För en gammal same som Hakelius tycks det underligt att spå väder, slöjda och och rida ren lämnats för häst-meditationer:
I övrigt för resonemang behöver vi vara klara över om det är korrekt heller inte och i så fall vad orsaken är. Just här har Hakelius inte rätt givet att den överhuvudtaget bland de mest kända förändringar som kan inverka negativt är förändringen i sig.
D.v.s. om en av programledarna respektive program innan ändrats är det förklaring nog.
Utanför det för att referera till trav och galopp - min personliga syn är att hästsport är vulgär i samtliga fall släktande från en krigskultur som saknat all verklighetsförankring sedan den engelska långbågen tappade sitt värde - gäller att frågeställningen endast är intressant om vi kan generalisera. Låt oss därför generalisera.
Trav - pengar nu. Och givetvis precis som namnen och hasardspelen runt om det syftar gäller att det nu är drifkraften i det.
I galopp - och jag får erkänna att varken trav eller galopp har jag någon klar bild av vad man gör i mer än att det inkluderar de krigiskt otäcka hästarna men vi misstänker att man åtminstone i en av dem rider runt med stridsklubbor och försöker slå ner varandra från hästen och den sporten skulle jag faktiskt kunna tänka mig att pröva några gånger - men från ledtrådar i texten tycks det ju långsiktigt. D.v.s. värde av pengar nu är lågt och man har gått in i en pseudo-process runt om det hela ex. överfört poängen av seger som ett medel att stärka den föreställda sannolikheten att ha goda hästar för morgondagen (avseende prissättning av hingstar troligt utifrån om jag känner människan rätt höjd över marken, storlek på penis och hur krigiska tänderna ser ut).
Utifrån samma resonemang kan poängen för seger huvudsakligen vara det symboliska priset att dra nytta av för att motivera hingstens eller stots värde i avel. Det egentliga priset har någonstans gått imaginärt och om det numera ens existerar är osäkert. Abstrakt värde realiserat i detta fall var ju en gång i tiden att ha en stor stridshingst att ta ut i strid men om egentligen någonsin nådde fram till tvivlar jag på. Historien sprang nog förbi aveln redan innan den kommit att prestera värde.
De effektivaste stridshästarna var heller inte de största utan de små nordiska. Inga andra hästar har erövrat så stora områden som dessa: England, Skottland, stora delar av Frankrike, Ukraina, Tyskland, Island o.s.v. Billiga, effektiva och tåliga.
Dessutom ska vi inte underskatta problematiken mellan att före den engelska långbågen se stor och skräckinjagande ut på en stor häst relativt den ökade risken att någon smutsig saxisk vilde skjuter ner dig med sin sten-slunga för att sedan vulgärt och osmakligt pissa på dig för göra sig rolig för sina stridskamrater.
Vi kan se det som motsvarande de två tidsperspektiv vi har för värdering. Om dina tillgångar just nu också överstiger relativt upplevd omvärld (och Första Världskriget i hur det påverkar efterkrigstidens England lär oss att sådant ej stämmer) känns oerhört stor börjar du investera i familjens långsiktiga värde på annat sätt än just mängden mat du släpat upp på loftet. Avel.
Just avel ska vi bäst hålla oss ifrån. Vi har förvisso funktioner i oss som tycks spela upp här men jag har många gånger misstänkt att de i den lilla statistiska flocken närmast är till för att förstärka sjukliga arvsanlag så att de slås ut från generationerna. D.v.s. bärande något tenderar du att över-välja på dess visuella ledtråd.
Jag kan ha fel i det men ännu mer är ju grundidéen här att besluta romantiska preferenser åt andra och jag tvivlar på att ev. värde av det är existerande eftersom ingen korrelation till expansion av territorium, makt eller pengar går att se. Den enda konstanta faktorn över kulturer vi kan se är ärftliga sjukdomar.
"We're marching, we're marching, to a land far from home
No one can say who'll return"
Men som sagt. Det är fullständigt obegripligt att en uppenbar same som Hakelius försöker sig på att resonera om hästar. Samen har föga om någon förståelse av hästen. Hakelius borde försöka resonera om renens möjligheter här istället. Samerna har alltid utmärkt förstått renens möjligheter.
