelligence).

Varken Reuters eller Guardian är nödvändigtvis avgörande före andra seriösa lite större aktörer. Området är nytt för media och var man söker kompetens har mycket varit inom traditionellt kunnande inom systemutveckling bland universitet och konsultföretag. Emellertid är det andra branscher man oftare arbetat redan med den här typen av lösningar. Liksom allt kunnande handlar trots sökmotorer och länktips på Facebook om att kunna expertområden tillräckligt väl för att veta att kunskapen finns och hur jag hittar fram till den och när så att man något så när kan den lokala notationen för att filtrera de studier, moduler o.s.v. man kan ha nytta av.

Tack Google,
Hans Husman
I Sommarkonstens Uppsala

EU: Att förklara och illustrera människoflockarnas likhet och olikhet

I en tid hela länder lyckats sätta orimligheter i system medan skulderna gömdes länge nog för att få folk att förvänta sig det, och går ut på gatorna för att protestera att de får hjälp med att tvinga korruptionen att öppet visa lånen som tagits upp i smyg samtidigt som de får enorma summor i rabatterade lån visar på hur enormt folk i EU förstått EU och i flera fall sina egna länder fel. Efter år av "stimulering" via lån både erkänt bokfört respektive via korrupt bokföring drar folk slutsatser medan de citerar en ekonom från den branschens stenålder vars idéer om stimulans har föga relevans för vad som föreslås och ej heller går att hitta funktionella jämförbara case för.

Tråkigt nog riktas mycket ilska helt irrationellt mot Tyskland (som demonstrerar värdet i den andra vägen medan länder som kastar lånade pengar efter dåliga pengar år efter år stimulerar upp sina skulder allt mer) ska vi bäst också minnas hur och varför EU föddes. Kanske har EU klarat att leverera säkerhetspolitiskt värde i efterdyningarna av WII? I andra säkerhetspolitiska frågor ser jag idag ingenting som indikerar att de tillför något värde där det räknas medlemsländerna inte gör själva.

Vilken betydelse hade EU egentligen under Kalla Kriget? Arabvåren? Kina? Ja inte det tydliga positiva värdet potential finns till och folk många gånger om är anställda för att klara. EU är redundanta i konkreta resultat relativt medlemsländerna.

Ska Europas skolbarn få lära sig utantill några rader om kol- och stålunionen och från det lära sig att EU är vad som bevarat och bevarar Europas fred? Det tycks vara den enda "sanning" som tillkommit under alla år.

Illustrationen gjorde jag till ett artikel-draft som rör konceptuell modell (underliggande den konkreta / matematiska modellen respektive implementationer och prototyper) och avsnittet är just planerat till similarity i och mellan grupper. Även om det bara är stolpar i första version och är en del som inte kommer skrivas på länge citerar jag det därför att i kontext av EU finns en faktor väldigt långsamt verkande oerhört svår att mäta vilket håll den rört sig respektive rör sig i. Den intresserade förstår nog det från citatet medan om jag förklarar det krånglar jag troligen till det med termer och begrepp definierade i boken utan att tänka på det.

Grupp / Organisation

Topologiska organisationens paradigm

Konkret modell ger oss att representationen är nära kopplad till topologiska kartor som datastruktur och genom normala nyhetsmöten via association över fler av de i det starkaste datatyperna. Se NN.

1. Konvergens til en neuron
Givet 1. gäller Lagen om Konvergens till en eller en liten grupp av neuroner därför att strukturen gör det till förutsättning för att riktning och avgränsning (upp och ner i organisationen och vilka är vi och inte dom) ska kunna uttryckas vilket alltid är fallet.

2. Lagar och ekvationer för do-kontext giltiga
Från 1. och 2. följer att etablerade lagar och lemma för ett do-kontext (instansierat) för symboler och nyhetsanalys alltid gäller för varje grupp-situation som är möjlig att uttrycka i form av en nyhet (utan krav på att det faktiskt sker).

3. Situationen och personers inlärda association opåverkar vem vi konvergerar mot. Påverkar gör också flockens språk. I många situationer går konvergensen mot personer förr ofta kallad "The Big Man" i bl.a. "Big Man Theory" d.v.s. mest märkbara, kända eller på annat sätt tydligast i organisationen från respektive persons kontext.

Avgörande för vem vi tenderar att konvergera mot per individ är dess effektivitet som komprimerad symbol när personen möter företaget i möte, arbete eller vårt kollektiva språk (ex. tidningar och TV).

4. Personen vi konvergerar mot kommer för företag ofta vara en ledare. Konkret representation gör dem till en informationseffektiv komprimering för många samtidigt som det i sin tur etablerar dem i flockens språk (bilder, referenser, historier m.m.) mot övriga där annars någon annan kan ha vägt över genom personligt kontex.

Det kan vara en "Big Man" men även om modell kan förklara det fenomenet har sambanden vi diskuterar för grupp ingen koppling med dessa eller ställer något från det som förutsättning.

5. Personen är mer än person och ledare. Han eller hon är också symbolen för organisationen. I den topologiska kartan uttrycks över tiden ökad närhet mellan hans och företagets entydiga neuroner.

Vi minskar brus och använder signalerna mer effektiva när han blir del av vår stereotypa komprimering av företaget. Ofta när vi hör om företaget aktiveras just den neuronen och tidsbesparing är därför en konkret möjlig verifiering och kvantifiering (ex. med mätning direkt på neuron när deep-brain-stimulation opereras in) om än här ointressant praktiskt.

Likhet, olikhet och distans i gruppkultur

1. Similarity
Gruppens interna dynamik oberoende av externa aktörer såväl som hur gruppen möter och drar gränslinjer, etablerar samarbeten o.s.v. med andra grupper är förutom vad som är givet av vad pågående indikerar styrt av similarity och relativa perspektiv.

2. Feature Similarity med Perspective
Utanför defnitionen i NN krävs inte mer än ett tillägg för att det fånga också gruppdynamiken:

2.1 Medan vårt perspektiv i 1 - 1 interaktion ofta påverkar oss diskuterar vi det sälln med vår samarbetspartner.

2.2. I grupp gäller inte det utan person A1 perspektiv om person A2 kan mer troligt än 2.1 diskuteras med andra personer.

2.3 Respektive persons åsikt (A2) om andra personer kommer därför troligt påverkas av andra än A2 och tyckade person själv.

3. Konvergens och likhet samspelar
Teori för Blue Light nod-nät vilka ju ger oss grundskelettet till ett samhälle säger att när vi värderar en nod samhällskontext komer noder som påverkas av mer och påverkar fler noder värderas högre. De betyder mer när vi bedömer similarity.

Behov av effektivitet ger och särskilt när gruppen har en verksamhet likartat för samtliga konvergens i språk för do. De kommer alltid antingen alla gå mit högre likhet med ett kommande equilibrium eller att multi-modal konvergensuppstår.

4. Multi-modal konvergens
Enklaste multi-modal konvergens är til två sidor tydligast - och då ej nödvändigtivs driven från verksamhetenskrav eller tyngre representerande personers preferens - i låsta konflikter när de är riktade mot varandra. Respektive konvergerr till sin kultur där olikhet med den andra kulturen understryks.

5. Konvergens medför likhet: Konflikt
Även i när två motsatta grupper skapas gäller att viss gemensam kultur skapas. Desto hårdare och mer låst konflikten är ju mer ritualiserat, predikterbart med låg osäkerhet och i sig känslolöst blir språket. Ex-

4.1. Skilsmässa när parterna är kraftigt osams och advokater talar åt dem med varandra för att planera barnens fritid m.m.

4.2. Gränsen mellan Nord- och Sydkorea där mm rättvisa från hur stolar och bord står till allt i övrigt gäller från början till slut på mötena.

Likheten är ett värde genom att eliminera alla kraftfulla och infekterade symbol som väckr hat och via det direkt eller jämförbart med det juridiska språk är bestämt, känslolöst och klassificerande. Dialog eller kanske att en öppen gränskontroll var värde nog.

6. Konvergens ökar snabb diskriminerbarhet i relativ likhet
Enkla visuella symboler (ibland men mer sällan sånger eller ord) år vanlig konvergens för att lösa praktiska problem eller när gruppen är konfliktnära. Dessa gör det enkelt och snabbt att särskilja person som hör till gruppen. Exempel är uniform, företagslogga tryckt på arbetskläder m.m.

Samma sak kan ses i branscher vanligen med hög volativitet där arbetstagarna oftare går mellan olika företag. "Uniformen" är i detta fall för att särskilja branschen, kulturen och expertisen. En svensk numera mindre vanlig "konsultuniform" var t.ex. i vissa expertområden svart kostym med svaga gråa inslag med blå
skjorta medan någon mer i ekonomi hellre borde välja tydligt gråare medan de senare nu snarast gått mer mot svart.

7. Likhet i språk
Funktionellt också för diskrimiinerbarhet där den som ex. konsultat på olika företag kan lära sig deras typiska uttryck och språk. Sådant kan både röra relevanta facktermen men även mer allmänt I alla fall handlar det om att göra kommunikation effektiv vilket inkluder trivsel, hastighet, beräkningskostnad hjärna, antal fel, förändringshastighet på påverkande områden (t.ex. nya medarbetare och andra som försvinner) och en mängd andra faktorer.

8. Att möta subkultur med likhet
En mycket skicklig konsultsäljare berättade en gång för mig att det var viktigt att uttrycka likhet i de små detaljerna med företaget. Från modell vet jag nu att det är korrekt och mer än att bara likhet gör diskussionen mindre beräkningskrävande med färre falska varningar i perception som stör koncentrationsförmågan genom sämre signal-to-noise ratio därför att personen i mötesrummet statistiskt kring en massa småsaker är väldigt ovanlig jämfört med dom du har morgonmöte med dagligen.

Dessutom och viktigt gäller att vi lätt bygger murar som standard därför har vi byggt en mur uttrycker vi distans och perceptionen kan lugna ner sig på att följa muren som ger mycket färre falska varningar (ett stort bord mellan är utmärkt relativt bredvid varandra vilket inte minskar perceptionens varningsbenägenhet eller mängden data den kan indikera på). Vi märker detta hur vi sitter i möten (NN: Citera boken, doktorsavhandlingen (tyskarna) och PloS-studien, en svensk populärvetenskaplig med många fel finns också men kan rekommenderas med det som varning). Ska du sälja in den senaste kristna väckelse-bibeln till Talibaner gör du bäst att odla helskägg och klä dig trendigt enligt det lokala modet. [NN: Mer vedertagna längre tid forsking i defense intelligence. Ändra eventuellt exempel.]

Stolparna torde ge en introduktion nog för att förstå övergripande idé-koncept. Konkreta modeller i matematik respektive implementation ger dock ett mycket större spektrum att se nyanser liksom väldigt överraskande möjligheter därför att komplexiteten i situationernas bakgrund verkande är hög och mycket varierad. Detta får dock räcka här och nu.

Fundera över vilken konvergens till likhet exemplen med EU indikerar. Vilken flock är det som konvergerar? Divergerar de samtidigt från något? Om så finns risk för att "murar" byggs och kan det i så fall vara en delförklaring till att EU-medborgarna liksom EU-byråkraterna ökar distansen mellan varandra mest sedan länge märkbart i ett ointresse som praktiskt gör EU mindre intressant i dagspressen trots påverkande i mycket och big-cashe vilket alltid annars säljer när det går fel (och det gör det hela tiden för EU och i stora summor). Distans gör att det inte känns lika mycket som vi. Även om vi vet att de påverkar oss är det lätt när dom samtidigt i GEO känns längre ifrån att tro att de egentligen inte är skadliga och farliga för oss. Vi kan dock lika lite för EU-flocken som inhemska politiker låta dem vila från granskning och reaktioner på inkompetens. Utan granskning från folk utanför motsvarande t.ex. media känner jag inte till något samhälle som har konvergerat mot demokrati. Tvärtom och konkret finns risken att man reducerar frihet samtidigt som man knappt märker det.

Nu kommer den svåra frågan: Hur förändras distansen för personer också med i politiker flockar i de egna länderna och hur inverkar det i övrigt? Respektive är det mer troligt att distansen till ex. en diktator i ett Arabland naturligt för många känns lägre än en vanlig EU-medborgare så länge man möts i officiella byggnader? Oerhört svårt att mäta medan övrigt är enkelt (om man nu har modell, implementation, datakällor o.s.v. där EU-flocken inte skiljer sig för mig från någon annan flock) om än tidsödande.